Studiens syfte var att granska organisationers hälsosatsningar och skapa en fördjupad förståelse för vilka motiv som ligger bakom implementeringen av specifika hälsosatsningar samt att beskriva hälsoprojektansvariges upplevelse av hälsosatsningens verkan. Studien har en kvalitativ ansats och har baserats på empiri från sex semistrukturerade telefonintervjuer. Studiens resultat visar att motiven till de olika hälsosatsningarna i stor utsträckning överensstämmer med varandra. De motiv som framkommit är att organisationerna har infört hälsosatsningar i syfte att minska sjuktalen, främja fysisk och psykisk hälsa, skapa balans mellan fritid och arbetstid, förändra beteenden och skapa trivsel på arbetsplatsen samt att bli en attraktivare arbetsgivare och minska personalomsättningen. Hälsosatsningarna har även visat sig i större utsträckning mer handla om individinriktade insatser än organisationsinriktade satsningar trots att forskning rekommenderar en kombination av dessa. Resultatet av studien har även visat att samtliga informanter delar upplevelsen av att hälsosatsningen väckt positiva känslor hos dem anställda samt att hälsosatsningarna i stor utsträckning har motsvarat deras förväntningar. Samtliga informanter uttrycker dock svårigheter med att mäta insatsernas verkan. Studien har genererat kunskap om vilka motiv som har legat bakom hälsosatsningarna, hur organisationerna arbetat med hälsosatsningarna samt hur de upplevt hälsosatsningens verkan. Denna kunskap hoppas vi kan bidra med en djupare förståelse för ämnet.

Inledning: Enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och socialpedagogiska insatser, där arbetet främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Tidigare studie visar på att elevhälsans insatser i de flesta fall riktas mot ohälsa och att det främjande arbetet inte blir tillräcklig. Fysioterapi har stort fokus på hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete men fysioterapeuter utgör endast en liten del av elevhälsan. Inga tidigare studier har kartlagt politikers inom barn- och utbildningsnämnden inställning till fysioterapeuter som en del av elevhälsan. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vad politiker inom barn- och utbildningsnämnden har för inblick i vad fysioterapeuter kan bidra med inom elevhälsan. Detta för att ge en indikation om hur väl fysioterapeuter som profession har synliggjort kunskapsområdet fysioterapi. Metod: Studiens syfte besvarades genom en egenkonstruerad webbenkät som mailades ut till politiker inom barn- och utbildningsnämnden. Totalt 47 svar samlades in. Resultat: 84 procent av deltagarna är positivt inställda till fysioterapeuter som en del av elevhälsan. Deltagarna anser att fysioterapeuter bland annat kan bidra inom områden som ergonomi, ökad fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbete. De främsta anledningarna till att fysioterapeuter endast utgör en liten del av elevhälsan anses vara på grund av okunskap, begränsad ekonomi och andra prioriteringar. Konklusion: Majoriteten av de politiker som deltagit i denna studie har en positiv inställning till fysioterapeuter som en del av elevhälsan, däremot kan inte resultatet generaliseras på grund av låg svarsfrekvens. Författarna anser att ytterligare studier inom området bör utföras.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska främja och återställa hälsa genom bland annat uppmuntran till sunda levnadsvanor genom rådgivande hälsosamtal. En av de levnadsvanor som bidrar till för tidig död är otillräcklig fysisk aktivitet, vilken står för 5,5% av sjukdomsbördan i Europa. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god vård och hälsofrämjande omvårdnad bör även sjuksköterskan ha sunda levnadsvanor och god hälsa. Syfte: Undersöka sjuksköterskestudenters sunda levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet samt deras inställning till det hälsofrämjande arbetet gällande fysisk aktivitet med målet att upprätthålla god hälsa. Metod: Enkätstudie av tvärsnittstyp med kvantitativ ansats baserad på en egenkonstruerad enkät. Urvalet bestod av sjuksköterskestudenter på ett lärosäte i södra Sverige och resultatet bygger på de 44 studenter som valde att svara på enkäten. Resultat: Resultatet presenteras med kategorierna BMI-fördelning, Hälsosam och sund livsstil, Hälsofrämjande arbete och Fysisk aktivitet. Cirka två tredjedelar av respondenterna hade enligt BMI normalvikt och majoriteten uppfyllde rekommendationer för deltagande i fysisk aktivitet. Respondenterna hade positiv inställning till sin egen livsstil och hur viktigt det är att leva ett hälsosamt och sunt liv. Drygt fyra femtedelar av respondenterna ansåg att Hälso- och sjukvården i hög/mycket hög utsträckning bör ställa krav på befolkningen gällande regelbunden fysisk aktivitet. Endast fyra respondenter ansåg att hälsosamtal inte är självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvård. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i hög utsträckning hade förmåga att föra ett hälsosamtal om fysisk aktivitet. Slutsats: Inställningen av hälsosam och sund livsstil speglas inte i sjuksköterskestudenternas BMI utan i deltagande i fysisk aktivitet. Fortsatta studier om sambandet mellan BMI och andra levnadsvanor hade bidragit till en större förståelse för detta. Hälsosamtal ansågs inte som självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvården för alla sjuksköterskestudenter och inte heller att det var Hälso- och sjukvårdens angelägenhet att ställa krav på befolkningens hälsosamma liv. Då detta är en del av Hälso- och sjukvårdens skyldigheter bör mer konkreta studier om det faktiska utövandet göras för kartläggning av om de personliga åsikterna påverkar det hälsofrämjande arbetet.

Syftet med vår studie är att belysa hur skolkuratorer beskriver och konstruerar sitt förhållningssätt i situationer då de stöter på tjejer i högstadiet som misstänks ha en ätstörning. Vidare vill vi studera hur skolkuratorerna ser på vikten av kunskaper och erfarenheter av ätstörningar i det hälsofrämjande arbetet på skolan. Vår förhoppning med studien är att kunna bidra med kunskap om huruvida skolkuratorer har de kunskaper som krävs för att arbeta hälsofrämjande mot tjejer som misstänks ha en ätstörning eller om det finns behov av att vidareutveckla dessa kunskaper. För att kunna uppnå syftet med vår studie har vi analyserat vårt empiriska material genom en innehållsanalys. Vidare har vi analyserat vårt empiriska material utifrån Berger och Luckmanns socialkonstruktionistiska teori, främst genom begreppen Typifieringar, Det sociala kunskapsförrådet samt Socialisation. Dessa begrepp har bidragit till en djupare förståelse för hur skolkuratorernas konstruktioner av ätstörningsproblematik i högstadiet påverkar dem i sitt arbete.   De fyra teman som tar sig uttryck i analysen är “Det dolda”, “Tankarna och känslorna kan vi prata om ändå”, “Att vara uppmärksam på små saker” samt “Prioriteringarnas uttryck”. Resultaten av vår studie visar på skolkuratorernas sätt att hantera situationer där tjejer misstänks ha en ätstörning bygger i mångt och mycket på samtalet kring tjejens mående. De erfarenheter och kunskaper om dessa tjejer som beskrivs är varierande, utifrån att det är ett komplext fenomen, men också att erfarenheten kan bidra till kunskap. Skolkuratorerna anser att kunskap är viktigt framförallt vad gäller upptäckandet av en misstänkt ätstörning. I det hälsofrämjande arbetet, vilket handlar huvudsakligen om stöttning, krävs till störst del kunskap kring samtal. I det hälsofrämjande arbetet med ätstörningsproblematik i allmän bemärkelse kan det vidare finnas ett behov av mer specifik kunskap i ämnet.

Sjukhus är en betydande arena för folkhälsan då de har individers hälsa som huvuduppgift. Det hälsofrämjande sjukhuskonceptet innebär en strävan efter mer hälso- och helhetsorienterade sjukhus med tydlighet i hälsoresurser för det lokalområde som ska tillgodoses. Syftet med denna studie är att undersöka linjechefer uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. En kvalitativ metod valdes där fem första linjens chefer intervjuades. En intervjuguide arbetades fram med semistrukturerade frågeställningar och materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att det fanns en tydlig organisation och struktur för det hälsofrämjande arbetet och att stödfunktioner existerar. Dock uppfattade linjecheferna att beslutsfattande på högre nivå inte kom ända ned till verksamheterna på sjukhuset och att det finns svårigheter i att föra ut information i hela organisationen. En viss avsaknad av stöd från ledningsgrupp och en problematik hos läkargrupp förekom vad gäller följsamheten i det hälsofrämjande arbetet. Utvecklingsmöjligheter som framkom var en mer vägledande kommunikation, bättre resursfördelning och andra tänkbara sätt att främja hälsa. / Hospitals is an significant arena for the public health, since they have individuals’ health as the main focus. The concept of health-promoting hospitals involves a quest of more health and holistic oriented hospitals with a clear understanding of the health resources that are to be met for their local area. The purpose of this study is to investigate line managers perception of health-promoting work conducted at a health-promoting hospital. A qualitative approach was chosen where five first line managers in the health sector were interviewed. An interview guide was formed with semi-structured questions and the interviews were then analyzed using a manifest content analysis. The results show that first line managers felt that there was a clear organization and structure for the health-promoting work concept and support functions existed. However, the line managers perceived that decision-making at a higher level did not reach the whole way down to the operations in the hospital and there are difficulties in bringing out information throughout the organization. A certain lack of support from management and a problem with the physicians group occurred regarding the compliance in the health-promoting work. Development opportunities that emerged was a more guiding communication, better allocation of resources and other possible ways to promote health.

Bakgrund: I skolsköterskors uppdrag ingår att stödja eleverna genom hälsofrämjande arbete och ge dem förutsättningar till god hälsa. Genom hälsosamtal kan skolsköterskor få en överblick över elevens hälsa och dennes livsvärld. Hälsosamtalet innefattar även dokumentation av samtalet. Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av att främja elevers hälsa genom hälsosamtal och dess tillhörande dokumentation. Metod: Studien var kvalitativ med induktiv ansats och datainsamlingen utfördes med fokusgrupper bestående av skolsköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom: hantera utmaningar i det dagliga arbetet, lyhördhet utifrån person samt möjligheter att stärka god hälsa. Kategorierna utmynnade i temat: En komplex uppgift med utmaningar och möjligheter. Slutsats: Skolsköterskor upplever att hälsosamtalet och dess dokumentation är en komplex uppgift som är otydlig och utan klara riktlinjer. Hälsosamtalet ger endast en ögonblicksbild av eleven och samspelet under samtalet kan också påverka hur det som framkommer tolkas. Kring dokumentationen upplever skolsköterskor att det saknas riktlinjer och önskar att detta ska förtydligas. Samtidigt upplever skolsköterskor att hälsosamtalet ger en möjlighet att främja elevers hälsa. Därmed kan det finnas ett behov av en nationell standard för hälsosamtal. / Background: School nurse assignments include supporting pupil through health promotion work and providing them with prerequisites for good health. Through health dialogues, school nurses can gain an overview of the pupils' health and his or her lifeworld. The health dialogues also include documentation of the dialogue. Purpose: To illustrate the school nurse's experience of promoting pupils’ health through health dialogues and documentation. Method: The study was qualitative with inductive approach and the data collection was conducted with focus groups consisting of school nurses. The collected data was analysed with qualitative content analysis. Results: Three categories emerged: deal with challenges in daily work, responsiveness based on person and possibilities to strengthen good health. The categories formed the theme: A complex task with challenges and possibilities. Conclusion: School nurses experience that the health dialogues and its documentation is a complex task that is indistinct without clear guidelines and want this to be clarified. The health dialogues only give an insight of the moment that can affect the possibility to understand emerged information. At the same time, school nurses feel that the health dialogues provide an opportunity to promote pupils' health. Thus, there may be a need for a national standard for health dialogues.

Bakgrund: Elevers skärmtid ökar i såväl skolan som på fritiden och kan påverka deras hälsa i både positiv och negativ riktning beroende på hur skärmen används. I skolsköterskans uppdrag ingår bl. a. att motivera och vägleda elever till en hälsosam livsstil. Således har skolsköterskan inom ramen för sitt hälsofrämjande arbete en unik möjlighet att vägleda elever i positiv riktning så att de etablerar hälsosamma skärmvanor.Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter gällande förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete kring elevers skärmvanor.Metod: Data samlades in genom individuella intervjuer med skolsköterskor (n=12) och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter av förutsättningar för det hälsofrämjande arbetet presenterades i fyra kategorier: att vara medveten om elevers skärmvanor, att vara engagerad i elevers skärmvanor, att kunna hantera elevers skärmvanor, att samverka kring elevers skärmvanor.Konklusion: Studiens resultat har synliggjort avsaknad av kunskap och riktlinjer i skolsköterskors hälsofrämjande arbete gällande elevers skärmtid samt att det finns behov av ytterligare forskning inom området. / Background: Pupils´ screen time increases in school as well as in leisure time and can affect their health both positively and negatively depending on how the screen is used. In their health promoting work, school nurses have an opportunity to help students create healthy screen usage.Aim: The aim of the study was to illuminate school nurses’ experiences regarding conditions for health promoting work around pupils’ screen habits.Method: Data were collected by individual interviews with school nurses (n = 12) and were analyzed by using manifest qualitative content analysis.Results: School nurses’ experiences of preconditions health promoting work was presented in 4 categories: to be aware of pupils’ screen habits, to be engaged in pupils’ screen habits, being able to handle pupils’ screen habits, to collaborate around pupils’ screen habits.Conclusion: The study’s results have highlighted the lack of knowledge and guidelines in school nurses’ health promotion work regarding pupils’ screen time and that there is a need for further research in the area.

Bakgrund: Internationell och nationell forskning visar att skolsköterskan har en betydelsefull roll i att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa. Basen för ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan anses vara att arbeta i team med övriga kollegiet.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta i team för att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa.Metod: Studien utgick från en kvalitativ design, där data samlades in via intervjuer med tolv skolsköterskor och som därefter analyserades enligt metoden för innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i fyra kategorier som beskriver skolsköterskans upplevelser; Behov av att tydliggöra rollerna i teamet, Behov av vägledning i teamets praktiska arbete, Behov av tid och närhet till teamet och Behov av engagemang för arbete i team.Konklusion: Resultatet av denna studie har lyft fram skolsköterskans syn på sin egen roll i teamet tillsammans med upplevelsen av det hälsofrämjande och förebyggande arbete som hen är delaktig i på skolan. Detta visade bland annat på varierade uppfattningar om vilka ansvarsområden och uppgifter som åläggs professionen samt vad skolsköterskan upplever kan hindra eller främja arbete i team. / Background: International and national research shows that the school nurse plays an important role in promoting pupils’ health and prevent their illness. The basis for a successful health promotion and disease prevention in school is considered to be working in team with other professions.Aim: The aim was to shed light on school nurses’ experiences of working in team to promote pupils’ health and prevent their illness.Method: The study was based on a qualitative design, were data was collected from interviews with twelve school nurses’ and analyzed according to the method of content analysis with an inductive approach.Results: The analysis of data resulted in four categories that describes the the school nurse experiences; Need to explicate the roles of the team, Need of guidance in the practical work of the team, Need of time and closeness to the team and Need of dedication to work in team.Conclusion: The result of this study has highlighted the school nurse view upon her own professional role in the team together with the experience of the health promoting and disease preventive work that she participates in at school. This showed, among other things, varied perceptions about the responsibilities and tasks imposed on the profession and what obstacles or promotive factors on teamwork that the school nurse experience.

I distriktssköterskans yrkesroll ingår det att arbeta hälsofrämjande och behovet av detta uppfattas aldrig varit större. För att kunna bedriva detta arbete krävs tid och utrymme. Den pågående Covid-19 pandemin har medfört att vården har omorganiserats utefter det vårdbehov som skapats. Detta har medfört nya prioriteringar där den akuta vården har fått sättas främst. När distriktssköterskan inte har möjlighet att arbeta hälsofrämjande kan det leda till att sjukdomar och ohälsa ökar bland befolkningen. Syftet med denna studie är att beskriva hur Covid-19 pandemin påverkat distriktssköterskans arbetssituation med fokus på det hälsofrämjande arbete. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där åtta distriktssjuksköterskor har intervjuats och analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i två kategorier kring distriktssköterskans upplevelser av: förändrad arbetssituation samt komplex arbetssituation. Resultatet visar att distriktssköterskans arbete fått omprioriteras och det hälsofrämjande arbetet har fått stå tillbaka. Det har funnits många utmaningar längs vägen och arbetssituationen har förändrats. Det har funnits ett ökat behov av att samarbeta på arbetsplatsen för att klara av den ökade arbetsbelastningen. Distriktssköterskorna menar att Covid-18 pandemin kommer ge oss kunskap och erfarenheter att ta med oss in i framtiden. Vilka konsekvenser som Covid-19 pandemin kommer att medföra är fortsatt för tidigt att säga men redan nu vet vi att pandemin kommer att medföra stora förändringar, inte minst i vården.

Bakgrund: Mer än hälften av antalet dödsfall i världen är orsakade av sjukdomar som delvis kan förebyggas med förändrade levnadsvanor och mer än halva Sveriges befolkning har minst en ohälsosam levnadsvana. Primärvården har en bra position för att arbeta hälsofrämjande med levnadsvanor och distriktssköterskor ska arbeta för att främja jämlik hälsa och goda levnadsvanor i hela befolkningen. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av det dagliga hälsofrämjande arbetet på hälsocentral. Metod: Metoden som använts var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes för att samla in data. Dataanalysen är gjord med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Studien resulterade i sju kategorier: Att bygga en relation och se hela patienten; Att motivera omotiverade patienter; Att använda verktyg och metoder som stöd i samtalet; Att anpassa samtalet efter patienten; Att det egna drivet är viktigt; Att teamarbete och rutiner påverkar arbetet; Att förutsättningarna är begränsade inom organisationen. Slutsats: Distriktssköterskor anser att det hälsofrämjande arbetet är viktigt och att de vill prioritera det, men att andra arbetsuppgifter tar mycket tid och leder till att tiden inte räcker till.