Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att, genom en intervention med kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet är i jämförelse med en mental träningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder på upplevd psykisk hälsa. De frågeställningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat medveten närvaro? Hur effektiv är fysisk aktivitet i jämförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod? Metod Studien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning där 16 kontorsarbetare med en medelålder på 55,6 ± 4,97, år deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i två olika grupper där den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet. En enkät om aktivitetsvanor, upplevd stress och medveten närvaro fylldes i av deltagarna vid fyra olika tillfällen. De statistiska metoder som användes var oberoende och beroende t-test för att analysera resultaten från enkäterna. Resultat Resultaten från grupperna separat efter båda behandlingsformerna visade att den grupp som började med Mindfulness och avslutade med fysisk aktivitet hade både signifikanta minskade stressnivåer och ökad medveten närvaro. Resultaten när gruppernas enkätsvar lades samman visade att deltagarna hade signifikant minskade stressnivåer efter genomförd fysisk aktivitet. När fysisk aktivitet och Mindfulness jämfördes, differensen Efter-Före, för att undersöka om de var lika effektiva som stressreduceringsmetoder visade ingen signifikant skillnad. Slutsats Slutsatsen av studien kan tolkas utifrån resultaten som att en kombination av fysisk aktivitet och Mindfulness är att rekommendera för att göra stressreduceringen så effektiv som möjligt för den upplevda psykiska hälsan.

Background: The lack of knowledge regarding preschool children's mental health prompted Uppsala University, in collaboration with Uppsala Kommun, to start a study in which children aged 3, 4, and 5 years are screened using the "Strength and Difficulties Questionnaire" (SDQ). This screening method has been introduced into the majority of Uppsala County child care centers (BVC), and the nurses' experience of working with this method is examined in this paper. Method: A qualitative approach with semi-structured questions was used to interview ten nurses who pioneered the SDQ Method. The interviews where recorded, transcribed and analyzed using content analysis. Results: Three themes and nine categories were identified from the interviews. The themes were: "Attitude and motivation are important when working with the form", "Clearer overall picture with preschool answer", and "A tool to identify difficulties". The results show that the nurses were satisfied with the form. They felt that their assessment of the child became more extensive, and that the parents were to a large extent able to describe their child. The method was experienced to facilitate communication between nurses and parents regarding sensitive issues. No extra time was needed for the visit itself, but more time was needed to send out the forms. Conclusion: The nurses welcomed a new assessment tool for children's visits to the BVC. A shorter version of the form was requested, primarily for parents who felt they didn’t have time to respond. Furthermore, they believed that using a structured questionnaire increased the value of the visit and reduced the risk of failing to identify children with adverse behavior, without using more time than before.

Andelen Barn och unga i Sverige som mår sämre psykiskt ökar. Anledningen till ökningen av den psykiska ohälsan är fortfarande oklar och det behövs mer kunskap om faktorer som påverkar barns psykiska hälsa. Det behövs även mer kunskap om de instrument som finns för att mäta barns psykiska hälsa. Studier har visat att barn och föräldrar påverkar varandras psykiska hälsa och att föräldrars mående kan påverka hur de skattar sina barns psykiska hälsa. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan föräldrars egenskattade psykiska hälsa samt deras upplevelse av barnets psykiska hälsa. Urvalet hämtades från en stor pågående studie i Uppsala och inkluderade 7094 3–5-åringar. Barnens psykiska hälsa skattades av föräldrar via Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och föräldrarnas psykiska hälsa skattades via General Health Questionnaire (GHQ). Multipel linjär regression genomfördes med barnets, av föräldrarna skattade psykiska hälsa som beroende variabel och förälderns egenskattade psykiska hälsa som den oberoende. Analysen inkluderade också ett antal kontrollvariabler. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan föräldrars skattade psykiska hälsa och deras upplevelse av barnets psykiska hälsa. Slutsatsen blev att föräldrars hälsa påverkar deras skattning av sina barns psykiska hälsa, vilket betyder att föräldrarnas psykiska mående behöver tas i beaktande när deras bedömningar av sina barns mentala hälsa ska tolkas. / The prevalence rates of mental health problems in Swedish children and adolescents are increasing. The reasons behind the increase is still unclear, and there is a paucity of research on factors affecting children’s mental health. More knowledge is also needed about the instruments being used to measure children’s mental health. Previous research has shown that parents’ and that the mental health problems can affect how they perceive their children’s health. It is also known that children’s mental health may affect parents’ health. The aim of this study was to investigate if there is an association between parents’ self-rated mental health, and their perception of their children’s mental health. The sample was drawn from a large ongoing study in Uppsala and consisted of 7094 3–5-year old children. Children’s mental health was measured by their parents through the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and parents’ mental health was measured by the General Health Questionnaire (GHQ). Multiple linear regression was performed with SDQ as the dependent variable and GHQ as the independent variable. The analysis also included a number of control variables. The result revealed association between parents GHQ-ratings and their SDQ-ratings of their children. The conclusion was that parents’ mental health affects their understanding of their children’s mental health. This finding indicates that parents’ mental health needs to be considered when interpreting parent reports of children’s mental health.

Hälsofrämjande arbete i gymnasiet - En kvalitativ studie av elevhälsoteam pågymnasier. Health promotion work in secondary school - A qualitative study of studenthealth teams in secondary schools. This study focused on professionals' perceptionsexperiences of health-promoting work in secondary school. The purpose was toinvestigate how health team worked based on health promotion work to increase themental health of students in high schools. A semi-structured interview was used to answerthe study's purpose and questions. Goal-directed selection was used to find theinterviewee, which was a total of eight people. The interviewee participated in the studenthealth team and worked at different high-school. A content analyse was used as ananalysis method and was presented in three categories: the health team, health promotionwork and challenges for health promotion work that have subcategories with descriptionsthat are linked to the theories.

Uppsatsens syfte är att undersöka, ur ett salutogent perspektiv, hur grundskollärare upplever arbetet med elevers psykiska hälsa. Uppsatsen ämnar att besvara frågeställningar kring vilka upplevelser lärarna har av arbetet med elevers psykiska hälsa när det gäller det egna ansvaret, existerande stödfunktioner samt fram- och motgångar i arbetet. Undersökningar visade att elevhälsoarbetet i dagens skolor, var bristfälliga och speglade inte elevernas behov. Arbetet saknade en utgångspunkt från det salutogena perspektivet som innefattar hälsofrämjande och förebyggande insatser. Dessa insatser syftar till att stärka och bibehålla elevers hälsa, lärande och utveckling. Undersökningarna visade även att skolor istället arbetade utifrån ett patogent perspektiv, vilket innefattade en utgångspunkt från de faktorer som orsakar psykisk ohälsa. För att undersöka uppsatsens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. Samtalen bearbetades till unika berättelser som senare analyserats utifrån ett salutogent perspektiv. Deltagarna består av fyra grundskolelärare, med en erfarenhet i yrket som sträcker sig mellan 2–27 år, från två olika kommuner samt från både kommunala skolor och en friskola. Resultatet visar att grundskollärarna utför insatser med utgångspunkt i både salutogent och patogent perspektiv, men att det patogena är dominerande. Grundskollärare upplever att elevhälsoarbetet kan förbättras, samt att de själva bär på ett stort ansvar i det arbetet. De motgångar lärarna upplever är resursbrist i form av tid, kunskap, material och utrymme att testa andra lösningar. Lärarna lyfter en drivande rektor i elevhälsoarbetet och samtal med sina kollegor som bidragande faktorer i arbetet. Samtliga lärare beskriver ett gott samarbete med stödfunktioner, men upplever att de ibland är frånvarande eller inte kan ge den hjälp lärarna behöver. Avsaknaden av stödfunktioner samt skolledningar som inte alltid lyckats förse med det som behövs för ett fungerande elevhälsoarbete, kan ha lett till de brister som förekommer i deltagarnas skolor.

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att engagemang och samverkan var av avgörande betydelse för hur skolsköterskorna lyckas med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det framkom framförallt två tydliga metoder, den ena var hälsosamtalen och den andra var mer generella insatser som olika projekt som genomfördes. Skolsköterskans pedagogiska roll kom fram, där hon arbetade med samtal och undervisning. Att finnas tillgänglig, att finnas på plats för att stödja barnen kom också fram som viktigt i det förebyggande arbetet. Det framkom även att skolsköterskorna behövde ett samarbete med bland annat lärarna och mer tid och pengar för att kunna engagera samt bedriva hälsofrämjande projekt. Viktigt för samverkan var att det fanns en gemensam värdegrund, en helhetssyn som ger förutsättning för ett givande samarbete där man arbetar för att skolan ska vara en skola för alla. Vissa informanter önskade mer utbildning för sig själva. Det tema som framkom var att med tid för engagemang och samverkan främjas den psykiska hälsan. Vår slutsats blev att skolsköterskor har ett val att engagera sig och försöka göra något bra för barnen trots besparingstider. Det är lätt att falla i fällan att bli ett offer men det går att välja, att ta makten och göra skillnad, det de kan, ”det behöver inte vara så stort, det kan vara det lilla.” / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Aim and questions The aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject. In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health?  How does leadership affects teachers' mental health?  What factors create mental health among teachers?   Method In order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms län. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model.   Results All the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe. A clear, structured organization with clear responsibilities is of importantance for teachers in order to feel that they have control over their situation. A communicative and relationship-oriented leadership and support from both colleagues and school management can help teachers experience that they can master the demands placed on them. This support may include help to prioritize, to pay attention and be accessible as school management. The school managers also believe that to support the teachers´ self-confidence and let them take responsibility can help the teachers feel mentally well.   Conclusions The school managers have a common view of how they work to make the teachers feel mentally well. The study showed that it is of importance for teachers' mental health, how they are able to respond to the demands placed on them. A clear organization and clear responsibilities increase the feeling of control. The managers have reflected much up on leadership and their way of organizing the school management. They have different strategies and approaches of how to show their support to the teachers, from supporting their self- confidence to showing them general appreciation. / Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie har varit att öka kunskapen om framgångsrika skolledares syn på lärares psykiska hälsa och deras eget arbete avseende detta område. Hur arbetar skolledarna med preventiva åtgärder avseende lärares psykiska hälsa?  Hur uppfattar skolledarna att ledarskapet påverkar lärares psykiska hälsa?  Vilka faktorer skapar psykisk hälsa hos lärare? Metod För att besvara frågeställningarna har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Urvalet är baserat på ett riktat flerstegsurval då vår målsättning har varit att undersöka framgångsrika skolledningar avseende lärares psykiska hälsa. Totalt har sex skolledare intervjuats. Studiens empiri har tematiserats och analyserats utifrån krav- kontroll- stöd modellen.   Resultat Skolledarna är eniga om att begreppet psykisk hälsa handlar om att må bra, om balans i livet och att känna sig trygg. Genomgående uttrycker skolledarna att en strukturerad och tydlig organisation, med tydliga ansvarsområden, ger viktiga förutsättningar för att lärarna ska uppleva att de har kontroll över sin situation. Ett kommunikativt och relationsinriktat ledarskap samt stöd från såväl kollegor som skolledning, kan enligt skolledarna hjälpa lärarna att känna att de mäktar med de krav som ställs på dem.  Stödet kan bestå av hjälp att prioritera, att vara lyhörd och tillgänglig som skolledning. Faktorer som kan bidra till att lärare mår psykisk bra är vidare att lärarna får förtroende och möjligheter att ta eget ansvar.   Slutsats Majoriteten av skolledarna i studien har en gemensam syn på hur de arbetar för att lärarna ska må psykiskt bra. Skolledarna uppfattar att lärares psykiska hälsa är starkt relaterad till hur väl lärarna lyckas förhålla sig till de krav som ställs på dem. En tydlig organisation och tydliga ansvarsområden ökar lärares känsla av kontroll. Skolledarna har olika strategier och arbetssätt för att ge stöd till lärarna, vilket de också menar spelar väsentlig roll för lärares arbetsmiljö. Skolledarna i studien har reflekterat mycket över sitt ledarskap och sitt sätt att organisera verksamheten.

Att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa kan innebära en påverkan på barnens skolresultat, arbetsliv och möjligheter i vuxenlivet. Vidare risker kan vara missbruk och kriminalitet. Sjutton procent av barnen i Sverige växer upp i ett hem där det förekommer psykisk ohälsa, i många fall lider båda föräldrarna av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan bli en ond cirkel där överföring kan ske från generation till generation. Med rätt stöd kan cirkeln brytas och konsekvenserna av det kan förebyggas genom att tidigt uppmärksamma och fånga upp barnen. Syftet med studien var att beskriva individers upplevelser av att växa upp med föräldrar med svår psykisk ohälsa. Författarna valde att ta del av de subjektiva upplevelserna och erfarenheterna genom att genomföra sex livsvärldsintervjuer av vuxna patienter som vårdas inom specialistpsykiatrin. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen av intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier: Maktlöshet, Bristfälligt föräldraskap och Känslomässig sårbarhet. Skildringar av ombytta roller med föräldrarna, skamkänslor, kriminalitet, flykt för sina liv och självmordsförsök beskrevs. Tidigare föreställningar om hur det är att växa upp med föräldrar med psykisk ohälsa och att det kan orsaka att barnet utvecklar egen psykisk ohälsa, bekräftas i studiens resultat. I generationsskiften måste den onda cirkeln brytas, vilket föranleder vidare spridning med information av barns upplevelser och insatser som kan sättas in i ett tidigt skede, för att undvika konsekvenser i ett längre perspektiv för både individ och samhälle

This thesis aims to provide a deeper understanding of how collaboration between different authorities and organizations works in the capacity of solving problems. The empirical example that the study is based on is the collaborative process that aims to work with and improve the mental health of children and young people. The focus is on understanding the conditions and challenges that can occur within this type of work. Furthermore it strives to seek answers to how the theoretical dimension of collaboration relates to reality. To answer the research questions, the study uses concepts such as collaboration theory and qualitative method in the form of interviews.  Results show several prerequisites and challenges within the collaboration process that affects the mental health of children and young people. Communication is for example a tool that is used extensively, but which can also cause some difficulties within the joint work. It can also be stated that the collaboration process that has been investigated as a whole has a close connection to the theoretical account of how collaboration works. However, the interviewees' stories highlight some practical elements that are not part of the theoretical understanding of how collaboration works, for example that it can be challenging to create a routine and independent collaboration.

Avhandlingens övergripande syfte var att fördjupa kunskapen om hur socialtjänsten synliggör barns fysiska och psykiska hälsa samt barns egna upplevelser i barnavårdsutredningar. Resultaten diskuteras utifrån rättsliga förutsättningar samt teorier om barn som subjekt och sociala aktörer. De fyra delstudierna visar att det finns begränsningar i hur hälsan samt barns upplevelser beskrivs om man vill förstå deras behov av stöd. En anledning till detta kan vara att den rättsliga regleringen inte per automatik ger barn status som subjekt och aktörer. Resultaten tyder på att barnperspektivet i både den rättsliga regleringen och genomförandet av barnavårdsutredningar har stärkts jämfört med vad som visats i tidigare forskning men det behövs en utvecklad analys och argumentation kring barns upplevelser och barns hälsa. En sådan förståelse ger förutsättningar för att barn blir synliggjorda utifrån sina unika förutsättningar vilket säkerställer att socialtjänsten tar hänsyn till deras unika behov. / The overall aim of this thesis is to explore how the physical- and psychological health of children – as well as children’s own experiences – are represented in child welfare investigations. The results are discussed with reference to both legal regulations and theories, which identify children as subjects and social actors in their own right. The four studies show that there are limitations in how children’s health generally, along with their experiences more specifically, are described. The consequence is a diminishing of the chances to understand the child’s need for support. One reason for this might be that legal regulations for social welfare investigations do not automatically ascribe to children the status of subjects and social actors. Compared with previous research, results gathered in this thesis indicate that the child’s perspective has been strengthened in both law and in social welfare investigations. All the same, there is still a need for more developed analyses of children’s health as well as children’s experiences. Such an understanding requires that children be seen from their unique positions, ensuring moreover that social services take into account the specific needs of individual children.