Bakgrund och problemformulering: I hälso- och sjukvårdsorganisationer är konflikter oundvikliga, ständigt förekommande och en naturlig del av arbetsplatsen. Ökad ohälsa i form av arbetsrelaterade sjukdomar och stress kan härledas till konflikter på arbetsplatsen. Trots det upplever många chefer ett obehag och svårigheter med hur konflikter ska hanteras. Syfte: Sammanställa aktuell forskning och få en samlad bild av olika konflikthanteringsstrategier med relevans för hälso- och sjukvårdsadministration under åren 2010-2021. Detta för att bidra till en hållbar hantering av mellanmänskliga konflikter inom hälso- och sjukvård för att främja en hälsofrämjande arbetsmiljö. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och sammanställa innehållet i tolv vetenskapliga primärstudier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Studiens resultat indikerar att det finns ett orsakssamband mellan demografiska faktorer och val av konflikthanteringsstrategi. Vidare visar resultatet på att det finns en medvetenhet hos chefer om att en kompromissande, integrerande och aktiv konflikthantering huvudsakligen är det mest effektiva, men vissa studier indikerar att undvikande och dominerade strategier är förekommande. Resultatet visar även att chefer använder sig utav flera olika konflikthanteringsstrategier. Diskussion: Vi anser att konflikthantering bör vara ett prioriterat område för chefer som arbetar i verksamheter inom vård och omsorg för de tydligt positiva effekterna en effektiv konflikthantering har på hälsa för anställda, ökad effektivitet och vårdkvalitet. Samtidigt saknas det studier baserat på svensk kontext, orsakssamband och val av konflikthanteringsstrategier samt koppling till arbetsmiljö. Därför anser vi det nödvändigt med ytterligare forskning för att nå och möjliggöra ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. / Background: In health care organizations, conflicts are inevitable, constantly occurring and a natural part of the workplace. Decreased health in the form of occupational illnesses and stress can be attributed to unhandled workplace conflicts. Despite this, many nurse managers experience discomfort and difficulties with how conflicts should be handled. Aim: This study aimed to compile current research and present an overall picture of different conflict management strategies relevant to health care administration during the years 2010-2021. This is to contribute to the sustainable management of interpersonal conflicts in health care in order to promote a health-promoting work environment. Method: Systematic literature study with a qualitative approach. The analysis was performed by synthesizing and compiling twelve primary scientific studies with both a qualitative and quantitative approach. Results: Our result indicates a causal relationship between demographic factors and the choice of conflict management strategy. Furthermore, the results show that there is an awareness among managers that compromising, integrative and active conflict management generally is the most effective, but some studies indicate that avoidant and dominated strategies is prevalent. The results also show that managers use several different conflict management strategies. Conclusion/Discussion: Effective conflict management positively affects occupational health, organizational efficiency, and the quality of care. Therefore, we believe that conflict management should be a priority area for managers and management training in healthcare. There is a lack of studies based on the Swedish context, causation and choice of conflict management strategies, and connection to occupational health. Further research is needed to achieve and enable sustainable and health-promoting leadership.

En god arbetsmiljö är avgörande för god hälsa. Sjukfrånvaron inom vårdrelaterade yrken blir allt högre samtidigt som antalet äldre personer i behov av hemtjänst förväntas öka med 76 procent till 2040 och antalet personer i yrkesverksam ålder förväntas öka med 9,4 procent. Därmed kan vi se att vård- och omsorgsorganisationer har en ökad risk för under bemanning och ökad personalomsättning på grund av den ökade belastningen inom yrkesgruppen. Utifrån detta ser vi att det är av vikt att studera första linjens chefer inom hemtjänsten och deras upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom hemtjänsten handskas med den psykosociala arbetsmiljön genom att titta på chefernas förutsättningar för att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön, studera deras upplevelser kring det stöd som de åtnjuter i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön samt hur arbetet mot den ökande sjukfrånvaron ser ut. Datainsamling skedde via kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och data analyserades via tematisk analys. Resultatet visade att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön i hemtjänsten är komplex och utmanande där första linjens chefer har stora personalgrupper som en försvårande faktor. Framgångsfaktorer som identifierades var närvarande ledarskap, låta medarbetare vara delaktiga i att planera tid för besök hos brukare, anpassning av arbetsuppgifter och fungerande stöd till chefer och medarbetare. Studiens resultat visar att första linjens chefer inom hemtjänsten har ett utmanande arbete med stora personalgrupper och höga krav på att hålla budget samtidigt som de ansvarar för arbetsmiljön och att det behövs omfattande arbete för att förbättra chefers förutsättningar och stöd. Studien bekräftar även tidigare forskning inom området och indikerar att det behövs ytterligare forskning inom området. / A good working environment is crucial for good health. The sick leave rate in healt care-related professions is increasing, while the number of elderly individuals in need of home care services is expected to increase by 76 percent, alongside a projected 9,4 percent increase in the working-age population. Consequently, we can observe that the healthcare organizations face an increased risk of understaffing and high turnover due to the growing demands in the profession. Based on this, it is important to study first-line managers in home care and their experiences with the psychosocial work environment. The aim of this study is to examine how first-line managers in home care manage the psychosocial work environment, by examining their prerequisites for addressing the psychosocial work environment, assessing how they experience the support they receive in this regard, and exploring the efforts made to combat increasing sick leave rates. Data collection was conducted through qualitative interviews using an inductive approach, and the data was analyzed using thematic analysis. The results revealed that the work concerning the psychosocial work in home care is complex and challenging, with the large size of the staff groups being a complicating factor. Success factors identified included present leadership, involving employees in planning time for client visits, task customization, and effective support for managers and employees. The result of the study shows that first-line managers in home care face challenging work with large staff groups and high demands to maintain the budget, while also being responsible for the work environment. There is a need for extensive efforts to improve managers conditions and support. The findings of the study also confirm previous research in the field and suggest the need for further research in this area.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>