Chefskapet medför ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra. Samtidigt är chefspositionen inom vård och omsorg en svår och utsatt situation att arbeta i. Det är flera olika faktorer som gör rollen som chef inom vård och omsorg mer komplex än inom andra organisationer. Forskning visar att dessa chefer är i behov av både socialt och organisatoriskt stöd för att lyckas i sitt chefskap. Studien utforskar vilken roll det organisatoriska stödet spelar för det hälsofrämjande ledarskapet. Syftet var att undersöka hur det organisatoriska stöd enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn får påverkar det stöd de ger sina medarbetare samt resursers inverkan på det stöd chefer ger. Kvantitativ forskningsmetod användes i form av en tvärsnittsstudie där en webb-enkät skickades ut till vård- och enhetschefer i Västra Götalandsregionen. Deltagarna som besvarade enkäten var 52 chefer (45 kvinnor, 6 män) mellan 35 och 65 år. Data har analyserats med hjälp av en serie enkla regressionsanalyser. Resultaten visade att chefer som inte upplevde brist av stöd från specialister (såsom IT- och personalavdelning) upplevde i högre grad att de kunde göra sin medarbetare mer delaktiga. Även att inte uppleva brist på resurser var associerat med att enhetscheferna upplevde sig kunna erbjuda sina medarbetare utvecklingsmöjligheter, som är sammankopplat med arbetsengagemang. Dålig insyn i medarbetargruppen eller anse sig ha otillräcklig tid korrelerade med uppfattningen att anse sig inte kunna strukturera upp sina medarbetares arbete. Således fann författarna fog för att det stöd och resurser chefer inom vård och omsorg har tillgång till, påverkar hur de har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser.

Sammanfattning Ett hälsofrämjande ledarskap bidrar till att främja hälsan hos sina medarbetare. Året 2020 blev ett speciellt år på många sätt, men speciellt inom vård och omsorg. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om olika synsätt som finns på ett hälsofrämjande ledarskap hos vård och omsorgspersonal. En kvalitativ metod valdes och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Fem informanter deltog i studien varav alla jobbar inom kommunal vård och omsorg i Göteborgs Stad. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och materialet analyserades enligt en innehållsanalys. De framkom tre teman ur materialet ledarskap, hälsofrämjande insatser och arbetsplatsen. Resultatet visar centrala delar inom ledarskap var närvarande, information, kommunikation och återhämtning. Hälsofrämjande insatserbeskrevs som friskvård och planeringsdagar. Under arbetsplats framkom sjukfrånvaro och vikarier samt skyddsutrustning. Slutsatsen är att ledarskapet varit positivt om än literörigt under pandemin. Under året 2020 har störst skillnader varit skyddsutrustningen och frånvaro eller anpassningar kring planeringsdagar.

Hållbar utveckling är idag en vägledande och övergripande princip världen över. Den sociala dimensionen i hållbar utveckling är starkt förknippad med rättvisa, trygghet och delaktighet och arbetsgivare har det yttersta ansvaret att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Svensk hälso-sjukvård står idag för flera utmaningar, bland annat kompetensförsörjning, rekrytering och en ökning av psykisk ohälsa bland vårdpersonal. Forskning visar på ett starkt samband mellan ledarskapets betydelse och hälsofrämjande arbetsplatser, dock finns få studier kring vilket stöd chefer behöver för att leda hälsofrämjande. Det är därför viktigt att belysa första linjens chefers förutsättningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet med studien var att undersöka första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation utifrån perspektivet social hållbarhet samt studera hur förutsättningarna ser ut för ett hälsofrämjande ledarskap. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats, där datainsamling skedde genom halvstrukturerade intervjuer. Sex informanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som användes var krav-kontroll-stöd modellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Analysprocessen resulterade i sexton subkategorier och sex kategorier vilka senare delades in i tre teman utifrån krav-kontroll-stöd modellen. Resultatet visar att arbetsglädje, påverkansmöjligheter och stödfunktioner är viktiga faktorer att bibehålla och det är av stor vikt att se över balansen mellan arbetsliv och privatliv samt HR stödet för att minska riskfaktorer att utveckla ohälsa hos första linjens chefer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för rektorers arbete med att förebygga psykisk ohälsa bland deras lärare. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där en kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Slutsats: Studien har visat att rektorerna har ett brett perspektiv på hälsa och är medvetna om att en god psykisk hälsa hos lärare är avgörande för en framgångsrik skolmiljö. Rektorerna inför således många olika insatser samt gör anpassningar utifrån deras verksamhet samt de anställdas behov. / Purpose: The purpose of the essay is to depict principals' work in preventing mental health issues among their teachers. Method: The study is based on a deductive research approach where a qualitative research method has been applied. Conclusion: The study has shown that the principals have a broad perspective on health and are aware that a good mental health among teachers is crucial for a successful school environment. The principals are thus introducing many different initiatives and make adjustments based on their workplace and the needs of the employees.

För fortsatt positiv utveckling av vård- och omsorgssektorn krävs goda ledare med gedigen utbildning. Hållbarheten inom sektorn påverkas av flera faktorer och kräver holistiskt nytänkande. Trots tidigare förändringar och hälsofrämjande ledarskapsstilar väntar flera utmaningar framtidens chefer. För balans mellan krav och resurser och för att öka anställningsbarheten krävs en röd tråd av teori-praktik-vetenskap från utbildningar till arbetsliv. För att kompetens ska upplevas användbar är det nödvändigt att kunna använda den i vardagen inom organisationen. Organisationer behöver skapa gemensam struktur på väg mot samma mål. Magisterutbildningar ska vara utvecklande och hjälp i framtida arbetssituationer och syftet med studien var att undersöka och analysera alumnistudenters upplevda användbarhet av de, under distansutbildningen, förvärvade kunskaperna kring hållbarhet, organisation och hälsofrämjande ledarskap. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär och 13 informanter inkluderades och intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades systematiskt med tematisk innehållsanalys. Utbildningens upplägg var krävande men avgörande för informanterna. De flesta informanterna gick utbildningen för att höja kompetensen och öka meritvärdet och flera ansåg att kursutbudet behövde vidgas och engagemanget höjas. Utbildningen, vilken resulterade i högskoleexamen, medverkade inte till byte av arbete men däremot till förbättrad livskvalitet. Slutligen ansåg informanterna det viktigt att vara en närvarande, kommunikativ och utvecklingsbar chef, som tar tillvara medarbetarnas kompetens. Dock lyftes omodern organisation och bristande resurser som hämmande. Informanterna belyste sin upplevda svårighet att använda de teoretiska kunskaperna i praktiken, en kunskap som bäst fås då arbete och studier utförs parallellt. I takt med utbildningens stigande ålder uppfattades alumnistudenterna mer kritiska och behov av utveckling av magisterprogrammet uppgavs av desamma.

Studien ämnade att undersöka området för lösningsfokuserat arbetssätt. Lösningsfokuserat arbetssätt handlar om att skifta fokus från problem till att istället fokusera på lösningar. Tidigare har arbetssättet främst initierats i klientsamtal men idag är det även förekommande inom ledarskap. Lösningsfokuserat ledarskap handlar om att hjälpa medarbetaren hitta vägar framåt med fokus på målet som medarbetaren har. Studiens syfte var att undersöka hur chefer inom den offentliga sektorn använder lösningsfokuserat arbetssätt och hur cheferna upplever att det fungerar i organisationen och i relationen med medarbetarna. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vid analys av det insamlade materialet genomfördes en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att chefernas intresse för lösningsfokuserat arbetssätt väcktes för att det fokuserade på lösningar istället för problem. Detta kan koppla samman med ett salutogent perspektiv, där det handlar om att fokusera på vad som gör människor friska istället för på vad som gör människor sjuka. Cheferna upplevde också att de arbetar med lösningsfokus som en pågående process och hade bland annat uppnått resultat i form av delaktighet, kreativitet och medskapande hos medarbetarna. Detta kan kopplas till socialkonstruktion, vilket är utgångspunkten för lösningsfokuserat arbetssätt. Då handlar det om att verkligheten skapas i dialogen mellan människor. Cheferna upplevde också att effektiviteten hade ökat inom organisationen och att det hade resulterat i ett öppnare klimat på arbetsplatsen. Detta i sin tur kan kopplas samman med hälsofrämjande arbetsplatser då det är viktigt att det finns utvecklingsmöjligheter och möjlighet till välmående. / The intention with this study was to gain broader understanding for solution-focused brief therapy. Solution-focused brief therapy is a method that is shifting focus from problems to focus on solutions instead. Previously, the work method has been initiated in client talks, but today it is also used in leadership. Solution-focused leadership is about helping employees to find ways forward with a focus on the goal that they have. It is about asking solution-focused questions. The aim of the study was to investigate how public sector managers use solution-focused brief therapy methods and how they experience that the method works in the organization and in the relationship with the co-workers. A qualitative research method was chosen with semi-structured interviews as the data collection method. When analyzing the collected material a manifest content analysis was conducted. The results of the study show that the managers’ interest for solution-focused approaches was created because it focused on solutions instead of problems. This can be linked to a salutogenic perspective, which focuses on what makes people healthy instead of what makes people sick. The managers also experience that working with solution-focus is an ongoing process and, among other things, achieved results in terms of participation, creativity and employee co-creation. This can be linked to social construction where solution-focused work methods have it origins from. In social construction it is about creating reality in the dialogue between people. The managers also felt that the efficiency had increased within the organization and that it had resulted in a more open climate at the workplace. This in turn can be linked to health-promoting workplaces as it is important that there are development opportunities and opportunities for well-being.

Arbetsplatsen definieras ofta som den viktigaste miljön för att främja hälsa. Samtidigt är ett hälsofrämjande ledarskap till stor del inte beskrivet eller definierat i relation till hur och varför det främjar medarbetarnas hälsa. Studiens syfte var att belysa hur chefer med personalansvar arbetar pedagogiskt med hälsofrämjande arbete i praktiken. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt med en abduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån den hälsopedagogiska teorin känsla av sammanhang samt lärandeteorin communities of practice. Resultatet visade att chefer arbetar hälsofrämjande genom ett pedagogiskt ledarskap där de främst använder kommunikation för att främja delaktighet samt att skapa goda relationer och dialoger på arbetet. Resultatet visade att nyckelfaktorer som anses vara viktiga för ett hälsofrämjande ledarskap är delaktighet för ökat engagemang och förtroende, relationsskapande för öppen dialog samt anpassningsbart ledarskap för balanserade krav med ett pedagogiskt förhållningssätt. Slutligen beskrivs uppkomna situationer mellan chef och medarbetare som en del av en gemensam utveckling där gruppen utvecklar sitt lärande genom det sociala mötet. Genom att öka dimensionerna av hanterbarhet, delaktighet och meningsfullhet får medarbetarna möjligheten att utveckla känsla av sammanhang för en bättre hälsa. / Workplace is frequently described as one of the most valuable environments for health promotion contributions. Tough leadership is described as a valuable part of workplace health promotion there is yet a gap in knowledge of how a promoting leadership is defined and what kind of impact this might have on promoting employee’s health. The aim of this study was to illustrate how managers, responsible of employee’s, work pedagogically with health promotion in practice. The study has a hermeneutic starting point with an abductive approach. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The theoretical frame of this study is based on the health pedagogy theory sense of coherence and the learning theory communities of practice. The result showed that managers managed health promotion through a pedagogical leadership mainly through communication to promote participation and create good relationships and dialogues with employees. Key factors that are considered to be important for health promotion leadership are participation to increased commitment and trust, promoting relationship to encourage an open dialogue and adaptive leadership for balanced demands with a pedagogical approach. Finally, situations that arise between manager and employees are described as part of a mutual development where the group develops its learning through the social meeting. By increasing the dimensions of manageability, participation and meaningfulness, employees will obtain ability to develop a sense of coherence for a better health.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.

Coronapandemins effekter har påverkat hälso-och sjukvården runt om i världen. Det har i sin tur utmanat den svenska sjukvården generellt och personalen som jobbar inom vård-och omsorg, specifikt äldreomsorg och inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (SFS 1993:387). Ökade hygienkrav och besöksförbud inom vård-och omsorg är några exempel på hur coronapandemin förändrat vård-och omsorgspersonalens sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att undersöka hur vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen och LSS upplevde den psykosociala arbetsmiljön, och hur ledarskapet har fungerat under covid-19-pandemin. Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från olika kommuner i Sverige. Ett bekvämlighetsurval gjordes med totalt fem yrkesverksamma respondenter inom hemtjänst och LSS. Resultatet visar att vård-och omsorgspersonal upplever att covid-19-pandemin har påverkat och belastat deras arbetsmiljö. Faktorer som kan kopplas till den försämrade arbetsmiljön är smittspridning och hög personalfrånvaro. Det har inneburit en överbelastad arbetsmiljö i det dagliga arbetet för vård-och omsorgspersonal. Resultatet visar även att arbetsgivare har följt Folkhälsomyndighetens riktlinjer för att minska risken av covid-19 genom att informera om rådande situation, uppmana att arbetstagare stannar hemma om de är sjuka med symptom. Vård-och omsorgspersonal betonar vikten av närvarande chefer och att arbetsgivaren arbetar med riskfaktorer och förebyggande insatser för att minska smittspridningen. Det framgår även att arbetsgivare har hanterat arbetstagarnas oro för smitta och vidtagit åtgärder genom tillfällig omplacering. / The effects of the Corona pandemic have affected health services around the world. This in turn has challenged the Swedish health care system in general and health care workers in particular. Increased hygiene requirements and visiting bans in health and social care are some examples of how the corona pandemic has changed the way health and social care work. The aim of this study is to investigate how care workers in elderly care and the Act on Support and Services for the Disabled, LSS (SFS 1993:387) experienced the psychosocial work environment, and how leadership has functioned during the covid-19 pandemic. The study is based on a qualitative method where the empirical data has been collected through semi-structured interviews with five respondents from different municipalities in Sweden. A convenience sample was used with a total of five professional respondents in home care and LSS. The results show that care workers feel that the covid-19 pandemic has affected and burdened their work environment. Factors that can be linked to the deterioration of the working environment are the spread of infection and high staff absenteeism. This has resulted in an overloaded work environment in the daily work of health care workers. The results also show that employers have followed the Public Health Agency's guidelines to reduce the risk of covid-19 by providing information about the current situation, encouraging workers to stay at home if they are ill with symptoms. Health care workers emphasize the importance of present managers and that the employer works on risk factors and preventive measures to reduce the spread of infection. It also appears that employers have addressed workers' concerns about infection and taken action through temporary reassignment.

Bakgrund och problemformulering: I hälso- och sjukvårdsorganisationer är konflikter oundvikliga, ständigt förekommande och en naturlig del av arbetsplatsen. Ökad ohälsa i form av arbetsrelaterade sjukdomar och stress kan härledas till konflikter på arbetsplatsen. Trots det upplever många chefer ett obehag och svårigheter med hur konflikter ska hanteras. Syfte: Sammanställa aktuell forskning och få en samlad bild av olika konflikthanteringsstrategier med relevans för hälso- och sjukvårdsadministration under åren 2010-2021. Detta för att bidra till en hållbar hantering av mellanmänskliga konflikter inom hälso- och sjukvård för att främja en hälsofrämjande arbetsmiljö. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och sammanställa innehållet i tolv vetenskapliga primärstudier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Studiens resultat indikerar att det finns ett orsakssamband mellan demografiska faktorer och val av konflikthanteringsstrategi. Vidare visar resultatet på att det finns en medvetenhet hos chefer om att en kompromissande, integrerande och aktiv konflikthantering huvudsakligen är det mest effektiva, men vissa studier indikerar att undvikande och dominerade strategier är förekommande. Resultatet visar även att chefer använder sig utav flera olika konflikthanteringsstrategier. Diskussion: Vi anser att konflikthantering bör vara ett prioriterat område för chefer som arbetar i verksamheter inom vård och omsorg för de tydligt positiva effekterna en effektiv konflikthantering har på hälsa för anställda, ökad effektivitet och vårdkvalitet. Samtidigt saknas det studier baserat på svensk kontext, orsakssamband och val av konflikthanteringsstrategier samt koppling till arbetsmiljö. Därför anser vi det nödvändigt med ytterligare forskning för att nå och möjliggöra ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. / Background: In health care organizations, conflicts are inevitable, constantly occurring and a natural part of the workplace. Decreased health in the form of occupational illnesses and stress can be attributed to unhandled workplace conflicts. Despite this, many nurse managers experience discomfort and difficulties with how conflicts should be handled. Aim: This study aimed to compile current research and present an overall picture of different conflict management strategies relevant to health care administration during the years 2010-2021. This is to contribute to the sustainable management of interpersonal conflicts in health care in order to promote a health-promoting work environment. Method: Systematic literature study with a qualitative approach. The analysis was performed by synthesizing and compiling twelve primary scientific studies with both a qualitative and quantitative approach. Results: Our result indicates a causal relationship between demographic factors and the choice of conflict management strategy. Furthermore, the results show that there is an awareness among managers that compromising, integrative and active conflict management generally is the most effective, but some studies indicate that avoidant and dominated strategies is prevalent. The results also show that managers use several different conflict management strategies. Conclusion/Discussion: Effective conflict management positively affects occupational health, organizational efficiency, and the quality of care. Therefore, we believe that conflict management should be a priority area for managers and management training in healthcare. There is a lack of studies based on the Swedish context, causation and choice of conflict management strategies, and connection to occupational health. Further research is needed to achieve and enable sustainable and health-promoting leadership.