• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1640
  • 128
  • Tagged with
  • 1768
  • 1768
  • 645
  • 633
  • 438
  • 384
  • 235
  • 222
  • 219
  • 186
  • 180
  • 171
  • 159
  • 153
  • 140
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
401

Vår urbana framtid : En animerad framtidsvision för nordöstra Göteborg / Our urban future : An animated vision for the northeast of Gothenburg

håkansson, hannah January 2015 (has links)
I ett samspel av digital illustration, ljud och rörelse har jag gjort en kortfilm somskildrar kampen mellan natur och urbanisering och framtidens möjligheter förGöteborgs nordöstra stadsdelar. Kontinuerligt tillförs vi nyheter och historier om misäroch hotande katastrofer, vilket troligen påverkar vår inställning till framtiden och våralivsvillkor. I en rapport som utformats av stadsutvecklingsbolaget Utveckling Nordostges en utsikt om en grön och ljus framtid och en presentation av människans kapacitetatt förändra sin egen omgivning. Med animation som medium översätter jag rapportensideal och visioner till en mer praktisk och personorienterad iscensättning för att nå flerinformationsmottagare. Tanken är att det ökar sannolikheten för förverkligandet avdessa ideal då filmen uppmuntrar de boende i Göteborg och övriga intressenter att verkaför framtiden och en hållbar samhällsutveckling.
402

Cykelstad : Vad tycker Gävles befolkning om det befintliga cykelvägnätet och vilka områden vill de se utvecklas?

Cederstrand, Julia January 2014 (has links)
Sammanfattning Behovet av varierande transportsätt är en fråga som aktualiserats i och med den ökade bilanvändningen som resulterat i en ökad miljöpåverkan. Studien riktar in sig på centralorten Gävle, i Gävle kommun. Gävle ligger ca 20 mil norr om Stockholm, med ett avstånd under 5 km till samtliga förorter via cykelvägnätet. I kommunen bor strax under 100,000 invånare, och ökar kontinuerligt vilket leder till förhöjd miljöpåverkan på grund av ökad biltrafik. Trängsel, utsläpp och parkeringsbrist är andra problem som skapar ytterligare behov av förbättrade förutsättningar för andra trafikslag. Transportfrågan påverkar alla i samhället och städer bör utformas för att tillfredsställa både miljön och befolkningens behov. Bilresor som endast sträcker sig en kort distans är den onödiga biltrafiken som kommunen aktivt arbetar för att ersätta med andra trafikslag. Cykeln har visat sig vara det bäst lämpade färdsättet som ersättningsalternativ. Med cykeln, likt bilen, kan du själv bestämma exakt tid du vill åka som ger flexibilitet i resan, vilket många anser vara en viktig parameter. Gävle kommun jobbar med informationskampanjer och planprogram för att öka befolkningens cykelanvändning. Forskningsstudien avser undersöka vad Gävles befolkning anser om cykelanvändning i Gävle och hur Gävles ungdomar ser på utvecklingsmöjligheterna. Metoder som använts är en enkät utförd av förvärvsarbetande i centrala Gävle, där cykelanvändningen utvärderades utifrån dagens skick. Därefter genomfördes en SWOT-analys med hjälp av gymnasieelever i Gävle. Eleverna var väl insatta i centralortens cykelvägnät och vilka miljö- och hälsoaspekter olika transportmedel bidrar med. Eleverna analyserade cykelanvändnings styrkor, svagheter, möjligheter och hot i centralorten. Enkäterna har analyserats individuellt och sedan sammanställts för att nå ett generaliserande resultat med möjlighet att gälla för hela befolkningen. Enligt förvärvsarbetande och studerande i Gävle tätort är det inte cykelvägnätets utbreddning som kräver justering. Behovet ligger i att öka acceptansen hos övriga trafikanter för cyklister, skapa regelverk som förtydligar hur olika trafikslag ska interagera samt utöka de befintliga cykelbanornas area. Befintliga cykelvägar ska utökas i bredd för att underlätta både omkörningar och delning av utrymmet. Cykeln är inte bara ett transportmedel, det kan nyttjas både för nytta och nöje vilket planeringen bör underlätta. Nykelord: Cykel, Gävle, hållbar utveckling, SWOT-analys, resedagbok och miljöpåverkan. / Abstract The transport system is in need of changes. Motorized transportation is widely spread, which has led to negative impact on our environment. To reduce impacts on a local level, the municipality of Gävle has started an aggressive campaign and is now promoting bicycling in the urban area. The municipality of Gävle is located about 200 km north of Stockholm. Its population is growing quickly and will soon pass the 100.000 mark. As the population grows, so does automobile traffic and the impact of the local environment. The municipality believes the bicycle is the transportation mode for providing an alternative to the car and thereby to help Gävle meet its environmental goals. Transportation issues affect everyone in a community and to advocate for changes on transportation modes, it is important to design the city so that it meets both environmental needs as well as those of inhabitants. While the municipality of Gävle is quite large, its urban extends less than 5 km from its Centre to the inner suburbs. Short trips within this zone should be made by bicycle rather than car. This study intends to complement the work of the municipality by providing insights in how the population views opportunities to bicycle in the city, and what they must be changed to encourage inhabitants to start bicycling. The methods I have used are divided in two main parts. First workers in the central parts of Gävle were asked about their cycling behavior and attitudes by means of a questionnaire. Second, a SWOT analysis was used to identify what high school students see as the strengths, weaknesses, opportunities and threats of bicycling in Gävle’s urban centre and suburbs. The surveys were analyzed to result a generalized view of the inhabitants thought and are presented through charts. Together with the results from the SWOT analysis, conducted of opinions a strong connection between the two groups was identified which is the foundation for the conclusion. According to the participating workers and students, it isn’t the extent of road that need adjustment. The need lies in three different things: 1) an increased acceptance among other road users towards cyclists; 2) regulations regarding how different transportation systems should interact; and 3) an increase of space in the existing bike paths. Keywords: Bicycle, Gävle, sustainable development, SWOT-analysis, travel journal and environmental impact.
403

Nya PBL- vad hände sen? : En fallstudie kring den reviderade lagens påverkan på det kommunala planarbetet med fokus på klimataspekten

Ryttlinger, Anna January 2014 (has links)
The purpose of this paper is to examine how the revised Planning and Building Act (SFS 2010:900) have influenced the comprehensive planning in Swedish municipalities. A focus is directed at examining how the new law regulates a greater consideration to climate aspects and the what consequences this results in regarding the implementation of the law in Swedish municipalities comprehensive plans. The paper is a case study, containing both quantitative and qualitative methods. The case study is based on three municipal comprehensive plans. Based on quantitative material three municipalities have been selected to constitute the sample of this study. These municipalities are Älvsbyn, Sollentuna and Olofström. The comprehensive plans were analyzed through content analysis and a comparison between the three cases is made. Furthermore, there is a discussion whether the three cases appear to be consistent with previous studies in the chosen field. The result of the study indicates that climate issues are presented in the studied comprehensive plans. The mitigation efforts to reduce the climate impact is not clearly specified in any of the studied cases, however, certain measures for adaptation to current climate change do occur in the studied cases. Keywords: Planning and Building Act, climate change, mitigation, adaptation, sustainable development, public interest.
404

Systrar av Oikos och guvernanten som blev diplomat : konflikt och symbios mellan ekonomi och ekologi i partnerskap för hållbar utveckling

Macquet, Monica January 2007 (has links)
I avhandlingen studeras systemrelationer mellan det ekonomiska och det ekologiska systemet. Ett tema som blivit alltmer framträdande i samhällsdebatten, inte minst på grund av att fler och fler vetenskapliga studier pekar på överbelastningar på ekosystem till följd av industriella aktiviteter och ohållbara konsumtions och produktionsmönster. Både ekologi och ekonomi härstammar från det grekiska ordet Oikos, vilket gett upphov till titeln. Det ekologiska och ekonomiska systemet, systrarna av Oikos och deras interaktion följer vi genom avhandlingen. Ett styrverktyg för att hantera systemrelationerna som det finns stor tilltro till är partnerskap för hållbar utveckling, vilket är frivilliga samarbeten mellan aktörer från olika sektorer. De är processerna i sådana partnerskap som studeras i avhandlingen och det leder fram till en slutsats om att partnerskap för hållbar utveckling inte har förmågan att styra, utan endast att medla, därav titeln; guvernanten som blev diplomat. Det sätt som partnerskap för hållbar utveckling medlar mellan systemen utmynnar i en ytlig integration och kopplingen mellan systemen tenderar att upplösas i de kedjor av översättningar som görs. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007</p>
405

Framtidens begravningskoncept : Tradition i kombination med utveckling?

Gällerspång, Rickard January 2014 (has links)
I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effek­tiva och hållbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre långtid, på begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) så samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs på kyrko­gård. I Sverige uppgår dessa metallrester till 22 ton per år. För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja återvinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts. Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgång visade på att det finns en negativ miljöpåverkan från de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för återvinning av metaller efter kremering. / As The World population increases, there will be necessary with better, more effective and sustainable funeral concepts. Current methods have some undesirable side effects such as: at burials the grave will occupy land under a more or less longer time; emissions of organic and inorganic pollutants to soil and groundwater from burials; cremations results in emissions of air pollution. Due to the current Swedish law of burial (Begravningslagen 1990:1144) the metal residues in the ashes after a cremation will be gathered and buried at the cemetery. In Sweden these metal residues are 22 tons per year. To manage the situation the Swedish government in the 29th November 2012 issued   a special investigation concerning burial techniques. The investigation came to the conclusion that it would be best if Sweden started recycle the metals which are left after cremations if it could be done in an economical, ethical and environmental  way and new funeral methods should in the future be applied after they have been audited and approved. By conducted interviews, a survey and reviewing the literature showed that there are negative environmental impacts from the current funeral practice, there is a scepticism towards the alternative funeral methods, a majority of the persons who took part in the interviews and the survey were positive too recycle the metals after cremation.
406

Ett hållbart skogsbruk på lika villkor : En granskning av skogscertifieringen FSC som ideologi och dess kompromisser / Sustainable Forest Management on equal terms : An analysis of FSC Certification as ideology and its compromises

Lagergren, Jenny January 2011 (has links)
Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt. Detta var på så vis menat som ett komplement till skogsvårdslagen. Trots den goda idé som FSC vilar mot, har standardiseringenlett till en rad konflikter. Denna studie har som syfte att lyfta problematiken och ge en förståelse över vad de olika intressena säger om standardenidag. Granskningen har genomförts utifrån ett antal dokument som på olika sätt tar sig an problematiken kring standarden samt genom kontakt medpersoner som har en tydlig anknytning till FSC. Tidigare forskning har pekat både mot förhoppningar om FSC som positiv utveckling förskogsbruket men menar att det finns flera utmaningar i processen framåt och som riskerar att ligga till grund för konflikter. Det finns även en tillittill att certifieringen möjliggör en starkare gemensamhet mellan olika värderingar än tidigare. I denna granskning kan ett antal bristmoment i FSC:sprocess identifieras, där vikten av att tydliggöra kriterier och ansvarsroller ska betonas. Ursprungsidén tycks idag, utifrån de granskade texterna,inte hålla måttet, och har enligt flera av de berörda i texterna tappat en betydelsefull del av sin trovärdighet. Det innebär en risk att FSC:sorganisation förlorar den gemenskap som gör den trovärdig och på så sätt legitim. FSC är i grunden en god plattform för dialog kring viktigapolitiska frågor angående både miljö och socialt ansvar.
407

"Vi har fått jorden till låns av våra barn och barnbarn" : Hur undervisas hållbar utveckling på högstadiet? / "We have received the earth to borrow from our children and grandchildren" : How is sustainable development taught at secondary school?

Nilsson, Krister January 2015 (has links)
No description available.
408

Miljöetik, hållbar utveckling och klimatfrågan : Analys av Uppsala och Knivsta kommuns översiktplaner.

Lundhammar, Johanna January 2015 (has links)
Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi. Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen. I Uppsala kommuns översiktsplan är målet att minska klimatpåverkan genom tekniska miljöinnovationer, vilket tyder på en anpassning som strategi och en svag, möjligen med ansatser till en stark hållbar utveckling. Knivsta kommuns fördjupade översiktsplan poängterar behovet av att se naturens kapacitet som gränssättande för att skapa den sociala och ekonomiska utvecklingen, vilket är en av grundpelarna för en stark hållbar utveckling. Både anpassning och begränsning används som strategier.
409

Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling - en studie av förskollärares hållbarhetsutvecklande arbete i förskolan

Richson, Karin January 2014 (has links)
Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt sopsortering och återvinning. Samtliga erbjuder barnen utevistelse flera timmar om dagen och många lämnar förskolans gård minst en gång i veckan. Miljöcertifieringar som Grön Flagg och utmärkelsen Skola för hållbar utveckling är ej särskilt utbrett i den aktuella kommunen och attityderna kring en certifiering är blandade. Slutsatserna är att det huvudsakligen är personalens inställning och engagemang som är avgörande om de ska arbeta med lärande för hållbar utveckling där utevistelsen har stor betydelse och att en miljöcertifiering skulle kunna vara ett bra hjälpmedel om det inte krävdes så mycket administrativt arbete.
410

Återvinning och återbruk i förskolan : Förskollärares och en förskolechefs perspektiv / Reuse and recycling in preschool : Preschoolteachers and one principal´s point of view

Holmberg, Therese, Widroth, Elin January 2015 (has links)
Tidigare forskning har visat att det inte finns mycket forskning inom området hållbar utveckling i förskoleåldrarna. Detta område är aktuellt i dagens samhälle. I den här studien fokuseras det på begreppen återbruk och återvinning i förskolan som är en del av den hållbara utvecklingen. Syftet med den här studien är att framställa förskollärares och en förskolechefs erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan. Frågeställningarna utgår ifrån hur förskollärare och en förkolechef arbetar med återbruk och återvinning, hur de får med barnen och även vårdnadshavarna i arbetet samt vilka sammanlagda erfarenheter respondenterna har. Studien utgår ifrån pragmatisk teori och en kvalitativ metod. Fem förskollärare och en förskolechef från olika förskolor har intervjuats i studien. Respondenterna har även varierade yrkeserfarenheter. Resultatet visade att yrkeserfarenheten och viljan har betydelse för arbetet inom återbruk och återvinning. Det visade sig att respondenterna hade liknande tankar inom arbete med återbruk och återvinning. Bland annat nämndes sopsortering och sparande av äldre material som kan användas till något nytt. Några förskollärare berättade också att genom att själv visa entusiasm och intresse för det som görs blir även barnen intresserade. Några respondenter sa att om barnen har frågor går de vidare med dessa och på så sätt blir barnen även delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning. Skulle inte barnen förstå berättar förskollärarna att de arbetar vidare med ämnet och upprepar. Eftersom intervjuerna har gjorts på olika förskolor har det visat sig att vårdnadshavarna blir delaktiga på olika sätt. Bland annat genom fixarkvällar, föräldraföreningar och även att föräldrar får komma och arbeta, eftersom en av förskolorna är föräldrakooperativ.

Page generated in 0.0828 seconds