• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1640
  • 128
  • Tagged with
  • 1768
  • 1768
  • 645
  • 633
  • 438
  • 384
  • 235
  • 222
  • 219
  • 186
  • 180
  • 171
  • 159
  • 153
  • 140
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
441

Utveckling av byggemenskap i Sverige : Development of Joint Building Venture in Sweden

Åwall, David, Alm, Otto January 2015 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att redogöra förutsättningarna för ett genombrott av bygggemenskap i Sverige med fokus på Örebro. Arbetet beskriver vilka för- och nackdelar med byggemenskap som talar för respektive emot ett genombrott, samt vilka åtgärder som kan göras för att underlätta ett genombrott. Nödvändig teori för analysarbetet insamlades genom att besöka Freiburg i byggemenskapernas hemland, Tyskland, och där intervjua en konsultbyrå som initierar och ger råd om bygggemenskaper. Även i Sverige intervjuades personer med god kunskap om ämnet och på så vis kunde jämförelser och slutsatser dras mellan byggemenskaper i Sverige och Tyskland. Ytterligare teori hämtades från litteratur. Det som talar för ett genombrott av byggemenskaper är: • Möjligheten att utforma sitt eget boende. • Bo i ett individanpassat hem i städernas centrala delar. • Kunna välja grannar innan inflyttning. • Att det är ekonomiskt fördelaktigt med byggemenskap. Det som talar emot ett genombrott av byggemenskaper är: • Projekten tar ofta lång tid och är svåra att på förhand prissätta. • Gruppdynamik och samspel i gruppen kan vara ett problem då det är svårt att komma överens om vissa frågor medlemmarna har olika uppfattning om. • Problematiskt att hitta människor som vill gå med i en byggemenskap med liknande uppfattning om utformning och funktion på det blivande huset. Åtgärder för att underlätta ett genombrott i Sverige är: • Att stöd ges från kommunen genom att byggemenskaper får förtur på köp och val av mark. • Till viss del att människor som vill bli medlemmar i en byggemenskap enklare kan finna varandra. • Att vinna bankernas förtroende till boendeformen och på så sätt få dem beredda att enklare lämna krediter. / The purpose with this thesis is to outline the probability of joint building ventures having a breakthrough in Sweden with focus on Örebro. This thesis describes the pros and cons with joint building ventures and how these speak in favour for a breakthrough. Also, it describes what can be done to ease a breakthrough. Necessary data for the analysis was collected by visiting the city of Freiburg in Germany, the homeland of joint building ventures, and interview a consulting firm, which initiates and gives advice about joint building ventures. Also in Sweden, people with good knowledge on the subject were interviewed in order to provide information necessary to make conclusions and comparisons between joint building ventures in Sweden and Germany. Further data was collected from literature. Reasons speaking in favour for a breakthrough are: • The opportunity of designing your own house. • Live in a personalized home in the city’s central parts. • Getting the chance to choose who are going to become your neighbours. • Economically advantageous. Reasons speaking against a breakthrough are: • Hard to precalculate the cost and time for the project. • Group dynamics and interaction within the group could be a problem when the members have different opinions. • Hard to find other people willing to join a joint building venture who have got the same ideas of how to design the house, what kind of materials to use etc. What can be done to ease a breakthrough in Sweden? • Support from the municipality, giving joint building ventures priority to choose and buy ground. • Make it easier for people who want to join a joint building ventures to find each other. • Get full faith in joint building ventures from the banks in order to easier get credits.
442

Wasted : Ett arbete om metoder, spillmaterial och kritisk design samt dess relevans ibildundervisning / Wasted : waste materials, methods and critical design in art education

Persson, Karolina January 2017 (has links)
Forskare och företag jobbar allt mer med att ta fram hållbara material och metoder för att skapaprodukter utan att belasta miljön mer än nödvändigt. Den här undersökningen har sinutgångspunkt i ett design kritiskt perspektiv; jag ifrågasätter normer inom designvärlden och hurman som lärare i ämnet bild samt i form kurserna på gymnasiet kan arbeta med kritisk designsom ämnesinnehåll. Att arbeta med kritisk design betyder att man som formgivare villkonfrontera sin betraktare eller konsument snarare än att skapa något för att tillfredsställa denna.I undersökningen har jag kontaktat företag för att få tag på spillmaterial att bearbeta i endesignprocess.I studien ställs frågor till verksamma formgivare om hur de arbetar med att hantera material ochhållbar utveckling.Att introducera begreppet hållbar utveckling för eleverna redan i skolan anser jag kan ge demförutsättningar att på sikt skapa ett mer hållbart samhälle.Min lärarfilosofi går hand i hand med John Deweys teori om att arbeta praktiskt leder till kunskapoch det har även präglat min studie. I ett försök att hitta nya metoder och idéer i endesignprocess har jag även intervjuat ett barn för att ta del av hur hen ser på de material jagundersöker och dess möjligheter att bli någonting nytt.Studiens empiri består av intervjuer, materiellt prövande samt dokumentation av mindesignprocess. Genom att exemplifiera hur spillmaterial kan användas i undervisning bidrarstudien till kunskap om hur de kan vara utgångspunkt när frågor om hållbar utvecklingdiskuteras. Undersökningens gestaltande del visades på Konstfacks Vårutställning år 2017 medförhoppning om att inspirera och bidra till kunskap om hur man kan arbeta med hållbarhet ochkritisk design i skolan.
443

Undervisning utomhus i förskolan / Teaching outside in preschool

Hommel Nielsen, Petra January 2017 (has links)
Syftet är att bidra med kunskap om några förskollärares resonemang om undervisning med särskilt fokus på utomhusundervisning. Genom att använda semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Förskollärarna är överens att de har möjlighet trots olika förutsättningar kring utomhusmiljön, att bedriva undervisning utomhus i förskolan. Utomhus sker mer undervisning riktad mot grovmotoriska rörelser. Bidragande faktorer är även att ljudnivån samt arbetsklimatet blir både lägre och lugnare utomhus. Vid uppdelning i mindre grupper av barngruppen finns möjligheten till att få även ett lugnt klimat för undervisning inomhus. Resultatet har visat att begreppet undervisning är ett ord i förskolan som ännu inte är en självklarhet. Användandet av begreppet i förskolans verksamhet ses som positivt. Pedagogerna anser att de kan använda sig av begreppet och koppla det till verksamheten idag, men det finns spridningar på hur pedagogerna tolkar begreppet undervisning.
444

Miljöproblematik i skolans styrdokument : En jämförande analys av grundskolans läroplan -allmänna delen och geografiämnet i årskurs 7-9, från 60-talet fram till idag

Dahlgren, Malin January 2017 (has links)
Den här uppsatsen analyserar hur miljö och utveckling framställs i de svenska läroplanernas allmänna del (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11) samt kursplanerna för ämnet geografi i årskur 7-9. Syftet är att se de svenska läroplanernas framställning av miljöproblematik och förändringar över tid. Det empiriska material som används för analysen är läroplanerna för grundskolan och dess kursplaner i geografi för årskurs 7-9. Jag har använt mig av textanalys för att ta fram explicita miljöbegrepp och formuleringar och en diskursanalys för att ta fram de underförstådda betydelserna av miljöproblematik och utveckling. Resultatet av studien visar att det skett förändringar i hur miljöproblematik framställs och särskilt från att begreppet hållbar utveckling myntades 1987 och infördes i läroplanerna från Lpo 94. Resultatet visar också att FN och UNESCO har varit av stor betydelse för utvecklingen av undervisning i miljövård.
445

Att sätta gränser : Distriktssköterskors upplevelse och hantering av gränser för ansvarsområdet inom hemsjukvården

Madeline Sandberg, Madeline, Thisted Westfalk, Pernilla January 2017 (has links)
Den kommunala hälso- och sjukvården har ökat stadigt under de senaste åren och mer komplex och kvalificerad vård bedrivs. Distriktssköterskan inom hemsjukvården har en ledande och samordnande roll kring patientens vård. Detta sker i samverkan med andra vårdaktörer inom hälso- och sjukvårdens organisation men även med patient och närstående. Forskning har visat att ansvarsfördelningen mellan aktörerna påverkar patientsäkerheten och arbetsmiljön och detta föranleder ett förtydligande och säkerställande i vem som skall ansvara för respektive insats. För att trygga en hållbar utveckling bör vården vara kunskapsbaserad, patientfokuserad och välorganiserad vilket bland annat leder till effektivitet, ökad hälsa och livskvalitet för både personal och patienter.   Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelse och hantering av gränser för ansvarsområdet inom hemsjukvården. I studien intervjuades åtta distriktssköterskor med mer än två års erfarenhet som sjuksköterska eller distriktssköterska inom kommunal hälso- och sjukvård. Intervjumaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier: Upplevelse och hantering av gränser utifrån yrkeskunnande, Upplevelser och hantering av gränser utifrån samverkan, Gränssättning utifrån distriktssköterskans värderingar och förhållningssätt samt Gränssättning utifrån hälso- och sjukvårdens organisation. Kommunikation med samarbetspartners och ett värnande om patientens unika egenskaper och behov ses i studien som grundläggande i det professionella ansvaret och för att kunna bedriva en god vård. Distriktssköterskans värderingar och förhållningssätt och arbetsplatsens organisatoriska förutsättningar spelar en stor roll. I studien framkommer tydligt att arbetet med gränsdragning är ständigt pågående och svårt att hantera.
446

Hållbar utveckling, är det bara en fråga om miljö? : En kvalitativ fallstudie om undervisning för hållbar och den sociala dimensionen i förskolan

Sjölander, Marie, Wahlqvist, Linda January 2017 (has links)
Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur en grupp förskollärare beskriverundervisning för hållbar utveckling samt den sociala dimensionen. Kvalitativa intervjuer användes som metod där sex förskollärare från en förskola utgjorde grunden för studiens underlag.Tre undervisningstraditioner har använts som utgångspunkt för att svara på syfte och frågeställningar som visade att den sociala dimensionen påverkar vilken typ av undervisning för hållbar utveckling barnen får ta del av. Studien visade också att förskollärarna behöver kunskap om vad begreppen hållbar utveckling och den sociala dimensionen innefattas av för att kunna ge barnen förutsättningar som leder till ett positivt förhållningssätt för en hållbar utveckling.
447

På väg : -Ett bidrag till lösning på storstäders miljöproblem-

Stenmarker, Philippa January 2017 (has links)
Samhället står idag inför en ökande mängd luftföroreningar. Med detta projekt har mitt mål varit att bidra med en möjlig lösning på problemet. Jag har valt att avgränsa mig till större städer där problemet är som mest påtagligt. Genom att rikta in mig på användare utav Brompton cykeln, har jag skapat en ryggsäck med syfte att kunna förvara cykeln på ryggen under pendling med kollektivtrafiken. Målet är att få människor att inse möjligheten med kollektivtrafik som komplement till cykling. Med detta hoppas jag kunna bidra till att uppnå en påtaglig minskning utav koldioxidutsläpp, så väl som att skapa en bättre hälsa hos människor i storstäder.   Ryggsäcken har ett hårt skal utav bambu, med en innerväska i tyg som expanderas vid öppnandet av dragkedjorna och rymmer cykeln inuti ryggsäcken. Detta gör att du kan bära cykeln på ryggen och ha fria händer, när du reser ombord på bussar, tåg, tunnelbana eller båt. / As of today, we live in a world with an increasing amount of air pollution. Through this project, my mission has been to contribute with a potential solution to the problem. I´ve chosen to delimitate the project to bigger cities, in which the problem is the most noticeable. Targeting the users of Brompton bike I have created a backpack, with a main purpose of storing the bike on your back, whilst commuting by public transport. By getting people to realise the possibility of public transport as a complement to biking, I hope this will help to achieve a substantial reduction in carbon dioxide emissions as well as a creating a better health of people in bigger cities.   The backpack is a hard case made out of bamboo, with an inner bag of textile which expands whilst opening the zippers of the backpack, and have the capacity of containing the bike inside. This enables you to carry the bike on your back and have your hands free, while travelling by bus, trains, metro or boat.
448

Mot en bättre värld? : En kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsrapporter

Kaplin, Sandra, Dyrenius Eklund, Ulrika, Vasilic, Tatjana January 2017 (has links)
Syftet med studien är att utifrån ett helhetsperspektiv jämföra hållbarhetsredovisningens innehåll i statligt ägda svenska bolag genom att göra två tidsnedslag, 2016 och 2008. Studien var av kvalitativ karaktär, med en komparativ forskningsdesign. Studien baserades på litteratur och tidigare studier inom hållbarhetsrapportering, CSR och Triple Bottom Line. Som datainsamlingsmetod användes en innehållsanalys av åtta företags hållbarhetsrapporter från två separata år (2016 samt 2008). Studien visade på att en likhet mellan åren är att riktlinjerna för hållbarhetsredovisningar fortfarande inte är tillräckligt tydliga och enhetliga. En annan likhet mellan 2016 och 2008 är att intressenter är fortsatt viktiga för företagen. En skillnad som framkom är att företagen lättare kan identifiera och nå ut till sina intressenter 2016 än 2008. En annan skillnad som går att urskilja är att väsentlighetsanalyser framtagna av företagen ökar i antal från 2008 till 2016.
449

Naturvetenskap och hållbar utveckling som innehåll i förskolan : en fallstudie om kommunikationens betydelse i undervisningen / Science and sustainable development as content in preschool : a case study on the importance of communication in teaching

Karlsson, Anna, Lindau, Linda January 2021 (has links)
Syftet med denna fallstudie är att undersöka och synliggöra hur förskollärare kan kommunicera i en naturvetenskaplig aktivitet som berör hållbar utveckling. Vi har valt att fokusera att titta närmare på förskollärarens kommunikation och frågeställningar i relation till barnens uttryck. Studien är genomförd på en förskola i södra Sverige. Metod som använts för studien är en filmobservation av en förskollärare som utför en naturvetenskapsundervisning med fyra barn. I resultatet synliggörs en förskollärare som kommunicerar innehållet aktivt med barnen genom både tal och handling. Barnen är deltagande i handling men begränsas till vis del att uttrycka sina tankar. Barnens begränsning av egna uttryck synliggörs av att barnens möjliga uttryck inte besvaras med respons från förskolläraren. Utifrån förskollärarens lugna förhållningssätt att kommunicera innehållet möjliggör det för barnen att undersöka och kommunicera innehållet på egen hand. Denna studie kan med fördel användas som inspiration för verksamma förskollärare, exempelvis inför tematiska projekt, aktiviteter som berör naturvetenskap eller hållbar utveckling med de yngsta barnen i förskolan. Studien kan på så sätt vara ett underlag för ökad kunskap och ett livslångt lärande om naturvetenskap och hållbar utveckling hos både förskollärare och barn i förskolan.
450

Hur har transparensen i företagens hållbarhetsredovisning utvecklats genom nytt lagkrav? : En komparativ studie av företag i två olika branscher. / How has the transparency in companies' sustainability reporting developed through a new legal requirement?

Pettersson, Alexandra, Ylipää, Linnea, Åhs, Albert January 2021 (has links)
Inledning: Efter ett EU-direktiv infördes under år 2017 en ny lag som innebär att företag som uppfyller vissa krav måste hållbarhetsredovisa. I EU-direktivet nämns transparens som en viktig faktor.  Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av legitimitets- och intressentteorin skapa en förståelse för hur transparens inom hållbarhetsredovisning har utvecklats i samband med det nya lagkravet för fyra svenska företag. Syftet är även att se om det finns skillnader i utvecklingen mellan två branscher.  Metod: I studien har författarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys studerat fyra olika företag från två olika branscher för att mäta hur transparensen i deras hållbarhetsredovisningar har förändrats i samband med införandet av lagkrav. Det har ävens gjorts en komparativ analys mellan de två branscherna för att se hur eventuella skillnader i utveckling mellan branscherna ser ut. Slutsats: Analysen visar att utvecklingen av transparens på flera sätt har utvecklats på ett positivt sätt. Tre av de fyra företagen i studien redovisar en ökning av transparens och båda branscherna visar i sin helhet på ökning av transparensen.

Page generated in 0.1165 seconds