Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolepedagogiskt arbete med ekologisk hållbar utveckling. Detta görs genom att intervjua förskollärare som arbetar med ekologisk hållbar utveckling tillsammans med barn i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna berör förskollärarnas upplevelser av barns delaktighet, svårigheter och framgångsfaktorer förskollärarna beskriver av arbetet samt deras erfarenheter av konkreta upplevelser. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av hållbar utveckling, med en fenomenologisk livsvärldsansats som vill synliggöra människors upplevelser och tankar. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamling av data skett genom semistrukturerade intervjuer med förskollärarna. Resultatet visar att förskollärarna upplever att barn blir delaktiga i arbetet med ekologisk hållbar utveckling genom konkreta upplevelser så som att vistas i naturen. Ett annat resultat är att förskolechefen upplevs viktig för förskollärarnas arbete. Resultatet visar även att barns ålder spelar roll i arbetet med hållbar utveckling. Vår förhoppning med studien är att yrkessamma inom förskolan, som tar del av studien, får större förståelse för hur ett arbete med hållbar utveckling kan implementeras i verksamheten.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt till arbete medhållbar utveckling i förskolan. Studien tar avstamp i frågor som rör vilka innebörderförskollärare lägger i begreppet hållbar utveckling och hur dessa innebörder relateras tillvarandra, samt hur förskollärarna resonerar kring barnens lärande för hållbar utveckling.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och utgår frånutvecklingspedagogik som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar att hållbarutveckling i förskolan ges en mängd olika innebörder i relation till förskolans verksamhet.Förskollärarna arbetar med ett brett undervisningsinnehåll kopplat till hållbarhet, men stortonvikt läggs vid arbetet med återvinning och återbruk. Barns delaktighet, både idiskussioner och i praktiska aktiviteter, framstår som en viktig faktor för att främja lärandeför hållbar utveckling. Genom samtal, kommunikation, material och miljö kan pedagogernafå barnen att erfara specifika aspekter av en situation eller en aktivitet, och på så sätt riktabarnens uppmärksamhet mot hållbarhet som lärandeobjekt.

Bakgrund: Idén till denna undersökning uppkom då vi tidigare under utbildningen skrev en uppsats som handlade om barnens rörelse i förskolor. Vi ville vidare undersöka pedagogernas synsätt på barns rörelse under dagen och koppla det till samarbetet med vårdnadshavarna. Vi har kopplat undersökning till den sociokulturella teorin då vi anser att det är i relation med och till andra som vi lär och utvecklar oss själva. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogers förhållningssätt till rörelseträning ur ett socialt hållbart perspektiv. Metod: En kvantitativ undersökning med enkät som redskap som besvarats av pedagoger verksamma i två olika kommuners förskolor. Resultat: Resultatet av vår undersökning visar på att pedagogerna är väl medvetna om vikten av att barn får röra på sig under vistelsen i förskolan. Resultatet visar även att pedagogerna behöver utveckla samarbetet mellan förskola och hem. Detta kan ske genom att kvalitetssäkra rörelseaktiviteter inom förskolan samt genom att göra utvärderingen mer synlig och ha en fungerande kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare så att de har större möjlighet att vara delaktiga i deras barns utveckling kring rörelse och hälsa.  Därmed kan också de rörelseaktiviteter som pedagoger i förskolan erbjuder barnen skapa ringar på vattnet för en social hållbar framtid ur ett hälsoperspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika aktörer ställer sig gentemot ekoturism och hållbar utveckling vid utövande av friluftsliv på Kungsleden. Studiens teoretiska teoriram bygger på teorier kring ekoturism, hållbar utveckling samt förvaltning och planering av naturen och rekreationsmöjligheter.   Det empiriska materialet har samlats in via en kvalitativ metod som utgörs av sju semistrukturerade intervjuer med aktörer som driver företag i närheten av Kungsleden och med tre friluftsutövare som själva varit och vandrat på Kungsleden. Efter att det empiriska materialet samlats in gick skribenterna igenom materialet flera gånger för att sedan kunna analysera det. Skribenterna analyserade materialet utifrån studiens teorier, syfte och frågeställning. Det visade sig i resultaten att samtliga respondenterna nämner att det finns en brist av kunskap om både ekoturism och hållbar utveckling, vilket de tror bidrar till att naturen inte blir lika viktigt som den bör vara. Aktörerna belyser vikten i att det är viktigt att arbeta för en hållbar framtid så att kommande generationer också kan få möjligheten till att uppleva det vi upplever idag, samt att kunskap är nyckel till att det kan ske. / The purpose of this study is to examine how different stakeholders focus on ecotourism and sustainable development when engaged in outdoor recreation on Kungsleden. The theoretical framework is based on theories regarding ecotourism, sustainable development as well as management and planning for recreation opportunities.   The empirical material has been gathered through a qualitative method consisting of seven semistructured interviews with stakeholders who run companies around Kungsleden and with three stakeholders who themselves have been hiking at Kungsleden. After the empirical material was collected, the authors analyzed the material several times. The authors analyzed the material based on the theories, purpose and the question of the study. During the analysis it came clear that all stakeholders interviewed mentioned that there is a lack of knowledge regarding ecotourism and sustainable development. Which they believe contributes to that the nature is not as important as it should be. The interviewed stakeholders also emphasize the importance of working for a sustainable future. Therfore knowledge is believed to be the key for future generations to experience what we are able to experience today.

Sustainability in the construction and real estate sector has gained more attention in recent decades. In Sweden, the parliament and the Government work on a global and nation level to achieve increased sustainability in the construction industry. Today, the construction and real estate sector is responsible for many of the world's environmental problems such as pollution, marine exploitation and waste. In order to achieve higher sustainability, an environmental certification of building can be done, which means a transparent assessment of sustainability of a building. Today, there are over 500 environmental classification systems in the world. Among the systems, is Miljöbyggnad the most used system in Sweden with more than 1100 certified buildings by 2018. Miljöbyggnad is a Swedish certification system that is designed and adapted to Swedish conditions. The system contains various indicators aimed at encouraging low energy use, good indoor environment and a good choice of materials. This thesis aims at studying in what degree Miljöbyggnad is used in Sweden and whether the system can be used to reflect the building's sustainability. Furthermore, the purpose is to check whether the number of sustainable buildings in Gävle is in line with the “Gäle kommuns” forecast by assessing a "non-certified" building, Almvägen, in Gävle. Research methods in this degree project was a combination of site visits, computer simulations, questionnaires, mathematical calculations, environmental engineering manuals and literature studies via databases, books and other types of reports. In addition, the authors have also conducted various qualitative interviews with a politician, representatives from the municipality of Gävle and AB Gavlegårdarna. The reference case is a multi-family house located in the neighborhood Almvägen, owned by AB Gavlegårdarna. The result clearly showed that the multi-family house achieved the grade SILVER according to Miljöbyggnad´s requirements and criteria. Furthermore, the interview showed that Miljöbyggnad was considered a good tool for achieving increased durability in the construction industry. However, Miljöbyggnad does not cover social and economic sustainability to a large extent as environmental sustainability. What is most focused on the system is environmental improvements, that is, the ecology, which results in an unfair saturation of the building's sustainability. On the other hand, the systems are constantly evolving and updated continuously, which may mean that there is room for improvement to also measure the social and economic sustainability of the building to the same extent.

Abstract Purpose: The purpose with this thesis is to identify the problems that these two municipalities, Jönköping and Borås, are facing in regard to sustainable development in the water infrastructure area and highlight the different strategies that the municipalities has developed to find solutions to these problems. Two municipalities have been chosen for this analyse, the municipalities of Borås and Jönköping, for the reason that they both have similar population but two different solutions in how the municipality water management is run. The questions that the thesis are built on is: 1)    How do these two municipality work towards a sustainable development in water management? 2)    What are these strategies based on? 3)    How does the checklist for sustainable development been developed and how does it differ between the two municipalities? Method: The method of finding the answers to these questions is six qualitative interviews with people from both organizations with knowledge of the subject. Literature studies of the theories behind sustainable development in water infrastructure and analysing documents provided by the municipalities in order to scientifically back up the findings from the interviews. Findings: After analysing the collected data one can see that sustainability is already a part of water management in general but there is some focus areas that the organizations are working on with different tools which is presented in a checklist. Implications: There are three conclusions that could be made from this thesis, they are about legal requirements, technical development and sustainability index.    Limitations: This thesis is of limited size and is therefore an overview of these organizations work towards sustainable development. The thesis does not bring up the political aspect and does not do a deeper analysis of the different aspects of water management.  Keywords: sustainable development, sustainable water management, water management

No description available.

Inledning Studien  handlar  om  hur  förskollärare  arbetar  med  hållbar  utveckling  i  den  pedagogiska verksamheten i förskolan samt hur de belyser och förmedlar hållbar utveckling för barn. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på hållbar utveckling utifrån den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen samt hur de arbetar med hållbar utveckling, med fokus på återvinning och återanvändning, ur ett förskoleperspektiv. Metod I studien har vi valt att använda en kvalitativ metod, en semistrukturerad intervju, då den är mer öppen och inbjudande till att respondenten får resonera fram sina svar. Fem förskollärare från fem olika förskolor från två kommuner intervjuades på sina respektive arbetsplatser. Resultat Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna arbetar medvetet med hållbarutveckling i den pedagogiska verksamheten på förskolan. I vilken utsträckning förskollärarna arbetar med hållbar utveckling såg olika ut på olika förskolor. I resultatet kom det tydligt fram att material återvinns och återanvänds. De flesta förskollärarna visar på att materialet är tillgängligt för barn.

Befolkningen i Sverige blir äldre vilket bidrar till att risken ökar att drabbas av demenssjukdom. Demenssjukdom klassas idag som en folksjukdom och många personer insjuknar varje år. Att leva med demenssjukdom påverkar vardagen och kan medföra lidande både för person och för anhöriga. Sjukdomen går inte att bota men genom rätt bemötande kan symtomen lindras. Bemötandet blir därför viktigt i behandlingen vid demenssjukdom. När en person med demenssjukdom uppsöker akutsjukvården finns det risk att behov förbises och att bemötandet är dåligt på grund av tidsbrist och bristande kunskaper hos personalen. Det finns begränsad forskning om hur personer med demenssjukdom upplever bemötande i akutsjukvården. Syftet är att beskriva hur äldre personer med demenssjukdom upplever bemötande i akutsjukvården. Studien har en kvalitativ och livsvärldsteoretisk ansats. Sex personer intervjuades i studien. En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till fyra huvudkategorier: känslan av att vara omhändertagen, känslan av utsatthet, att få ett gott bemötande och vårdens otillräcklighet, samt nio underkategorier. Resultatet visade att äldre personer med demenssjukdom kan uppleva både bra och mindre bra bemötande i akutsjukvården. De äldre upplevde otrygghet och utsatthet på grund av att de inte fick sina behov tillgodosedda. De äldre upplevde att arbetsmiljön för vårdpersonalen var stressig och därför räckte inte tiden till för samtal med patienter och anhöriga. Den positiva upplevelsen hos äldre var när vårdpersonalen kunde ta sig tid för dem så att de kände sig omhändertagna. Det är av vikt att vårdpersonalen visar intresse både för den som har en demenssjukdom och anhöriga genom att sätta sig in i dennes livsvärld och på det viset kunna ge ett gott bemötande.

Byggbranschen står i nuläget för utsläpp av cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år och av dem står anläggningsbranschen för 6 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Alla aktörer i branschen står inför en tuff uppgift att minska de totala utsläppen tills 2050 då målet i Sverige är att minska energianvändningen med 50%.  Genom att certifiera anläggningsprojekt fås en positiv utveckling av branschens miljöarbete. Då CEEQUAL är det enda certifieringssystem som finns översatt till svenska och att de har mest erfarenhet i branschen är CEEQUAL det populäraste valet för att certifiera anläggningsprojekt. I CEEQUAL bedöms beställarens, projektörens och entreprenörens miljöarbete i projekten. De delar som bedöms är projektstrategi, projektledning, människor och lokalsamhälle, markanvändning och landskapsutformning, kulturhistorisk miljö, ekologi och biologisk mångfald, vattenmiljö, fysiska resurser- användning och hantering samt transporter. Examensarbetes syfte och mål var att undersöka skillnaderna i arbetet med hållbarhet inom verksamhetsområdena Anlägg och Bygg i Veidekke genom en nulägesanalys av arbetssättet i projekten, samt bidra till ökad förståelse för hur certifieringssystem förbättrar ett projekt.  Genom att visa hur hållbarhetsarbetet mellan anlägg och bygg skiljer sig åt, visa vad man förbättrar genom att införa ett certifieringssystem samt ta fram alternativa metoder för att utföra delmoment i projekten på ett hållbarare vis. Undersökningen genomfördes med en litteraturstudie, nulägesanalys med tre olika projekt som jämfördes samt att förbättringsförslag presenterades och där CEEQUAL fokuserades mest på.   Resultatet från undersökningen visade att grundidén i Veidekke Bygg och Anlägg är lika och i detta fall var enda skillnaden att bygg har kommit längre med certifieringssystem än anlägg samt att dokumentera projektet digitalt.  Förbättringsområden som föreslogs var enligt följande:        1.           All dokumentation bör vara digital        2.           Storstadskraven ska uppfyllas        3.           Bör vara krav på användning av biodiesel        4.           Byte till energisnålare personalbodar        5.           Dokument för att få en bättre CEEQUAL bedömning        6.           Bör använda hjälpsystem för grävmaskiner        7.           Bör använda Eco asfalt Resultatet av CEEQUAL bedömningen visade att projekt Edsvalla VA skulle klara bedömningen ”Pass” med 27% vilket är precis på gränsen för att bli godkänt. De främsta förbättringar som bör ske för en klassning av CEEQUAL kapitel 4 och 8, anses vara: Livscykelanalys av området Vattenresursanalys Analys av omkringliggande landskap