Jordbruket bidrar till många klimatrelaterade problem som förlorade näringsämnen i jorden, utsläpp av växthusgaser och minskad biodiversitet. För att kunna bedriva jordbruk i framtiden krävs att jordbruket ställs om. Att hitta nya metoder för att bedriva jordbruk är en viktig del för att minska de klimatnegativa effekter som jordbrukssektorn bidrar med. Småskaliga jordbruk med agroekologisk utgångspunkt kan vara en del av lösningen på problemet. Studien har undersökt fem småskaliga jordbruk i södra Sverige och vad som motiverar jordbrukarna i deras val av jordbruksmetoder och hur de balanserarar sina ideal mot verklighetens krav på resurser. Studien använde sig av hållbar utveckling och Environmental Stewardship (ES) som teoretiskt ramverk. För att lättare kunna bedöma hållbar utveckling användes Triple bottom Line (TBL) som ramverk. Respondenterna uttryckte att de hade en stark inre motivation som kunde härledas till deras underliggande etik och moral. Studien visade också att den ekologiska hållbarheten tog större plats i de småskaliga jordbrukarnas verksamhet än vad den ekonomiska och sociala hållbarheten gjorde. / Today, agriculture contributes to many climate-related problems such as loss of soil nutrients, greenhouse gas emissions and reduced biodiversity. To be able to engage in agriculture in the future, it is necessary that agriculture is restructured. Finding new methods of farming can be an important part of reducing the negative climate effects from the agricultural sector. Small-scale farming with an agroecological starting point can be part of the solution to this problem. The following study has examined five small-scale farms in southern Sweden and what motivates farmers in their choice of farming methods and how they balance their ideals with the real demands of resources. The study used sustainable development and Environmental Stewardship (ES) as a theoretical framework. To be able to assess sustainable development more easily, the Triple Bottom Line (TBL) was used as a framework. The respondents expressed that they had strong inner motivations that could be traced to their underlying ethics and morals. The study also showed that ecological sustainability took up more space in the activities of small-scale farmers than did economic and social sustainability.

Det här examensarbetet behandlar hur jag har utforskat olika möjligheter att använda kasserade material för att skapa nya produkter, vilket jag kallar ”remake design”. Jag vill göra eleverna medvetna om den mängd resurser som förbrukas vid produktion av nya produkter. Jag vill med detta arbete hitta ett arbetssätt för att bidra till ett minskat resursslöseri. Jag vill också ta reda på hur vi kan arbeta pedagogiskt och didaktiskt med dessa frågor. Jag har parallellt med detta arbete även gjort en gestaltning på samma tema som består av två delar. Den första delen är själva gestaltningen där jag använder olika produkter och jag utgick från kasserade material som jag samlade in från skolor.Den andra delen gick ut på att experimentera med råmaterial, för att tillverka min egen färg, lim och papper, inspirerad av posthumanistisk teori som säger att det är viktigt att sätta även det materiella i fokus. Under mitt arbete använda jag fotodokumentation och en dagbok för att dokumentera hur jag sökt alternativa vägar för hur vi kan arbeta med design i skolan. I mitt arbete med gestaltning fick lära mig längs vägen, ”learning by doing”, som även ger elever möjlighet att själva experimentera, testa och tillslut komma fram till den bästa lösningen. Jag gjorde även ett experiment med att framställa papper ur kasserade tidningar. Remake design menar jag är ett viktigt begrepp inom designämnet eftersom det hjälper eleverna att tänka på miljön och hållbarhet.

Denna studies syfte var att undersöka hur undervisning för hållbar utveckling skrivs fram i publikationerna Läroplan för förskola Lpfö18 (2018) samt I Ur och Skur: Upplevelsebaserat lärande i praktiken (2021). I studien ställdes tre forskningsfrågor kring hur innehåll, arbetssätt och syfte skrivs fram om undervisning för hållbar utveckling samt hur barns utövande av agens framgår i relation till dessa i de undersökta publikationerna. Metoden för studien utgjordes av tematisk textanalys av ovan nämnda publikationer utifrån de teoretiska frågeställningarna vad, hur och varför. För att utforma två delstudier gjordes en analys på läroplanen samt en på publikationen från I Ur och Skur. Dessa rapporterades separat under studiens resultat- och analysdel. De huvudsakliga resultaten av studien visade att det finns både likheter och skillnader mellan publikationerna gällande innehåll, arbetssätt och syfte för undervisningen inom hållbar utveckling. De likheter som påträffades var i huvudsak att innehållet behandlade kunskaper om och för naturen, att arbetssätt bestod av att använda samtal och att syftet med undervisningen var att bidra till en positiv framtidstro hos barnen. De skillnader som påträffades handlade främst om att framskrivningarna i publikationen från I Ur och Skur var mer konkreta och detaljerade. Skillnaderna mellan publikationerna bidrar till att det skapas olika förutsättningar i tolkningsarbetet för verksamma inom I Ur och Skur och i förskolor utan särskild inriktning gällande undervisning för hållbar utveckling. Resultaten visade också att möjliggörandet för barns utövande av agens i undervisningen för hållbar utveckling blir mer detaljerat i publikationen från I Ur och Skur, detta då det skrivs fram mer utförligt och med konkreta exempel.

In 2015 the UN initiated the project Agenda 2030, which aims for all countries to work together for a sustainable world based on social, environmental and economic aspects. There is a known potential of the libraries role and opportunities to influence and work for sustainable development. Despite that, there is lack of policies and control documents for Swedish public libraries and work for sustainable development. There is also a lack of studies which shows how Swedish public librarians describe their work for sustainable development in public libraries and their driving force. The aim of this study is to contribute with knowledge about that work. Seven public librarians were interviewed. The interviews were analyzed with the help of practice theory and the three aspects of sustainable development. The result of the study showed that all partaking librarians have a big personal interest of sustainability, which they brought in practice of their daily work. Their actions, most regarding environmental and social sustainability, is grounded on value of solidarity and their professional knowledge, but also a personal knowledge of environmental issues. The study also showed that the few identified control documents were general policies for all activities in the municipality and not unique for the public libraries. The partaking librarians wanted more specific guidelines for their work with sustainable development, which they want to develop and work more with. With the help of librarians, guidelines can be drawn up and make the work clear, visible and possible to evaluate, as part of a social responsibility.

Syftet med studien är att studera förskolepedagogers erfarenheter om arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Då hållbar utveckling är ett nytt begrepp i den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö18) (Skolverket, 2018) fann vi det av intresse att undersöka hur begreppet får betydelse av förskolepedagoger och hur dess betydelse omsätts i olika praktiker. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar formulerats och besvarats. Dessa rör “barns” och “pedagogers” aktörskap i arbetet med hållbar utveckling, vad som uppfattas som “hållbart” och förskolepedagogers inställning till det ansvar de har ålagts i att utbilda en hållbar medborgare för samhället. Studien är av en kvalitativ forskningsansats och bygger empiriskt på fem semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger från tre kommuner i södra Sverige. Det insamlade materialet har studerats och analyserats genom ett diskursteoretiskt perspektiv. I förskolpedagogernas utsagor fann vi olika diskurser som strukturerade förståelsen av “hållbar utveckling” och de praktiker som utgör verksamhetens arbete med hållbarhet. Resultatet i studien visar att arbetet för hållbar utveckling tar form i planerade projektarbeten, vardagliga handlingar och i spontana lärandesituationer. Enligt förskolepedagogers utsagor om vad som görs till “hållbart” innefattar det bland annat källsortering, främjande av hälsa och miljömedvetenhet, utevistelse, demokrati samt att väcka barn nyfikenhet och ansvarstagande för sin omvärld. Resultatet visade även att förskolepedagoger behöver ökad utbildning och kompetensutveckling för vad hållbar utveckling officiellt innebär för att kunna främja barns medvetenhet och intresse för hållbar utveckling.

Hur lärare integrerar hållbar utveckling i undervisningen samt vilka möjligheter ochutmaningar som kan identifieras i undervisningen gällande elever i årskurs F-3 är relativtoutforskat. Vår studie handlar om att få inblick i hur fyra olika lärare integrerar hållbarutveckling i undervisningen, på vilket eller vilka sätt de tre dimensionerna; miljömässig,social och ekonomisk tar sig uttryck i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningarsom kan identifieras i arbetet med hållbar utveckling. Enligt tidigare forskning är utbildningom hållbar utveckling en viktig faktor för att främja ett hållbart samhälle, vilket även lärarna ivår studie framhåller.Denna studie tar form av en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genomintervjuer av fyra verksamma lärare i grundskolans F-3. I studien har vi valt att kompletteratidigare forskning med teoretiska perspektiv som bygger på de didaktiska frågorna vad, huroch varför samt lärares didaktiska val för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet istudien visar att det praktiska arbetet framträder mest i undervisningen för att integrera hållbarutveckling. Enligt lärarna främjas barns inlärning när undervisningen är kopplad till elevensvardag. De möjligheter som framkommit är att barn i lägre åldrar har den största förmågan attutvecklas och lära sig samt att hållbar utveckling är ett aktuellt ämne idag vilket har bidragittill mer medvetna och engagerade elever. Även stödet från Örebro kommun möjliggörundervisningen om hållbar utveckling. De utmaningar som framkommit i studien visar attlärarna saknar lärarhandledning och lärarstöd samt att arbeta ämnesövergripande med hållbarutveckling.

I takt med en växande befolkning förbrukas jordens resurser alltmer, vilket också bidrar till en ökning av avfall. Trots tillgången på materialåtervinning slängs stora mängder avfall i Sverige varje år. Cirka 2,5 miljoner ton hushållsavfall går till energiåtervinning där största delen av avfallet består av förpackningar. Avfallet är en effekt av dagens linjära ekonomi där produkter tillverkas, konsumeras och kasseras. En sådan process innebär en stor klimat och miljöutmaning därför har en övergång till en cirkulär ekonomi nu blivit aktuell. Utgångspunkten i projektet grundar sig i hur design kan användas för att bidra till en minskning av avfall i en cirkulär ekonomi, med fokus på förpackningar. Projektet tar utgångspunkt inom fältet Forskning genom design och Hållbar utveckling. Med hjälp utav användare utfördes två workshops med syfte att skapa ett framtidsscenario. Scenariot visualiserade sedan hur en framtid i en cirkulär ekonomi skulle kunna se ut med fokus på avfall. Utifrån scenariot valdes produktkategorin förpackningar ut för vidare utveckling. Studien resulterade i LO tvålpump utformad för användning av fasta tvålar. Syftet med tvålpumpen är att öka intresset för fasta tvålar genom dess utformning. På så sätt skulle LO tvålpump kunna minska användningen av flytande tvål, och på så vis också minska andelen förpackningsavfall samt redogöra för ett enkelt sätt att göra ett miljömedvetet val. Att skapa nya sätt att konsumera främjar på så vis omställningen till en hållbar cirkulär framtid.

Trots att mycket tyder på världens miljöproblematik och kan tala för relevansen att elever ska få möta och bearbeta miljöfrågor i skolan, är det enligt mig inte tillräckligt stort fokus kring detta i styrdokumenten för ämnet Design på gymnasiet. Istället är det till exempel ett stort fokus på produktutveckling, designprocessens olika delar, marknadsundersökning, idégenerering och presentation av idéer, utan ett ord om miljö, hållbarhet eller ekologi. I mitt arbete har jag därför valt att själv agera elev och praktiskt gestalta en ekologiskt hållbar kursplanering i kursen Design 1 för gymnasiet. Syftet till att jag praktiskt prövat dem själv var med en förhoppning om att kunna utarbeta ett konkret material och besvara min frågeställning om hur en alternativ kursplanering i Design 1 med fokus på hållbar utveckling kan ta form och användas. Genom ifrågasättande frågor kopplade till momenten, genom att utmana och begränsa materialvalen och genom att visa på mångfaciteten inom designfältet kom jag fram till att arbetet med att möta ett hållbarhetsperspektiv i Design 1 kan underlättas. Som en del av mitt arbete med min ekologiskt hållbara kursplanering genomfördes en workshop tillsammans med 16 gymnasieelever där jag prövade ett av momenten i kursplaneringen. Med avsikt att hjälpa människor att minska deras klädkonsumtion fick eleverna formge framtidens förvaringsmöbler. Förvaringsmöblerna var inte tänkta att nå handeln, utan kan verka som “diskussionsobjekt”. Eleverna blev introducerade för begreppen hållbar utveckling, minimalism, capsule wardrobe och kritisk design och skapade därefter sex olika modeller. Modellerna visades avslutningsvis på Konstfacks vårutställning 2019. Workshopens syfte var att få visuella och verbala utsagor om hur elever bemöter ett ekologiskt hållbarhetsfokus. De temat som framkom under workshopen var att genom att synliggöra, begränsa och tillgängliggöra genom teknik i designarbetet kan syftet med att minska klädkonsumtionen enligt eleverna uppnås.

No description available.

Genom Agenda 2030 har Sverige åtagit sig att säkerställa att all utbildning ska främja lärande och förmågor som bidrar till hållbar utveckling. Med hänsyn till den framtida målbilden om ett hållbart samhälle pågår det en tematisk kvalitetsgranskning av ett flertal skolor ute i landet på uppdrag av Skolinspektionen för att skapa en sammanhållen bild av hur undervisning i hållbar utveckling bedrivs. Indikationer visar dock på att lärare upplever en saknad av didaktisk stöttning i arbetet. Denna litteraturstudie har därför som syfte att undersöka hur naturvetenskapsundervisning kan utformas i de lägre årskurserna för att stärka elevers lärande inom hållbar utveckling. All data som använts i denna litteraturstudie är kvalitetsgranskad av sakkunniga inom området och bygger på ett målstyrt urval där litteraturen valts ut på grund av dess relevans för studiens frågeställning. För att bearbeta datan har tematisk analys tillämpats, där olika teman har identifierats som besvarar den aktuella frågeställningen. Resultatet av denna studie erbjuder olika förslag på hur naturvetenskapsundervisning kan utformas för att främja elevers lärande inom hållbar utveckling. Att tillämpa kreativa processer, förlägga undervisning utomhus och erbjuda möjligheter att kritiskt värdera och diskutera elevnära frågor och etiska dilemman såsom SSI-frågor kan alla ses som centrala delar av resultatet. Att undervisa i etiska frågor är dock inte helt okomplicerat då många lärare uttrycker en osäkerhet och en bristande kunskap om hur detta ska gå till. Denna litteraturstudie kan fungera som ett underlag för etablerade eller framtida lärare i deras didaktiska planering av hållbar utveckling inom naturvetenskapsundervisning.