De fem senaste åren är de varmaste som uppmätts sedan mätdata för global medeltemperatur började registreras år 1850. Det har medfört att jordens medeltemperatur har höjts med cirka 1° C sedan industriella revolutionen. Samtidigt ökar urbaniseringen runt om i världen och år 2030 beräknas 60 procent av jordens befolkning bo i urbana miljöer. Den snabba tillväxten i städerna har inneburit många miljö- och socioekonomiska problem och för att förbättra samhällets välbefinnande för mänskligheten behövs en mer effektiv och hållbar planering av urbana system.  Coworking är ett globalt fenomen som ökat kontinuerligt under det senaste decenniet då ökningen av kunskapsekonomi, kreativ klass men framförallt den ekonomiska digitaliseringen har expanderats storartat vilket har legat till grund för den snabba tillväxten. Den snabba utvecklingen av IT-infrastruktur har utformat nya idéer om smarta städer där coworking ses som ett verktyg i konceptet delningsekonomi vilket är till för att gemensamt utnyttja varor och tjänster och på så sätt minska resursanvändningen.  I denna studie har en mixad metod använts vilket innebär en blandning mellan kvantitativ och kvalitativ forskning för att ta reda på studiens syfte hur övergången till coworking spaces påverkar arbetspendlingen och de relaterade koldioxidutsläppen. Studien syftar även till att undersöka varför användare valde coworking spaces utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna sociala, miljömässiga och ekonomiska.  Studien visar att det dagliga resandet minskar med hjälp av coworking spaces vilket leder till reducerade koldioxidutsläpp. Det beror främst på att avståndet mellan bostad och coworking-kontoret minskar i jämförelse med det tidigare traditionella kontoret. Ur miljösynpunkt ersätter coworking framförallt det vanliga traditionella kontoret som har visat sig vara ett ineffektivt sätt att utnyttja resurser på eftersom inte lokalen nyttiggörs till fullo. Avslutningsvis visade studien att de sociala aspekterna som kollegor och nätverkandet var de viktigaste faktorerna till varför medlemmarna på DoSpace i Gävle väljer att utgöra en del av konceptet coworking. / The last five years have been the warmest measured since the measurement data of global average temperature was first registered in year 1850. This has led to that the average temperature of Earth has increased with circa 1° C since the industrial revolution. In the meantime, urbanization is expanding all around the world and by year 2030 it is calculated that 60 percent of the world population will live in an urban environment. The fast growth of cities results in several environmental and socio-economic issues and to improve the society’s wellbeing for humanity a more effective and sustainable planning of urban systems is needed.  Co-working is a global phenomenon which has grown on a regular basis during the last decade due to an increase of knowledge economy, creative class but mostly the economic digitalization has expanded massively which lays as foundation for the rapid growth. The fast development of IT-infrastructure has brought new ideas of smart cities where co-working is seen as an instrument in the concept of sharing economy, used to mutually utilize goods and favors and by that decrease usage of resources.  In this study a mixed method was used which means a mixture of quantity and quality research to find out the study’s purpose of how the transition to co-working spaces affects work commuting and the related carbon dioxide emissions. The study also aims to examine as of why users chose co-working spaces depending on the three sustainability dimensions: the social, environmental and economic.  The study shows that daily travelling is decreased with help from co-working spaces which leads to reduced carbon dioxide emissions. Foremost it is because the distance between one’s home and co-working space is reduced compared to the traditional office. From an environmental point of view the co-working phenomenon replaces the usual, traditional office which has shown to be an ineffective way to utilize resources in since the premises are not utilized completely. In conclusion the study showed that the social aspects such as colleagues and networking were the most important factors to why members of DoSpace in Gävle chose to constitute a part of the co-working concept.

Uppsatsens syfte är att undersöka om skolans uppdrag att främja hållbar utveckling inom ramen för samhällskunskapsämnet har förändrats över tid. Detta undersöks utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna: social, ekonomisk och miljömässig. En kombination av kvalitativ och kvantitativ analysmetod har använts för att analysera följande fyra svenska läroplaner: Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Resultatet visar att det finns indikationer på hållbar utveckling i alla läroplanerna och då implicit i Lgr 69 och Lgr 80 samt explicit i Lpo 94 och Lgr 11. Alla tre dimensionerna av hållbar utveckling går att återfinna i samtliga läroplaner men i varierande grad där tydliga tecken finns att den sociala dimensionen är betydligt omfattande och tar störst plats. Sammantaget visar studien på att skolans uppdrag att främja hållbar utveckling inom ramen för samhällskunskapsämnet har förändrats över tid och även att beskrivningen av hur detta ska gå till har förändrats utifrån läroplanernas fokus. Från innehållsbaserad, via processfokuserad till målstyrd och slutligen genom en resultatstyrd.

This bachelor study aims to investigate in what extent, and how, the biggest e-commerces in Sweden applies CSR (Corporate Social Responsibility) related content in the information architecture on their websites. Based on previous research and conventions, a thorough reviewing protocol has been created and used to gather data. The study examines factors such as different sorts of components and their placing, what sort of content (text, image, video) is mediated as well as in which circumstances the CSR related content occurs (at the startpage, via product pages, the ordering procedure, etc.). The study then analyses the gathered data by converting many of the answers to binary variables, while the remaining data is processed with the help of some mathematical formulas and a smaller content analysis. Findings show that many of Sweden’s biggest e-commerces still have a long way to go if they want to more thoroughly inform their customers about their work with CSR. Still, certifications such as ”Trygg e-handel” (safe e-shopping) and subpages dedicated to CSR is not unusual. It is suggested that future research should be applied to many different aspects related to the studied subject area, to broaden the general lack of knowledge surrounding the phenomena of interest.

Syftet med min empiriska studie är att undersöka några elevers och Hem- och konsumenkunskapspedagogersuppfattning om begreppet hållbar utveckling utifrån perspektivet resurshållning.Ser vi till dagens samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring avvårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har Hem- ochkonsumentkunskap en stor funktion att fylla, hållbar utveckling och perspektivet resurshållningenär en viktig del. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan de tre dimensionernai hållbar utveckling. Det är det sociala, ekologiska och ekonomiska inom hållbar utvecklingsom eleverna måste lära sig att få en förståelse. Pedagogerna ska tolka och förankra och läraut för att eleverna ska bli medvetna och få en förståelse. Med denna studie vill jag visa att Hemochkonsumentkunskapspedagogerna bara använder sig av den ekologiska dimensionen av hållbarutvecklingoch resurshållning.Det kommer att finnas ett teoretiskt ramverk som har utgått ifrån det pedagogiska perspektivet,då detta perspektiv genomsyrar vår läroplan. John Dewey utgår från att människan lär för livet.Han menar att människan är i samspel med andra människor som med kunskap skapas och konkretiseras(J.Dewey 2004). I min uppsats analyserar jag det teoretiska begreppet hållbar utvecklingoch ser att perspektivet resurshushållning som är en del av hållbar utveckling är något somständigt pågår i undervisningen. Pedagogerna kommer att beskriva resurshushållning i sin undervisning / The aim of my empirical study is to investigate some students and Home and Consumption Knowledge Teachers perception if begreppet on the concept of sustainable development from the perspective of resource retention. Looking at today's society, most people are aware that it has to change Our behavior is in keeping it still negative environmental impact on our soil. I have school at home and consumer knowledge a great function to fill, sustainable development and the perspective of resource retention is an important part. Resource management is between the three dimensions according to dem I sustainable development. It is social, ecological and economic in sustainable development as students must learn to get an understanding. Educators should interpret and anchor and learn out for the students to become aware and gain an understanding. With this study I want to show Hem-och Consumer science teachers only use the ecological dimension of sustainable development and resource retention.The will be an teoretisk ramme there they have bast then pedagogiske perspektiv,then this perspective permeates our curriculum. John Dewey assumes that man is learning for life.He believes that human beings are in interaction with other people who are created and realized with knowledge (J.Dewey 2004). And see that the perspective of resource management that is part of sustainable development is something like that on going teaching.

I detta arbete har jag gjort en enkätundersökning för att se om och hur lärare arbetar med hållbar utveckling inom religionsämnet. Jag presenterar olika miljödidaktiska inriktningar samt redogör för hur de abrahamitiska religionerna, asiatiska religioner och naturreligioner ser på ekologi och hållbar utveckling.

Idag står världen inför stora utmaningar när det gäller att minska vår miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan idag och det finns många områden att effektivisera inom bygg- och fastighetssektorn. Denna studie kommer att inrikta sig på energieffektivisering. Sverige har under åren satt upp flertalet mål för att på sikt minska sin miljöpåverkan. Målen har sin grund från de olika sammankomster världens ledare har haft genom åren. 1987 mynnade ett sådant möte ut i Brundtlandsrapporten som i sin tur enade världens miljörörelser mot en mer hållbar framtid. 1992 togs det fram en ny rapport för att öka på den hållbara utvecklingen ännu mer, Agenda 21. I Sverige lades Agenda 21 till grund för den nya miljölagstiftningen. 2015 arbetades det fram en ny rapport, Agenda 2030 som skulle ta den hållbara utvecklingen till nästa nivå.  Syftet med studien är att hitta lösningar på olika energieffektiviseringsåtgärder i en befintlig hyresfastighet och analysera den ekonomiska och den miljömässiga biten i en åtgärd. Fastigheten har analyserats och sen diskuterats med sakkunniga för att komma fram till vilka åtgärder som är rimliga att kunna utföra ur en miljömässig och ekonomisk synpunkt. Metoden som ligger till grund för studien är uppdelad i fyra faser. I början av studien genomfördes en litteraturstudie där fokus låg på att hitta information om ämnet. Studien gick vidare med att inhämta data från HSB om den aktuella byggnaden. I studien har det även förekommit ostrukturerade intervjuer där flera sakkunniga personer rådfrågats när idéer och svårigheter har uppkommit och till sist innefattar metoden även beräkningsmodeller för de olika åtgärdsförslagen. Resultatet visar att åtgärdsförslagen för vald fastighet är genomförbara till viss del då vissa förslag är dyrare och mer omfattande än andra men kan vara aktuella om rätt förutsättningar finns. Vidare visar slutsatsen att möjligheten för den valda fastigheten att energieffektiviseras är få men att tre åtgärdsförslag går att genomföra.

The purpose of the study is to investigate if the textbooks Geografi 1: människan, resurserna,miljön, hållbar utveckling by Peter Östman, Geografi 1 för gymnasieskolan by Jan Wiklundand Vår planet – Geografi 1 by Marko Sandelin and Karl Andersson corresponds with thesubject curriculum for Geography and specifically the course curriculum for Geography 1,with focus on the concepts of sustainable development and climate change. Furthermore, thestudy also looks at how these concepts connect to a geographical perspective and how such aperspective can inform these topics. Thirdly, there are comparisons made between thedifferent textbooks and differences and similarities are being explored.The result shows that there is a connection in how the concepts are being described andunderstood in the curriculum documents and in the course textbooks. In addition to this thereis a connection made between sustainable development and climate change and ageographical perspective. It is shown that the geographical perspective can inform anunderstanding in regard to these concepts and topics, as well as being present in connection tothe description of the concepts in the various textbooks. Lastly, the results show that there aredifferences as well as similarities between the books in regard to the investigated concepts.Through this work a contribution is made to the study of textbooks for Geography in Swedishupper secondary school education.

I detta arbete har det undersökts hur man kan arbeta med produktdesign föratt gynna den grönfläckiga paddan och den biologiska mångfalden.Projektet tog utgångspunkt i ett artbevarande projekt i Malmö där metodersom desktop research och intervjuer användes för att samla in informationkring hur man arbetar med artbevarande arbete idag samt vilka utmaningarsom fanns med att lyckas. Under projektet så experimenterades det med deninsamlade informationen med controversy mapping och prototyper sommetoder för att hitta potentiella utvecklingsområden. Det fanns flera hot motpaddan och en av de var den regionalt invasiva växten havtorn som spriditsig i paddans område. Projektet resulterade i ett verksamhetskoncept varshuvudsyfte var att bekämpa havtornet och som gjorde det möjligt genom attanvända växten som en materialresurs. Syftet med att använda materialetvar att skapa intäkter som kunde finansiera bekämpnings arbetet. / The purpose of this thesis project was to investigate possible ways of favouringbiodivercity and more specificly the endangered european green toad that lives inNorra hamnen in Malmö. To better understand how the conservation work is donetoday and what problems they are facing, methods such as desktop research,interviews and observations were used. Controversy mapping was used as anexperimental method to organize the gathered data and as a tool to generateidéas and explore possibilities. The toad had many threats wich became clearthrough the exploring methods, one of them was the regional invasive speciesbuckthorn. The project resulted in a busines concept with the main purpose to fightthe buckthorn which was made possible by using the plant as a material recoursethat could fund the work.

Följande uppsats har utformats som en fallstudie med komparativa inslag för att uppnå en diskussion kring vad en hållbar grundvattenresurshantering kan innebära för Skåne som är ett jordbruksintensivt och tätbefolkat län med utmärkande geologiska och klimatologiska förutsättningar sett ur ett svenskt perspektiv. Genom kvalitativ metod med induktiv logik undersöks vad som ligger bakom utformningen av Skånes grundvattenresurshantering samt vilka utmaningar en hållbar resursanvändning kan innebära i en skånsk kontext i kombination med framtidens utmaningar med ett föränderligt klimat. En litteratur- och intervjustudie tillsammans med ett teoretiskt ramverk ligger till grund för en SWOT-analys vilket behandlar Skånes situation i termer av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Analysen indikerar på att möjligheterna för en mer hållbar hantering ligger i att förändra attityder kring vattnets fulla värde genom att synliggöra den verkliga användningen och dess effekter samt att bättre allokera och återinvestera i resursen för att stärka dess naturliga resiliens, minska resursslöseri och bättre kartlägga status. / This case study with a comparative element has the purpose to achieve a discussion about what a sustainable groundwater resource management may involve for Scania in combination with the challenges of the future in the light of climate change. This southern part of Sweden is a highly intensive agricultural region with a dens population and from a Swedish perspective quite unique in terms of geological and climatological conditions. With a qualitative method and inductive logic, a literature review and an interview study combined with a theoretical framework has provided a SWOT-analysis over Scanias strengths, weaknesses, opportunities and threats. The analysis indicates that the possibilities for a more sustainable groundwater management lies within a change of attitudes towards the groundwaters full value and the visualizing of the actual use with the effects that comes with it. Also, to allocate and better reinvest in groundwater as a natural resource to strengthen its natural resilience, reduce waste of resources and better monitoring.

Klädindustrin är en av de industrier i världen som har störst utsläpp av föroreningar. Under det senaste århundradet, som ett resultat av den industriella revolutionen, har massproduktion och masskonsumtion av kläder ökat och blivit en vardaglig aktivitet i människors liv. Klädernas värde har utvecklats från att endast innebära skydd till att bli ett sätt för människor att uppnå självförverkligande och sitt ideala jag. Fast fashion dominerar idag klädindustrin vilket medför stora konsekvenser för både miljön samt människorna som är verksamma inom industrin. Syftet med denna uppsats är att undersöka de hinder som existerar för en globalt hållbar klädindustri. För att undersöka både konsumenters och producenters perspektiv används fokusgrupper och intervjuer som metoder. Resultaten analyseras med hjälp av teorin om kognitiv dissonans. Uppsatsens slutsats är att teorin om kognitiv dissonans kan vara ett användbart verktyg för att förstå mestadels konsumenternas men även producenternas perspektiv samt varför människor väljer att agera som de gör trots kunskap om den rådande klimatkrisen vilken klädindustrin bidrar till. / The clothing industry is one of the most polluting industries in the world. In the last century, as a result of the industrial revolution, mass production and mass consumption of clothes has become an everyday occurance in people’s everyday lives. The value of clothing has gone from mere protection to become an expression of how individuals choose to represent themselves and who they want to be. In most industrialized countries, fast fashion dominates the way the clothing industry is managed, which has great consequences for the health of the environment and the people working within the industry. The purpose of this bachelor thesis is to analyze the challenges that prevent the clothing industry from becoming a global and sustainable industry. Focus groups and interviews are used as methods to study both the consumers’ and the producers’ perspectives of the challenges and the results are analyzed by using the theory of cognitive dissonance. The study shows that the theory of cognitive dissonance could be a useful tool to explain mostly the consumers’ but also the producers’ understanding of the industry’s challenges and why they choose to act in the way they do despite growing knowledge of how the clothing industry affects the climate.