Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och attityder elever i årskurs 3 har gällande klimatförändringar och hållbar utveckling, för att därigenom ge en inblick i elevers förkunskaper om ämnet. Studiens frågeställning lyder: Vilka uppfattningar och attityder uttrycker elever i lågstadiet om klimatförändringar och hållbar utveckling? Fokusgruppsintervjuer med totalt tolv elever utgör grunden för studiens empiri. En innehållsanalys av intervjuerna resulterar i fem kategorier: nedskräpning, klimatförändringar, politik, föroreningar och agera för en hållbar utveckling. Resultatet visar att elever har olika men mestadels liknande uppfattningar om orsaker och konsekvenser av klimatförändringar. Positiva och negativa attityder speglas i elevernas uttalanden, där attityderna kopplas till elevernas tidigare erfarenheter. Eleverna uppvisar även bristande begreppsförståelse för hållbar utveckling, vilket visar att den nuvarande undervisningen har ett annat fokus. I diskussionsdelen diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och styrdokument. Studiens slutsats är att den nuvarande undervisningen för hållbar utveckling bör även ha ett fokus på begreppsförståelse för hållbar utveckling, inte endast begreppets innebörd. Resultatet skapar förutsättningar för känslomässiga medvetenhet i utbildning för hållbar utveckling. Vidare presenteras didaktiska implikationer för verksamheten. Slutligen beskrivs intressanta forskningsområden för framtiden; att undersöka vilka arbetssätt som är gynnsamma i undervisningen för hållbar utveckling samt att jämföra hur elevers uppfattningar och attityder skiljer sig från ett genusperspektiv.

Our earth has finite resources. In order to respect this and not exceed its limits, sustainable development is required. If we cannot realize this, there is a risk that the earth will lose the ability to, for example, provide us with food or provide us with natural resources, something people today take for granted. Sustainable development is defined through three dimensions, economic, social, and ecological sustainability, the triple bottom line framework. Achieving true sustainability requires a balance between these three. Not as the trend in the world has been, that economic development has come at the expense of environmental development (Dyllick & Muff, 2016). This study focuses on companies, specifically small businesses, and their level of commitment to sustainable development. Today, several large companies conduct extensive sustainability work. The problem is that they only consist of 0.1% of the total companies in Sweden, according to European commission (2003) which means that their effort will not be enough. Previous research suggests that the reason why small companies do not work with sustainable development is because they have scarce resources, lack of knowledge, and find it difficult to see their own environmental impact and responsibility (Cassell & Lewis, 2017, Kumar Singh et al, 2021, Simon & Ettl, 2019, Isensee et al, 2020).   The ambition of this study is to investigate the level of commitment of small companies in sustainable development. What influences this and how do small companies work with sustainable development and is there any difference in how you work with these issues depending on which industry you are active in? As support, the author has used two theories, the Triple bottom line (TBL) and the Theory of planned behavior (TPB). The study is largely quantitative with a qualitative component. The method used is questionnaire survey. The qualitative element consists of pilot interviews conducted with decision-makers from each participating industry. The data that comes from the surveys have been analyzed partly through ANOVA Post Hoc test and partly through regression analysis with the different dimensions of sustainable development as dependent variables. The results show, firstly, that there are differences between different industries when it comes to commitment level in sustainable development. Secondly, the results show that the component of TPB that affects how small companies work with sustainable development is the subjective norm. For the other two components, attitude and perceived behavior control, no significant evidence has been found to prove that they affect small companies’ work with sustainable development. Finally, this study, in accordance with criticism directed at TBL, argues that small firms have difficulty finding a balance between the three dimensions of the theory. That it can be difficult for companies to have three focuses at the same time. This can cause one dimension to become dominant over another, which, according to TBL, in the long run means that small companies cannot become truly sustainable. / Vår jord har ändliga resurser. För att respektera detta och inte överskrida dess gränser krävs hållbar utveckling. Om vi inte kan inse detta finns en risk att jorden kommer att förlora förmågan att till exempel ge oss mat eller förse oss med naturresurser, något människor idag tar för givet. Hållbar utveckling definieras genom tre dimensioner, ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet och ramverket triple bottom line. För att uppnå sann hållbar utveckling krävs en balans mellan dessa tre. Inte som trenden i världen varit, att den ekonomiska utvecklingen har skett på bekostnad av den miljömässiga (Dyllick & Muff, 2016). Denna studie fokuserar på företag, specifikt små företag och deras engagemangsnivå i hållbar utveckling. Idag bedriver flera stora företag ett omfattande hållbarhetsarbete. Problemet är att de enbart består av 0,1 % av de totala företagen i Sverige, enligt Europakommissionen (2003) vilket gör att deras ansträngning inte kommer att räcka till. Tidigare forskning menar att anledningen till att små företag inte arbetar med hållbar utveckling beror på att de har knappa resurser, bristande kunskap och har svårt att se sin egen miljömässiga påverkan och ansvar (Cassell & Lewis, 2017, Kumar Singh et al, 2021, Simon & Ettl, 2019, Isensee et al, 2020).   Denna studies ambition är att undersöka små företags engagemangsnivå i hållbar utveckling. Vad påverkar denna och hur arbetar små företag med hållbar utveckling och finns det någon skillnad i hur man arbetar med dessa frågor beroende på vilken bransch man är verksam i? Som stöd har författaren använt två teorier, dels Triple bottom line (TBL), dels Theory of planned behavior (TPB). Studien är till största del kvantitativ med kvalitativt inslag. Metoden som använts är enkätundersökning. Det kvalitativa inslaget består av pilotintervjuer utförda med beslutsfattare från respektive deltagande bransch. Den data som kommer från enkätundersökningarna har dels analyserats genom ANOVA Post Hoc-test, dels genom regressionsanalys med de olika dimensionerna i hållbar utveckling som beroende variabler. Resultatet visar för det första att det finns skillnader mellan olika branscher när det kommer till engagemangsnivå i hållbar utveckling. För det andra visar resultatet att den komponent av TPB som påverkar hur små företag arbetar med hållbar utveckling är subjektiv norm. För de andra två komponenterna, attityd och upplevd beteendekontroll, har inget signifikant bevis upptäckts som styrker att de påverkar små företags arbete med hållbar utveckling. Slutligen menar denna studie, i enlighet med kritik som riktas mot TBL, att små företag har svårt att finna en balans mellan de tre dimensionerna av teorin. Att det kan vara svårt för företag att ha tre fokus samtidigt. Detta kan göra att en dimension blir dominerande över en annan, vilket, enligt TBL, i förlängningen betyder att små företag inte kan bli sant hållbara.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar av att skapa ett växande intresse om hållbar utveckling hos barn samt hur de ser på att använda sig av utomhusmiljön som plats för lärande. Studien bygger på en kvalitativ ansats där sex verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna i studien är ett didaktiskt perspektiv samt en pragmatisk syn på lärande. Dessa perspektiv har använts i analysen av den insamlade empirin. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys gjorts. Tidigare forskning visar på att det är den ekologiska dimensionen som framträder till att genomsyra verksamhetens undervisning om och för hållbar utveckling samt att utomhusmiljön ses som gynnsam att använda för att bedriva undervisning om och för hållbar utveckling. Genom att analysera empirin framgick det att pedagogerna anser att varför hållbar utvecklig bör fokuseras på som innehåll i undervisningen i förskolan var självklart då det är ett stort och viktigt område. Vad och hur pedagogerna bedriver undervisningen var enligt pedagogernas utsagor något svårt att svara på. Studiens slutsatser visar på hur det likt tidigare forskning är den ekologiska dimensionen som genomsyrar undervisningen i verksamheten samt så framkommer det i studiens slutsatser hur utomhusmiljön som plats för lärande om och för hållbar utveckling ses som gynnsamt ur många olika aspekter där att få uppleva lärandet konkret och att praktiskt få göra är en aspekt. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: -Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? -Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling?-Vilka känslor av ansvar redogör barnen för?Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat.Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen. Alla barn visade ett överraskande och moget resonemang med tänkvärda funderingar som gav prov på att det finns rum för vidare utbildning inom hållbar utveckling även bland de yngre åren.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivsundervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun ochvilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökningsom ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på enutvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på attundervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationellaoch internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock attelever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till undervisning omhållbar utveckling och miljön som helhet.

Syftet med den här studien är att urskilja vilka faktorer påverkar förskolans ekologiskafotavtryck och hur förskolor kan arbeta med dem samt undersöka pedagogernas ochden övriga personalens förhållningssätt i miljöfrågor. I studien introduceras begreppetekologiskt fotavtryck ur ett miljö- och didaktiskt perspektiv och hur den påverkas avovannämnda förhållningssätet. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer medpedagoger och kökspersonal, kompletterade med observationer, på tre förskolor i enstor kommun i södra Sverige. Resultatet jag kom fram till är att pedagogernasförhållningssätt i miljöfrågor med största sannolikhet påverkar förskolans ekologiska fotavtryck.

Studiens syfte är att undersöka Nyköpings miljöarbete genom att tillämpa en metod baserad på intervjuer och dokumentanalys. Studien analyserar stadens framsteg och initiativ inom hållbarhetsområdet och att identifiera framgångsfaktorer för dess miljöarbete samt dess motgångar Genom en kombination av semistrukturerade intervjuer med nyckelaktörer och granskning av relevanta dokument som detaljplaner och översiktsplanen erhålls en detaljerad bild av Nyköpings miljöarbete. Dessa data används sedan för att identifiera och analysera de faktorer som har bidragit till stadens framgångar inom hållbarhetsområdet men även för eventuella motgångar i planeringen. Studiens vetenskapliga bidrag ligger i dess undersökning av Nyköpings miljöarbete genom en tvärvetenskaplig ansats. Genom att kombinera kvalitativa intervjuer med dokumentanalys ger studien en djupare förståelse för stadens miljöstrategier och deras implementering. Dessutom bidrar studien till kunskapsbasen genom att identifiera och analysera framgångsfaktorer och motgångar för Nyköpings hållbarhetsarbete, vilket kan vara användbart för andra städer och kommuner som strävar efter att förbättra sin miljöprestanda. Genom att sprida kunskap om framgångsrika strategier och praxis kan uppsatsen bidra till att främja hållbar stadsutveckling och ge impulser till framtida forskning och policyformulering inom området, men också visa på eventuella misstag och brister.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i årskurserna 1–3 arbetar med hållbar utveckling i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Kvalitativa intervjuer har genomförts där sex verksamma NO-lärare undervisande i årkurserna 1–3 deltog. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar tematiskt och ämnesövergripande i undervisningen för hållbar utveckling samt med praktiska arbetssätt och undervisning som utgår från ett problem. Lärarna arbetar i mindre utsträckning med samtal, diskussioner och ställningstagande, moment där eleverna ges möjlighet att utvecklas sin handlingskompetens.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ textanalys undersöka hur begreppet ekologisk hållbar utveckling framkommer och framställs i teknikläromedel för årskurs 4–6. Ett strategiskt urval ledde till att tre teknikläromedel valdes. Resultatet visar att det förekommer diskurser som kan sammankopplas med ekologisk hållbar utveckling i de utvalda läromedlen. Huvudsakligen är diskurserna både flertydiga och ibland direkt svårtolkade för läsaren att direkt koppla samman med begreppet ekologisk hållbar utveckling. Det förekommer en spridning av dessa diskurser inom olika tekniska områden. Detta framkommer genom att bland annat begrepp som naturresurser, hållbart, återvinning och energibesparing är synliga där det föreliggeren möjlighet att sammankoppla diskursen i teknikläromedlen med ekologisk hållbar utveckling. Slutsatsen är att elevers kunskap gällande ekologisk hållbar utveckling inom teknikämnet begränsas om inte tekniklärarna medvetet lyfter begreppet i sin undervisning genom andra media än teknikläromedlen. Följaktligen är det tekniklärarna som behöver tolka var i de olika diskurserna det finns kontexter där det råder en möjlighet att i sin teknikundervisning lyfta fram begreppet ekologisk hållbar utveckling.