Studiens syfte var att synliggöra hur förskolans pedagogiska lärmiljöer är utformade och vad de innehåller, för att främja barns kompetenser om ekologisk-, ekonomisk- och social hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten var bidragande till analysarbetet för att uppnå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna, den bestod av posthumanismen. Dessutom influerades studien av Reggio Emilia inspirationen eftersom den är inspirerad av posthumanismen. Kvalitativa intervjuer och turistguidningar har genomförts på två förskolor. Resultatet tyder på att det finns flera olika handlingserbjudanden i lärmiljön som stärker barns handlingsförmåga. Det framkommer även att hållbar utveckling innefattar tre dimensioner som kan iscensättas på flera olika sätt. För att främja meningsfullheten bör lärmiljön därav baseras på barns intressen. Lärmiljöernas handlingserbjudanden, materialtillgången samt barns inflytande och delaktighet blir avgörande aspekter för att främja hållbar utveckling genom den pedagogiska lärmiljön. Slutligen blir det betydelsefullt som pedagog i förskolan att erbjuda lärmiljöer som riktar sig mot hållbar utveckling samt uppmuntrar till utforskande.

Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har om återbruk ochåtervinning samt på vilket sätt det påverkar barns delaktighet i undervisningen.Förhoppningen var att ett fenomenografiskt perspektiv på undervisningen skulle bidra tillökad kunskap om det. Studien utfördes genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med tioförskollärare inom tre kommuner i Mellansverige. De tio förskollärarna valdes slumpmässigtut och intervjuades om deras uppfattningar om hållbar utveckling med fokus på återvinningoch återbruk. Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografiskanalysmodell som sammanflätats med variationsteorin. Resultatet i analysen landade i tvåframträdande reflektioner: I undervisning om återbruk och återvinning uppfattas ekologiskaprocesser, odling och upplevelser i skogen bidra till lärande om hållbar utveckling. Kunskapersom inte alla pedagoger har. Därför hamnar man lätt i projekt och färdiga material såsomsopmonster. Resultatet visar också att barnen blir delaktiga i undervisning om återvinning ochåterbruk på pedagogernas villkor och inkluderas inte i så hög grad. Synen på barn, pedagogerskunskaper och intressen är aspekter som kan förklara studiens resultat.

Då en av vår tids stora frågor är hur vi ska lösa den rådande klimatkrisen har den föreliggande studien utforskat hur svensklärare kan arbeta med hållbar utveckling i litteraturundervisningen. Studien syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i romanen Oryx och Crake (2003) av Margaret Atwood i förhållande till hur den kan användas som en utgångspunkt för att arbeta med hållbar utveckling i svenskundervisningen på gymnasiet. Romanen analyserades utifrån ett ekokritiskt perspektiv, och i analysen argumenteras det för hur ekokritiken kan användas som en språngbräda för att arbeta med hållbar utveckling i svenskämnet. En tematisk analys har tillämpats vid analysen av romanen, där två teman har identifierats: antropocentrism och framställningen av djur. Vidare analyserades också skönlitteraturens möjligheter utifrån Louise Rosenblatts teori och tankar. Den didaktiska analysen av romanen fokuserade på dess didaktiska potential i förhållande till läroplanen för gymnasieskolan och hållbar utveckling. Analysen visade att romanen innehar en didaktisk potential i förhållande till arbete med hållbar utveckling i litteraturundervisningen, då temana som utkristalliserades i litteraturanalysen kan fungera som ingångspunkter till arbete om hållbar utveckling. Den didaktiska analysen visade även hur romanen kan användas för att uppfylla de mål som uttrycks i läroplanen som är kopplade till hållbar utveckling.

Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och observationer på en traditionell förskolaoch en med utmärkelsen hållbar utveckling. Jag ville få en inblick i hur lärande för hållbarutveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos entraditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville även undersöka vilkaresonemang pedagogerna på respektive förskola har angående vilka kunskaper barn behöverlära sig för en framtida hållbar samhällsutveckling, samt om de använder sig av någrasärskilda arbetssätt.Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profileradeförskolans identitetsarbete, som i sig ger en särskild fokus i verksamheten. Denna fokus gerdock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna på bådaförskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad detstår i läroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den. Enskillnad syns dock i den profilerades förskolans framtidsfokusering. Det arbetssätt somanvänds mest på förskolorna är ett undersökande arbetssätt.

Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur lärare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn påverkar undervisningen i klassrummet. I mina undersökningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där lärarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lärarnas kunskapssyn praktiseras i klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lärarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrån en normerande kunskapssyn som ofta utgår från läromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar värderande åsikter på eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lärare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hållbar utveckling. / The aim of this study has been to find out how teachers reflects upon their view of knowledge in their environmental education and how that specific viev influence their teaching. In my exams I´ ve been using qualitative intervjues that shows how the teachers reflects upon their view of knowledge including observations to find out how the impact is upon the students in the classroom. In my results the reader can discover that a majority of the teachers works with a environmental education that is normative. In my conclusion I find out, among other things,that the schools need more teachers that are educated in geography to provide the students a view of knowledge that is based upon actions.

Detta arbete är baserat på kvalitativa intervjuer av två lärare och sexton elever. Vi har valt att undersöka vilka avspeglingar av lärarens miljösyn och engagemang i miljöfrågor vi kan se hos eleverna. Vi har också undersökt hur elevernas miljömedvetenhet påverkas av olika faktorer i barnets närhet, till exempel läraren, föräldrarna, media och andra vuxna i barnets närhet så som ledare inom föreningslivet. Vår undersökning har genomförts i två klasser i årskurs fem, eleverna är alltså 11-12 år. Lärarna vi har intervjuat arbetar som klasslärare i de bägge klasserna vi har undersökt.Vi har i undersökningen sett att eleverna har en positiv inställning till miljöfrågor. Vi har också sett en tendens till att lärarna inte har en korrekt uppfattning om vilka miljöfrågor som är viktiga för eleverna och vilka miljöfrågor de oroar sig för inför framtiden. Vi har även sett en tendens till att lärarna påverkar eleverna mest i frågor som rör närmiljön så som nerskräpning och förbrukning av materiel så som papper. Eleverna i vår undersökning tycks ha fått sina kunskaper om de globala miljöfrågorna via media snarare än via skolundervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete, utan också på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig på intervjuer av tre pedagoger, en på varje skola, och en enkätstudie genomförd med föräldrar till barnen på skolorna. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som varit centrala för detta examensarbete är: Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan? Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola? Det empiriska resultatet ställs mot idéerna för lärande för hållbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförändring. Resultatet visar att föräldrarna anser att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan, men även att de tycker att skolans arbete med Grön Flagg inte alltid synliggörs för dem. Eleverna på skolorna med Grön Flagg tillåts vara delaktiga och ges en handlingskompetens vilket visar sig i ett miljöintresse som sträcker sig utanför skolan. Resultatet visar att även hemmet påverkas av skolans hållbara utvecklingsarbete. Dels genom att barnen visar sitt miljöintresse genom att ställa frågor och diskutera olika miljöaspekter med sina föräldrar, men också genom att vanorna i hemmen har förändrats till följd av barnens miljöintresse.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder. Vi har intervjuat sammanlagt åtta pedagoger och samtalat med tio barn. Vi har dessutom genomfört en mailintervju med Anders Szczepanski, verksam vid Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings Universitet. Vårt resultat visar att profileringen utomhusförskola inte automatiskt innebär utomhuspedagogik. Vår studie visar på både vinster och brister med utomhusförskoleverksamhet och vi har dragit slutsatsen att det finns många vinster med utomhuspedagogik och att ett inomhus- och utomhusperspektiv ständigt bör stå i samverkan.

Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp. Vi har i undersökningen sett en tendens till att om eleverna har en negativ attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv så påstår de i större utsträckning att det inte spelar någon roll om de påverkar eller inte. Elever som däremot har en mer positiv attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv har även en mer optimistisk syn på deras möjlighet till att påverka. I såväl de individuella intervjuerna som gruppintervjuerna visar eleverna uttryck för att det krävs förutom en god vilja även kunskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling i framtiden.

Syftet med arbetet var att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö, vad de har för personliga inställningar och visioner inom detta område och hur deras bakgrund har påverkat dessa. Jag intervjuade tre förskolechefer/rektor, samt fem förskollärare på tre olika förskolor. Alla hade ett eget naturintresse. Endast två kunde minnas att natur och miljö ingått i deras utbildning. Majoriteten var införstådda med att läroplanen kräver att man arbetar med natur och miljö, men nästan ingen ansåg att deras verksamhet genomsyrades av detta. Brist på intresse hos kolleger, samt tidsbrist var de största hindren. Som orsak till tidsbrist angavs högre krav och sämre resurser. Fortbildning togs upp som ett bra sätt att öka intresset. Att ge barnen sinnesintryck och egna upplevelser av naturen, samt att utgå från deras egna upptäckter och tankar, framhöll alla som viktigt.