Syftet med detta examensarbete i ämnet ”Byggd Miljö” är att undersöka Stockholm stads satsning Norra Djurgårdsstaden, med fokus på hållbar utveckling. Studien granskar hur Stockholm stad definierar och använder sig av begreppet hållbar utveckling inom marknadsföringen av den nya stadsdelen. Det har blivit en stor efterfrågan på hållbar utveckling inom nya byggnationsprojekt bland ledande storstäder idag, där Stockholm stad använder sig av Norra Djurgårdsstaden för att utmärka sig globalt inom hållbar utveckling. I vår studie har vi som mål att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden bidrar med hållbar utveckling till Stockholm stad, samt hur detta behand- las utifrån olika hållbarhetsperspektiv. I detta projekt ser vi olika föreställ- ningar om hur området kan vara en vidareutveckling av Hammarby Sjöstad i det faktum att platsen inte behandlar begreppets innebörd till fullo. I huvudstaden råder just nu en stark bostadsbrist, främst på hyres- rätter, vilket kan skapa dispyter mellan vad som efterfrågas och vad som prioriteras. Om inte det sociala hållbarhetsperspektivet inkluderas, ses projektet Norra Djurgårdsstaden fortfarande som hållbart, eller kommer begreppets innebörd bara utgöra en del av platsmarknadsföringen? / The aim of this Bachelor Thesis in the subject ”Built Environment”, is to explore the establishment of the project Norra Djurgårdsstaden focusing on sustainable development, set in the City of Stockholm. The study ex- amines how the City of Stockholm defines and uses the concept sustain- able development as a part of their marketing. There is a great inquiry in the metropolises of sustainable development in new building projects today, where the City of Stockholm uses Norra Djurgårdsstaden as a way to distinguish their self’s globally in sustainable development. Our goal in this research study is to examine how Norra Djurgårdsstaden can contribute with sustainable development to the City of Stockholm, and how it’s being handled from all the different sustainable perspectives. In this project, we see different assumptions of how this area can be a further development of the district Hammarby Sjöstad, in the fact that this place does not treat the conception fully. The capital faces a great housing shortage today, firmly on rental apartment, which can cause dis- putes between what’s being inquired and what’s being prioritized. If the social perspective of sustainability is not included, can the project Norra Djurgårdsstaden still be seen as sustainable, or will the meaning of the conception only constitute a part of the place marketing?

Denna studie syftar till att undersöka hur Ikea Customer Support Centres interna miljökommunikation fungerar. Med teoretiska utgångspunkter i att som företag betrakta naturen som en intressent samt vikten av ett holistiskt miljöarbete för att tillfredsställa denna, belyser och utforskar studien hur intern kommunikation kan användas som verktyg för spridning och implementering av miljö- och hållbarhetsarbete. Empiriskt material samlades in med fokusgrupp och semi-strukturerade intervjuer som metod. Resultatet av undersökningen pekar på att företag som inte betraktar naturen som en intressent har en ineffektiv intern miljökommunikation, och därmed inte ett holistiskt miljöarbete som genomsyrar alla delar av verksamheten. / This study aims to examine how Ikea Customer Support Centres internal environmental communication works. With theoretic premises in which companies consider nature as a stakeholder and the importance of a holistic environmental work to satisfy said stakeholder, the study highlights and explores how internal communication can be used as a tool for dissemination and implementation of environmental and sustainability work. Empirical material was collected with focus group and semi-structured interviews as method. The results indicate that companies that do not regard nature as a stakeholder has an inefficient internal environmental communication, and thus not a holistic environmental work that permeates all parts of the company.

Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som återställningskostnaden för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom både den offentliga och privat sektorn och påverkas bland annat av miljökvalitetsmålet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssätt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den här studien är att titta på vad begreppet miljöskuld innebär, hur det förhåller sig till hållbar utveckling och hur det praktiskt tillämpas i energibolaget. Studien bygger främst på aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer. Innebörden av begreppet miljöskuld är å ena sidan starkt kopplat till gällande lagstiftning men är samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på vilken ambitionsnivå och vilka värderingar som läggs bakom det. I ett hållbarhetsperspektiv kan miljöskulden vara ett verktyg för att nå en mer hållbar utveckling genom att man ser till att avsätta pengar för att återställa föroreningar. / In the early 1990’s Arne Jernelöv developed the concept of "miljöskuld" - the costs of restoring environmental damages which in technical-economical terms are restorable. The country of Sweden are working actively with this kind of environmental debts in both the public and private sector, influenced by the law and national goals for the quality of Swedish environment. A company was in need of finding a way of working to estimate these kinds of environmental debts. The purpose of this report has been to take a closer look into the concept of "miljöskuld", its relation to sustainable development and how it is appliable in the company. The study is based on action research, literary studies and a couple of interviews. In one way the concept of "miljöskuld" has a strong connection to the law but there is also an open approach according to which values and ambitions that is put into the belief. In a persistent perspective the environmental debt can work as an apparatus to reach a more sustainable development trough allocating capital with the purpose to restore pollutions.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som är framträdande i kampanjer som karaktäriseras som greenwashing. Fokus låg på att analysera hur greenwashing framställs i aktuella kampanjer i Sverige som blivit kritiserade och anklagade för greenwashing. Det forskningsproblem vi upplever med greenwashing är att det inte är lika uppmärksammatidag som det var för några år sedan, miljöhotet står kvar samtidigt som nya så kallade miljövänliga produkter skapas. Metod och material:Metoden som valdes för denna studie var multimodal analys som användes för att analysera kampanjer från tre olika företag. Huvudresultat: Slutsatsen som går att dra från studiens resultat är att retorik används i greenwashing för att övertyga mottagaren om budskapet. Grön, blå och vit är de vanligast förekommande färgerna inom greenwashing samtidigt som även natur och miljö används för att koppla associationer till hållbarhet. Textstorleken inom marknadsföringen används ofta för att framhäva specifikt utvalda ord i syfte att kommunicera budskapet på ett mer vinklat sätt.

Sammanfattning Bakgrund På 1960-talet blev hem- och konsumentkunskap ett obligatoriskt ämne för både flickor och pojkar. Sedan dess har både styrdokument och läromedel förändrats flertalet gånger. Majoriteten av lärare använder läromedel som stöd till sin planering, vilket även eleverna kan gynnas av. I slutet av 1990-talet diskuterades miljöfrågan av FN som ansåg att hållbara val behövde implementeras i skolundervisningen, både för vuxna och för barn, för att det skulle bli en nödvändig förändring globalt. Med det i åtanke är det av intresse att se hur miljöperspektivet har förändrats i läromedlen under de senaste 60 åren. Syfte Syftet är att undersöka hur läromedel i hem- och konsumentkunskap, med fokus på klimat- och miljöperspektivet, har förändrats över tid i grundskolan för årskurserna 7–9. Hur har klimat- och miljöfrågan i läromedlet sett ut och vad har begreppet ‘miljö’ inneburit i läromedlen vid de olika årtiondena? Metoder De bäst lämpade metoderna för denna studie är dels diskursanalys då de miljörelaterade begreppen i läromedlen haft varierande betydelse, dels har vi använt en kvantitativ metod för att belysa progressionen i läromedlen. När man använder sig av både en kvalitativ och kvantitativ metod kallas det för en mixad metod vilket vi valt att använda för att öka studiens trovärdighet. Vid en undersökning av en text och hur de för studien aktuella begreppen förhåller sig till varandra är det en praktisk & kritisk diskursanalys som utförs. Resultat Studien har visat att de miljörelaterade diskurserna haft en omfattande progression då de tidiga läromedlen har sitt fokus på boendemiljön medan de senare har utvecklats och fått en bredare innebörd. Först från år 1994 tydliggör böckerna dels hur konsumenterna med hjälp av miljömärkningar kan göra hållbara val, dels vad som sker med miljön globalt omförändringar uteblir. Slutsats Kan brister av miljörelaterade begrepp i de tidiga läromedlen föranlett till den omfattande klimatpåverkan? Undervisningen bör förmedla vilka förändringar vi behöver tillämpa för att leva mer hållbart. Därmed behöver miljörelaterade frågor ha en central roll i lärostoffet, med stöd av ämnesadekvat innehåll i läromedlen.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva kockars och pedagogers uppfattning om måltidspedagogik i förskolans verksamhet. Detta för att ta reda på förhållningsättet och tillvägagångsättet som verksam personal väljer för att utöva måltidspedagogik i vardagen. Utifrån syftet formuleras två frågeställningar: På vilket sätt beskriver respondenterna barns lärande i måltidspedagogik och hur beskriver respondenterna att de möjliggör och arbetar för att främja barns kunskap om kost och hälsa. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två barnskötare och två kockar som respondenter. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och begrepp hämtade från sociokulturella perspektivet för att hitta mönster och likheter. Enligt deltagarnas uppfattningar om måltidspedagogik är att det bidrar med viktig kunskap till barnen för att ge förutsättningar att kunna stegvis nå en hållbar livsstil. I resultatet framgår det att pedagogernas förhållningsätt är en viktig faktor när det kommer till att vara en god förebild. Att stötta och utmana barnen är avgörande för barns utveckling i måltidspedagogik. Något som framgick tydligt i respondenternas svar var att måltidspedagogik är en viktig del i förskolan då barnen äter många måltider på förskolan / <p>Betyg i Ladok 240513.</p>

Denna studie undersöker integreringen av de globala målen och hållbar utveckling i NO- undervisningen i grundskolan. Genom en litteraturstudie granskades tidigare internationell och svensk forskning. Vetenskapliga artiklar analyserades efter hur väl ämnet behandlas i undervisning för elever i åldrarna 9–15 år. De vetenskapliga artiklarna samlades in genom sökningar i databaser och analyserades utefter inkludering- och exkluderingskriterier. Resultaten visar på positiva effekter av aktiv undervisningsmetodik för att förbättra elevers kunskap om de globala målen. Vidare betonas vikten av att elever förstår och engageras i de globala målen för att främja en hållbar utveckling. Resultatet av denna litteraturstudie bidrar till en ökad förståelse för hur de globala målen och hållbar utveckling kan implementeras i NO-undervisning. Vidare identifieras de framgångsfaktorer och utmaningar som finns enligt lärarna.

Med anledning av ökade klimatförändringar och ungdomars växande oro inför framtiden är syftet med detta arbete att undersöka hur läroplanens miljöperspektiv kan implementeras inom ramen för svenskämnet på gymnasiet. Ekokritik är ett begrepp som fått allt större utrymme inom litteraturvetenskapen och som erbjuder verktyg för att analysera hur litteratur speglar och påverkar vår relation till naturen. Eftersom skönlitteratur är en central del av svenskämnet är det intressant att undersöka möjligheten att med hjälp av ekokritik implementera läroplanens miljöperspektiv i svenskundervisningen. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett ekokritiskt perspektiv analyseras Flugornas herre av William Golding och Den gröna cirkeln av Stefan Casta. Därefter görs en didaktisk analys utifrån receptionsteorier och läroplanens skrivelser om miljö och hållbar utveckling. Litteraturanalysen resulterade i tre olika teman: Naturen som ett hot mot människan, Naturen som nödvändig för människan och Naturen som människans ägodel. Dessa teman kan kopplas till en antropocentrisk respektive ekocentrisk natursyn där människan antingen anser sig ha rätt att styra över naturen eller anser sig vara en del av naturen. Den didaktiska analysen synliggör olika möjligheter att använda verken inom ramen för svenskämnet för att implementera miljö- och klimatfrågor.

Det råder en hög resursanvändning av skogen på grund av ett virkesproducerande skogsbruk som använder trakthyggesbruk, en metod som visat sig leda till konsekvenser för skogens ekosystem. Samtidigt förväntas avverkningen öka till följd av en växande efterfråga av skogsråvara som drivs på av klimatomställningen och det nationella målet om netto-noll utsläpp av växthusgaser till år 2045. För att försöka planera utvecklingen av skogen används skogliga scenarioanalyser regelbundet och det finns omfattande forskningsunderlag, men det tycks saknas perspektiv som sätter den växande efterfrågan i relation till mängden skog som kan behöva avverkas i ett framtida skogslandsskap. Syftet med studien var att kvantifiera hur mycket skog, i areal och volym, som förväntas avverkas på den produktiva skogsmarken år 2045 med målsättning av visualisera omfattningen i ett svenskt landskapsperspektiv. Studien har använt en förenklad kvantitativ scenarioanalys för att undersöka en trolig utveckling för den svenska skogen. Scenario 2045 visar att en avverkningsnivå motsvarande en areal lika stor som Halland och halva Blekinge ska avverkas och att avverkningsvolymen överstiger tillväxten innan år 2045. Avverkningen innebär omfattande konsekvenser på skogslansskapets sammansättning och struktur, vilket påverkar skogens ekosystem negativt. Skogens framtida utveckling i Scenario 2045 kan inte anses hållbar och innebär att en större miljöhänsyn i skogsförvaltningen behöver implementeras. / There is a high resource usage of the forest due to timber-producing forestry that employs clear-cutting, a method that has been shown to have consequences for the forest´s ecosystem. At the same time, logging is expected to increase due to growing demand for forest raw materials driven by climate transition and the national goal of net-zero greenhouse gas emissions by 2045. In an attempt to plan the development of the forest, forest scenario analyses are regularly used and there is extensive research, but there seems to be a lack of perspectives that relate to the growing demand to the amount of forest that may need to be logged in a future forest landscape. The purpose of the study was to quantify how much forest, in area and volume, is expected to be logged in productive forest land by 2045 with the aim of visualizing the extent in a Swedish landscape perspective. The study used a simplified quantitative scenario analysis to examine a probable developement for the Swedish forest. Scenario 2045 shows that a logging level corresponding to an area as large as Halland and half of Blekinge will be logged, and the logging volume will exceed growth before 2045. The logging implies significant consequences for the composition and structure of the forest landscape, negatively impacting the forest´s ecosystem. The future developement of the forest in Scenario 2045 cannot be considered sustainable and means that greater environmental considiration in forest management needs to be implemented.

Studiens syfte är att studera hur förskollärare beskriver att de arbetar med de tre dimensionerna inom hållbar utveckling i förskolans utbildning; den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen. Studien utgår den det sociokulturella perspektivet samt den kvalitativa metoden där intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att hållbar utveckling genomsyrar utbildningen i förskolan och finns med i det dagliga arbetet genom ett förhållningssätt gentemot barnen. Resultatet visar även att barnen får möjlighet att utforska naturen, odling, källsortering, vara sparsam och återbruka material. Därutöver arbetar förskollärarna med demokrati och jämställdhet men även att ge barnen de verktyg de behöver för att kunna möta hållbarhetsfrågorna i framtiden. Förskollärarna lyfter fram vikten av att ge barnen framtidstro och att främja deras framtida och nutida hälsa. Resultatet visar att förskollärares utmaningar i arbetet inom hållbar utveckling är bristande kunskap och intresse inom ämnet och att barngrupperna är för stora vilket innebär att personalen inte räcker till för att stötta barnen i deras utforskande.