I dagens översiktsplanering är hållbar utveckling ett av de främsta målen. Däremot är hållbar utveckling ett brett begrepp. Detta kan skapa målkonflikter gällande samstämmighet inom samhällsplanering. Arbetet för hållbar utveckling inom översiktsplanering innefattar ett flertal intressenter och aktörer vilket innebär avvägningar mellan olika intressen som kan leda till ytterligare målkonflikter. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka målkonflikter som uppstår i arbetet med hållbar utveckling inom översiktsplanering. Därmed gjordes en kvalitativ studie där målkonflikter inom Region Gotlands nyligen framtagna översiktsplan 2040 undersöktes, med fokus på Visbyområdet. En intervju med en samhällsplanerare på regionen genomfördes för att samla in data om de målkonflikter som uppstod under framtagandet av översiktsplanen. Därefter användes analysverktyget tematisk analys för att analysera översiktsplan Gotland 2040 med fokus på planförslag Visbyområdet samt intervjutranskriberingen. Undersökningen resulterade i tre huvudteman: förtätning, mångfunktionalitet och hänsynstagande. Slutsatsen av studien är att målkonflikter uppstår i översiktsplanering mellan olika aktörer som är delaktiga i dokumentframtagandet, vilket innebär komplikationer för Region Gotland att möjliggöra de mest hållbara lösningar. Mer därtill uppstår målkonflikter även mellan de tre dimensionerna i hållbar utveckling vilket innebär att Regionen behöver göra avvägningar. Att integrera alla intressen och möjliggöra alla hållbarhetsmålen gör översiktsplanen till en tom strategi.

Denna studie undersöker utmaningar och möjligheter i undervisningen om klimatförändringar och hållbar utveckling i NO och teknik i årskurs 4–6 med fokus på lärarnas perspektiv. Motiverat av att förstå hur skolan kan bidra till att arbeta med klimatkrisen, syftar studien till att analysera hur lärare anpassar undervisningen för att engagera elever och hantera utmaningar såsom bristande material och klimatångest. Genom kvalitativa intervjuer med fem lärare utforskas deras strategier och hur de uttrycker utmaningar med denna undervisning. Resultaten visar att lärare aktivt anpassar undervisningen genom en blandning av metoder och material, trots begränsningar i material och fortbildningsmöjligheter. Klimatångest framstår som en betydande faktor, och balansen mellan att informera om allvaret i klimatkrisen och ge hopp för framtiden ses som viktig. Studien betonar behovet av fortbildning och förbättringar i lärarutbildningen för att stödja undervisningen inom ämnet. Slutsatsen är att skolan spelar en stor roll i att förbereda eleverna för att förstå och hantera den globala klimatkrisen och för att det ska fungera behöver lärarna mer stöd i arbetet gällande material och utbildning.

Detta självständiga arbete behandlar grundskollärares syn på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling, hur arbetet med detta läggs upp i skolor och vilket fokus detta ges i skolan. Arbetets syfte är att jämföra hur olika lärare, verksamma på skola i staden respektive på landsbygden, som arbetat olika länge samt undervisar i skilda ämnen, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i sin undervisning. Arbetet lyfter vilka likheter och/eller skillnader som återfinns hos lärarna. Syftet är även att titta på hur lärares synsätt och arbetssätt förhåller sig till styrdokument, läroplan och regeringsbeslut. Det har i studien visat sig att lärarna inte till fullo uppfyller statens intentioner. Utgångpunkt för arbetet är följande frågeställningar: - Hur är lärares synsätt på undervisning kring hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling? - Hur förhåller sig lärares synsätt gentemot det som styrdokument, läroplan och regeringsbeslut säger angående hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling? - Går det att se någon skillnad på lärares synsätt utifrån variablerna verksamhetstid, undervisningsämne och om läraren arbetar i en skola på landsbygd eller i en stad? Uppsatsen riktar sig till alla som vill skapa sig en bild över hur olika grundskollärare, verksamma i de yngre åldrarna, förhåller sig till hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling i skolan och i sin undervisning samt vad som skiljer och/eller liknar sig i deras resonemang.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-3 tolkar begreppet hållbar utveckling samt hur de undervisar kring begreppet. Detta undersöks genom att intervjua samt observera 4 stycken pedagoger. En grupp av pedagogerna tyckte att hållbar utveckling mest bestod av miljöaspekten, såsom sopsortering och liknande medan den andra gruppen av pedagoger tyckte att begreppet är stort, brett och svårtolkat. Det visade sig också att arbete kring hållbar utveckling är något som måste vävas in i det dagliga arbetet och integreras med andra ämnen.  Vi upptäckte även att det står relativt lite om hållbar utveckling i läroplanen och att om det var med definierat så skulle det underlätta för pedagogerna. I denna studie använder vi benämningen pedagog för utbildade lärare i årskurs F-3.

Denna kvalitativa intervjustudie baserad på intervjuer av förskollärare på svenska förskolorsträvar efter att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på sin undervisning om och förhållbar utveckling i förskolan och är avgränsad till att undersöka undervisningen som skerutomhus. Studien granskar undervisningens innehållsliga del i förhållande till de tredimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social). Vidare byggs analysenav studien upp med hjälp av att sätta Johan Öhman och Louise Sunds (2021) didaktiska modellför miljöengagemang, vilken utgörs av en intellektuell aspekt, en emotionell aspekt och enpraktisk aspekt, i en förskolekontext. Syftet med att använda Öhman och Sunds modell i dennastudie är att granska på vilket sätt förskollärares nuvarande undervisning kan kopplas tillmodellens tre aspekter. Detta för att bidra med kunskap om i vilken utsträckning modellenskulle kunna vara överförbar på den undervisning om hållbar utveckling som sker i förskolan.Resultatet visar att förskollärare uttryckligen arbetar med att undervisa barn om den ekologiskadimensionen av hållbar utveckling vilken enligt denna studie dominerar undervisningen omhållbar utveckling i förskolan. Den ekonomiska och den sociala dimensionen är inte likasjälvklara delar av undervisningen. Dessutom visar resultatet att förskollärare i sin undervisningofta utgår ifrån den intellektuella aspekten, såväl som den praktiska aspekten medan denemotionella aspekten inte medvetet tillgodoses.

Vi har skrivit en kunskapsöversikt med syftet att undersöka om och hur lärares kunskaper- och undervisning om hållbar utveckling skiljer sig. Vi ville undersöka om skillnaderna har betydelse för den holistiska undervisning som ESD förespråkar. Därför undersökte vi även vad skillnaderna innebär för det holistiska perspektivet i ämnesintegrerade samarbeten. Metoden har inneburit att söka efter forskning i databaserna ERC, ERIC och SwePub vilket resulterade ifyra forskningsstudier. Tre av studierna undersöker lärarnas undervisning och en av studierna lärarnas kunskaper. Samtliga studier är genomförda i en svensk kontext. I resultatdelen behandlas bl.a. lärares kunskaper om hållbar utveckling, metoder i undervisningen samt vilken betydelse skillnader i lärares undervisning har i ämnesintegrerade samarbeten. I slutdiskussionen görs en summering av resultatet i relation till kunskapsöversiktensfrågeställningar. Slutsatsen innebär att både lärares kunskaper och metoder kan skilja sig och påverka möjligheterna för en holistisk undervisning. Samtidigt innebär skillnaderna en potential att främja en holistisk förståelse genom ämnesintegrerade samarbeten. Det förs även en diskussion om yrkesrelevansen för samhällskunskapslärare samt metod och urval. Ett resultat av sökprocessen är att samhällskunskapslärares undervisning i hållbarhetsfrågor inte har undersökts vilket används för att motivera framtida forskning.

Sustainable development is a concept that many people know of. In today's society, sustainability issues are often discussed in politics, at work, in home and at school. In the Swedish geography teaching at high school and upper secondary school include sustainable development as a subject content. Previous studies show that teachers are teaching about sustainable development in Swedish schools. But few studies are exactly showing what the education contains, what subject content, working methods and what didactic choices the geography teachers are making. There is no clear picture of purely practical teaching on sustainable development except that it ́s conducted at the geography lessons. Previous studies show that teachers has a very important role in how the teaching is designed, from selection of subject content to choose of working methods. This study has investigated how four active geography teachers at the high school and upper secondary school reason about their didactic choices in their teaching. Key issues in this qualitative study are, how teachers interpret sustainable development based on the curriculum, how teaching is practically implemented and what abilities the teachers want their teaching to give the students. The results of the study show that geography teachers choose to divide sustainable development into several smaller subjects. This results in the teacher working with a large variety of different work methods. In some special subject the teacher is more active and the students are passive, while in other subject are the students very active. Students are also given possibilities to reflect on their own sustainability and sustainable development, and also discuss this matters with their classmates. / Hållbar utveckling är ett begrepp som många känner till. I dagens samhälle är hållbarhetsfrågor något som diskuteras flitigt i politiken, på arbetsplatsen, i hemmet och även i skolan. I svensk geografiundervisningen på högstadiet och i gymnasieskolan ska hållbar utveckling ingå som ämnesinnehåll. Den tidigare forskningen visar att undervisningen om hållbar utveckling pågår i svenska skolor men utan att exakt veta vad som utgör ämnesinnehållet, arbetsmetoder och vilka didaktiska val som geografilärare gör. Det finns ingen tydlig bild över rent praktisk undervisning om hållbar utveckling som genomförs på geografilektionerna. Den tidigare forskningen visar på att läraren har mycket stor betydelse i hur undervisningen utformas, allt från urval av ämnesinnehåll till val av arbetssätt. Denna fallstudie har fyra verksamma geografilärare på högstadiet och gymnasieskolan intervjuas kring hur de resonerar kring didaktiska val i undervisningen. Centrala frågeställningar i denna kvalitativa undersökning är, hur lärare tolkar hållbar utveckling utifrån kursplanen, hur undervisningen praktiskt genomförs samt vilka förmågor som lärarna vill att undervisningen ska ge eleverna. Resultatet av undersökningen visar på att geografilärare väljer att dela upp hållbar utveckling i flera arbetsområden. Detta resulterar i att läraren arbetar med stor mångfald av olika arbetssätt. I vissa arbetsområden är läraren mer aktiv och eleverna passiva medan i andra arbetsområden är förhållandet tvärtom. Eleverna ges då också utrymme för att öppet reflektera över olika deras egna hållbarhet och hållbar utveckling, men samtidigt även diskutera dessa frågor med klasskamraterna.

This study aims to investigate teacher-students within social studies interpretation and understanding of the policy assignment regarding sustainable development and their attitudes towards the same assignment. Based on their reasoning about the assignment the aim is to identify how this can affect the future implementation of the policy assignment. This is done with implementation theory, text analysis of the curriculum and semi-structured interviews with students at Umeå University.This thesis established that Education for Sustainable Development (ESD) must be implemented in some way in the social sciences subject. The short formulations and partly implicit content in the curriculum and syllabus prove to be difficult to understand for the interviewees. The fact that teacher students do not understand the policy has proved to be an important explanation of the shortcomings that emerge in their reasoning about the assignment. Informants in this study interpret that the assignment is only to talk about and not for sustainable development. Partly, they also lack certain abilities both in form of knowledge and methods to be able to meet the complexity regarding sustainable development and ESD. The teacher students do not consider themselves to have addressed these issues in their University education, which both can be seen as an explanation for the identified shortcomings and the individual differences between the studentsThe results can be interpreted as that the problems concerning ESD, as research identified among active teachers, are to some extent reproduced in teacher education, which means that this study should encourage further studies based on the results of the thesis.

Natursyn är en del i hur människor ser och förstår världen. Det är även en central aspekt inom hållbar utveckling, därför att hur människan ser på naturen kan påverka deras agerande för dess bevarande och användande. För att kunna lära känna den naturliga världen och på så vis förvalta positiva miljöattityder, känna en samhörighet till naturen och utveckla sin handlingskompetens, behöver barn få chans att tillbringa tid ute i naturen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att ge en inblick i blivande F-3 lärares tankar och föreställningar om natursyner och hur de förmedlas i undervisningen, och lärarstudenters undervisningsföreställningar om hållbar utveckling och utomhuspedagogik. Empirin består av elva intervjuer med F-3 lärarstudenter. Studiens resultat visar att det är vanligt bland lärarstudenter att de vill lära sina elever att värna om och respektera naturen, samt förstå att naturen är viktig att bevara och att den bär på ett egenvärde. I studiens resultat lyfts både aktiviteter med relationellt didaktiskt syfte och instrumentellt didaktiskt syfte av lärarstudenterna och kopplas till hållbarhetsarbetet. Genom att tillgodose sina elever med olika sorters naturmöten, instrumentella och relationella, får eleverna möta naturen utifrån olika synsätt. Majoriteten av studiens respondenter kopplar endast utomhuspedagogik till den ekologiska dimensionen och lyfter främst beteendemodifierande undervisning. Inom undervisning för hållbar utveckling är det angeläget att undervisa för handlingskompetens framför användandet av beteendemodifierande undervisning.

Hållbar utveckling är ett globalt problem där skola och utbildning har en särskild roll i att bemöta problemet. Begreppet är också mångtydigt och komplext. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskursiva praktiker som hållbar utveckling skrivs fram igenom i digitala läromedel för samhällskunskap i gymnasieskolan. Vägledande frågor har varit att undersöka inom vilka sammanhang hållbar utveckling tas upp i läromedel, hur begreppet denieras, hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och vilket subjekts som skapas genom detta. I syfte att förstå hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och hur subjekt skapas har vi använt oss av det teoretiska ramverket governmentality. Det är utvecklat av den franske idéhostorikern Michel Foucault som ett sätt att förstå hur makt utövas i moderna stater. Då vårt syfte med denna uppsats är att undersöka diskursiva praktiker har en kvalitativ textanalys varit den bäst lämpade metoden. Målet har varit att tolka och förstå hur det skrivs om hållbar utveckling, varför studien kan ses ta utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteoretisk tradition. I våra undersökta läromedel är det framförallt två sammanhang som varit särskilt återkommande, vi har valt att kalla dessa konsumenten och hållbar utveckling och målkonflikter. Analysen visar att individen som konsument är det dominerande subjektet som går att se i läromedlen utifrån hur det skrivs om hållbar utveckling.