Since World War Two, the car has been given a large place in society as well as in the urban planning. During many years, the development of driving has been discussed, primarily because of the vehicle ́s impact on the environment due to the carbon. Because of today’s situation, urban planning must include possibilities to reduce car usage to the extent necessary. Åre is a winter destination in the western part of Jämtland county with about 400 000 visitors every year. The number of cars is getting too big for the streets of Åre. This cause for instance congestion and pollution in most central parts in the village. To reduce emissions and increase the attractiveness, suggestions have been discussed since early 1980s. Today the central parts of Åre has still not been made car free and this thesis has conducted a study to this issue. The purpose of this essay is to find an appropriate strategy to enable parts of Åre car free. A qualitative study has been done in order to respond in best possible way to the issue of the thesis. A visit interview was conducted with the interviewee Ida Thuresson, planning and construction manager at Åre municipality. A phone interview was also made with Katrin Wissing with title as chairman of the planning board in the municipality of Åre. The results of this study show a connection between the resort’s parking problems and a car free Åre Centre. An opposition against a car free Åre is believed to be store owners in the central parts of the village, who are worried about reduced customer flow. One of the conclusions after conducting a case study on Åre and developing a strategy to enable parts of Åre car free, is that this action requires a higher priority in the planning if it is to be implemented within a reasonable future.

No description available.

Titel: Hållbarhet vid kreditbedömning: En kvalitativ studie angående hur banktjänstemänbedömer risker och andra aspekter av företagens hållbarhet vid kreditgivning.Författare: Ludvig Larsson och Sebastian LarssonNivå: Magisteruppsats, 30 hpNyckelord: Hållbar utveckling, ESG, bank, kreditbedömning och kreditrisk.Bakgrund: Begreppet hållbarhet är idag ett väldigt diskuterat och aktuellt ämne i helavärlden. För att uppnå FN´s globala mål avseende en hållbar utveckling krävs storaomställningar. I det sammanhanget spelar bankerna en central roll som med hjälp av sinainvesteringsbeslut har en möjlighet att påverka samhället i rätt riktning. Därav är det viktigtatt banker är proaktiva och integrerar hållbarhetsaspekter även vid sin kreditbedömning tillföretag. Således är detta ett viktigt och intressant område att forska om.Forskningsfråga: Hur bedömer banktjänstemän hållbarhetsrelaterade aspekter och risker vidkreditgivning till företag?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur banktjänstemän bedömerhållbarhetsrelaterade aspekter och risker vid kreditgivning till företag. Vi vill skapa entydligare bild avseende hur granskningen av företagens hållbarhetsinformation går till samthur det påverkar dagens kreditbeslut.Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram presenterar vad tidigare forskninghar kommit fram till avseende den traditionella kreditbedömningen och hur begreppethållbarhet vävs in i processen. Utifrån detta innehåll har en analysmodell utformats.Metod: Forskningen präglas av en kvalitativ studie genomförd med en abduktiv ansats.Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer där materialet har analyserats med hjälp av enanalysmetod som kallas cross-case analys.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att banktjänstemän tar hållbarhet i beaktning vid sinkreditbedömning till företag genom interna processer. Däremot upplevs en viss problematikmed tillvägagångssätten vilket ger utrymme för vidare utveckling.

Kärnkraften som bedrivs av energiföretag är ett aktuellt ämne till följd av att verksamheten både främjar och motverkar en hållbar utveckling. Energiföretagen förväntas hållbarhetsrapportera om de miljökonsekvenser som följer av kärnkraften i enlighet med EU-direktiv 2014/95, men det finns en frivillig del när det kommer till detaljrikedom och mängd. Studiens syfte är att skapa förståelse vad som kan förklara skillnader i detaljrikedom och mängd i energiföretagens hållbarhetsrapportering om kärnkraft. Detta genom forskningsfrågor som dels berör vad som kan förklara skillnader i detaljrikedom, dels mängd. Slutsatsen från studiens resultat är att ägaridentitet, i form av statligt eller privat ägt, kan förklara skillnader i mängden hållbarhetsinformation om kärnkraft. Även målet med kärnkraften i det land företaget har sitt säte kan förklara skillnaderna. Dessa förklaringar stöds av intressentteorin. Målet med kärnkraften i det land som företagen befinner sig i stöds dessutom av legitimitetsteorin och institutionell teori. Därtill konstateras att skillnader i detaljrikedom inte kan förklaras med storlek, ägaridentitet, institutionella system, kulturella system eller mål med kärnkraften.

Flera av Sveriges landsbygder står idag inför stora utmaningar med en minskande befolkning, genom att allt fler väljer att bosätta sig i städer och att befolkningen på landsbygden blir allt äldre. Samtidigt fokuserar samhällsplaneringen idag till stora delar på urbana miljöer och hur vi lyckas planera hållbara städer. Detta kan till stor del bero på den större andelen av världens befolkning som bor i städer jämfört med andelen bosatta på landsbygden. Denna uppsats syftar till att undersöka en svensk kommuns arbete med landsbygdsutveckling och hur de arbetat med samverkan mellan bygderna och kommunen i planeringen för att uppnå en hållbar utveckling och en levande landsbygd. Uppsatsen baseras på en fallstudie av Örnsköldsviks kommuns landsbygdsplanering. / Several of Sweden's rural areas today face major challenges with a declining population, as more and more people choose to settle down in cities and that the average age in rural areas is increasing. At the same time, community planning today largely focuses on urban environments and how we succeed in planning sustainable cities. This may be largely due to the larger proportion of the world's population living in cities compared to the proportion living in rural areas. This essay aims to investigate a Swedish municipality's work with rural development and how they worked with cooperation between the rural areas and the municipality in the planning to achieve sustainable development and vibrant countryside. The thesis is based on a case study of Örnsköldsvik municipality's rural planning.

Denna studie ämnar att beskriva hur kapacitetsbristen i elnätet påverkar hållbarhetsarbetet och expansionen av centrala Uppsala. Kapacitetsbristen medför att elöverföringskapaciteten begränsas, vilket är en samhällsutmaning vars konsekvenser kan bli svåra om den inte hanteras. Kapacitetsbristens konsekvenser och hur utmaningen hanteras undersöktes med en Mixed Method Research metodik. Syftet var att beskriva hur kapacitetsbristen påverkar hållbarhetsarbetet och expansionen med hjälp av data och de inkluderade aktörerna. Dessutom var ämnade den kvalitativa studien att ge förståelse för  hur aktörerna bildat samarbeten för att hantera kapacitetsbristen och hur det påverkat resiliensen i Uppsala.                       Resultaten visade att expansionen och hållbarhetsarbetet har gått som planerat hittills. På grund av kapacitetsbristen går däremot elektrifieringen långsammare än planerat vilket påverkar i vilken utsträckning framtida hållbarhetsmål kan nås. Det finns även signaler om att en ökad expansion fram till 2030 kan bli problematisk. Vidare har kapacitetsbristen hanterats genom fler initiativ till samarbeten mellan aktörerna vilket har ökat resiliensen i centrala Uppsala. Det innebär att staden som system kan återhämta sig och anpassa sig efter kapacitetsbristen bättre än vad den kunde när kapacitetsbristen uppdagades. Detta är ett resultat av både tekniska åtgärder och mänskliga faktorer som ökad inkludering och kommunikation mellan centrala aktörer.

Hållbar utveckling är ett globalt aktuellt ämne (FN, 2015) och utbildning har en betydelsefull roll i detta sammanhang (FN, 1992). I vilken utsträckning ämnet prioriteras i förskolan påverkar barnens kunskaper om det (Borg m.fl., 2017) och ofta underskattar vuxna barnens vilja och förmågor att bidra till hållbar utveckling (Engdahl & Rabušicová, 2011; Boyd, 2019). Med detta som grund är denna studies syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning av vilka kompetenser som arbetet med hållbar utveckling i förskolan bör fokusera på samt om deras privata engagemang i hållbar utveckling har någon koppling till denna uppfattning. För att studera detta tar arbetet en teoretisk utgångspunkt i tre miljöundervisningstraditioner; faktabaserad, normerande och pluralistisk (Skolverket, 2001). Med hjälp av det empiriska material som består av 71 förskollärares svar på en enkätstudie besvaras studiens två frågeställningar: Vilka samband finns mellan förskollärares kunskaper om och engagemang i hållbar utveckling samt deras syn på arbetet med hållbar utveckling i förskolan? Med utgångspunkt i de tre miljöundervisningstraditionerna, hur relevanta ser förskollärare att faktakunskaper, normer respektive självständighet och kritiskt tänkande är i arbetet med hållbar utveckling i förskolan? Resultatet visar bland annat att arbetssätt kopplade till den normerande undervisningstraditionen anses vara mest relevanta, följt av de som kopplas till den pluralistiska traditionen. Konsekvenser av detta och exempelvis möjligheter att underlätta och tydliggöra arbetet med hållbar utveckling i förskolan diskuteras i slutet av uppsatsen.

Bakgrund Hållbar utveckling har ett ökande fokus i samhället. Dagligen nämns det i samhällsdebatten och media om åtgärder för att främja och upprätthålla välståndet i en värld som hela tiden påminns om den pågående klimatförändringen.  Arbetsterapeututbildningen har idag endast ett fåtal kurser som har en inriktning mot hållbar utveckling medan behovet av kunskap för förståelse av sambandet mellan ämnet och arbetsterapi ökar. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutstudenters kunskaper och attityder till hållbar utveckling. Kvantitativ metod användes i en egenutformad enkätundersökning. Deltagarna studerade sista terminen på arbetsterapeutprogrammet. Total 28 enkäter besvarades. Insamlade data sammanställdes via statistikprogrammet SPSS och analyserades deskriptivt.  Studiens resultat visar att deltagarna tycker att det är viktigt att få kunskap om hållbar utveckling och att man under utbildningen får möjlighet att lära sig mer om ämnet. Deltagarna angav att det fanns ett intresse av att arbeta med hållbar utveckling i sin kommande profession, men att flera inte känner sig tillräckligt förberedda. Författarnas slutsats är att ämnet hållbar utveckling behöver inkluderas mer under utbildningen för att öka kunskapen och ta vara på den kompetens arbetsterapeuter har som kan bidra till samhällets och individens hälsa.

Den här uppsatsen avser att bemöta tidigare forskning kring värdepedagogik i förhållande till hållbar utveckling, miljöförändringar och gymnasieskolans geografikurser. I denna litteraturstudie har tio artiklar och studier från världen runt granskats och sammanfattats för att besvara på hur lärare och elever påverkas av värdepedagogik. Samt på vilka sätt värdepedagogiken påverkar och huruvida det finns ett optimalt sätt att lära ut med värdepedagogik i åtanke. I denna uppsats kom vi fram till att lärarnas egna värderingar har en påverkan på undervisningen och att eleverna överlag stärker generella förmågor såsom att kritiskt granska och att söka information. Flera av dessa studier påvisar även att läraren bör ha ett mer pragmatiskt eller pluralistiskt förhållningssätt till värdepedagogiken och undervisningen inom hållbar utveckling och miljöförändringar. I slutändan påvisar dessa studier även att undervisning kring dessa ämnen tillsammans med en stark värdepedagogik är känsligt och något som kräver kunskap och medvetenhet hos lärarna och en försiktighet för att inte förvandlas till indoktrinering. Vidare önskar vi se en forskning som följer gymnasieelever mer än de studierna vi hittade och vi önskar även se ett större fokus på hur elever kan tänkas påverkas av värdepedagogisk undervisning. / This paper means to treat previous research about values education regarding sustainability, environmental change, and the geography courses of the Swedish upper secondary school-curriculum. In this literature study, ten articles and studies from all over the world have been reviewed and summarized to answer how teachers and students are affected by values education, how values education is affecting and whether there is an optimal way to learn with values education. In this study we concluded that teachers’ own values do affect education and students overall are shown to strengthen their general abilities such as to critically review and to search for information. Several of these studies also show that the teachers should stick to a pragmatic or pluralistic approach to values education in education for sustainability and environmental changes. In conclusion these studies show that education within these subjects which have a forceful values education are delicate and demands knowledge and awareness from the teachers as to not turn it into indoctrination. Through this paper and the studies, we found that we wish for future studies to include a greater focus on upper secondary students and about how students are affected by education which contains values.

Hållbar utveckling är idag ett aktuellt ämne både internationellt och nationellt. Begreppet innefattar en social, ekonomisk och ekologisk aspekt varav denna studie fokuserar på den sistnämnda aspekten och hur ämnet berörs i skolan. Inom skolan har hållbar utveckling och miljö utvecklats genom åren där lärare kan vara med och bidra till att kommande generationer får kunskap med sig för att kunna leva hållbart i framtiden. Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt lärare har till ekologisk hållbar utveckling, hur de arbetar inom ämnet och vilka förutsättningar och hinder de lyfter fram för att bedriva undervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjumetod använts där tio lärare på fem olika skolor som samtliga undervisar inom förskoleklass upp till årskurs 3 har deltagit. Studien har genomförts av två lärarstudenter under vårterminen 2020. Resultatet i studien har delats upp i tre olika kategorier; lärares förhållningssätt, främjande arbetssätt och förutsättningar och hinder. Lärarnas förhållningssätt varierar men alla har en positiv inställning till att undervisa för att främja ekologisk hållbar utveckling, men undervisningen sker i olika utsträckning. De arbetssätt som lärarna använder sig av skiljer sig också åt då det visade sig att lärarna har olika förutsättningar och hinder för att bedriva undervisning i ämnet. Studien ämnar ge en ökad förståelse för vilket ansvar och vilken betydelse lärare har för elevernas inlärning genom att det är de som avgör i vilken utsträckning och hur undervisningen sker kring ekologisk hållbar utveckling. Något att forska vidare på inom ämnet skulle kunna vara att undersöka vad rektorer och andra skolaktörer har för förhållningssätt till ekologisk hållbar utveckling.