Hållbar utveckling ingår i riktlinjerna i förskolans läroplan och är ett komplext område vilket gör att det kan uppfattas svårfångat att arbeta med i förskolans kontext. Kunskapsområdet ställer höga krav på förskollärare att genom sin kompetens lyckas omsätta ämnesinnehållet till undervisning som främjar ett lärande för hållbar utveckling. Den här studiens syfte var att undersöka och jämföra hur förskollärare som är verksamma på förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering beskriver deras arbete och förutsättningar inom kunskapsområdet hållbar utveckling. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Databearbetningen i studien utgick från ett övergripande läroplansteoretiskt och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att förskollärarna uttrycker att arbetet inom hållbar utveckling i förskolan är viktigt, de visar även en förståelse för de olika hållbarhetsdimensionernas innebörd. De dimensioner som i störst utsträckning behandlades i lärarnas svar var den ekologiska och sociala. Studiens resultat visade även att faktabaserade, normerande och pluralistiska undervisningsprinciper förekom i förskollärarnas uttryck av deras undervisning inom kunskapsområdet men att den normerande och pluralistiska undervisningsprincipen var framträdande. I jämförelsen av delstudiernas resultat identifierades vissa skillnader, en framträdande olikhet är förskollärarnas uppfattningar av begränsningar i arbete inom hållbar utveckling. Förskollärarna på certifierade förskolor uttryckte inre begränsande faktorer, exempelvis brist av intresse och ämneskunskaper hos pedagoger till skillnad från förskollärarna i verksamheter utan certifiering, som beskrev yttre begränsade faktorer som tid och personalbrist. Likheter mellan delstudiernas resultat kunde också urskiljas vid jämförelsen, bland annat uppfattningen att inre faktorer som exempelvis kunskap ansågs möjliggörande i arbetet inom hållbar utveckling. Studiens resultat indikerade att förskollärarna på förskolor med Grön Flagg certifiering har en utbredd förståelse och ett fördjupat sätt att arbeta på inom hållbar utveckling.

Uppmärksamheten kring hållbar utveckling och klimatförändringar med global uppvärmning i huvudfokus har aldrig vart större. En viktig källa till kunskap om miljön för att införskaffa sig ett miljötänkande är skolan och ett utav verktygen är läroboken. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka vad diverse digitala läromedel förmedlar för kunskap och miljötänkande inom hållbar utveckling och klimatförändringar. Genom att använda sig av metoden diskursanalys är ansatsen att analysera högstadiets geografiläromedel om hur de förhåller sig till dessa miljöfrågor i form av fakta och praktiska tillämpningar. Analysen har visat likheter i sitt budskap men även eventuella skillnader i sitt fokusområde. Samtliga läromedel inriktar sig i fördjupande former från hållbar utvecklings tre perspektiv, social, - ekonomisk-, och ekologisk hållbarhet. Orsakerna till jordens klimatproblem har förklarats från olika perspektiv men med yttersta vikt på grund av människans utnyttjande av naturresurser och även människans förödande effekter i form koldioxidutsläpp. De praktiska formerna av undervisning förses vagt i läromedlen med begränsad utgåva till aktiviteter för utvecklat lärande inom miljötänkande.

Könsidentitet och miljöfrågor är starkt sammankopplade och föreställningar om kvinnligt och manligt formar vårt sätt att vara och agera. Forskning visar att män i större utsträckning, genom deras sätt att leva, påverkarmiljön mer negativt än kvinnor samtidigt som det är kvinnor som drabbas värst av miljöförändringar. Eftersom könsidentitet utvecklas i tidig barndom –i interaktion mellan vuxna och barn –är det viktigt att föra ett aktivt genusarbete redan i tidig ålder. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på, och förstår genus kopplat till hållbar utveckling. För insamling av empiriskt material har 13 fokusgruppsintervjuer genomförts. För att analysera mitt material har jag använt mig av en tematisk innehållsanalys ihop med sociokulturell teori samt kommunikativa strategier med fokus på distinktioner. Analysen visar att diskussionerna kretsar kring tre teman: hållbar utveckling: de globala målen, jämställdhet samt genus och miljö. Hållbar utveckling diskuteras främst genom lokala och globala aspekter med distinktionen ”vi” (i Sverige) och ”dom” (i andra länder). Att arbeta med de globala målen inom förskolan upplevs svårt eftersom de är svåra att bryta ner till en nivå som lämpar sig för små barn. När det gäller jämställdhet visar analysen att pedagogerna har olika förhållningssätt kring huruvida genus är socialt konstruerat eller något biologiskt som sitter i generna. I temat kring genus och miljö visas en brist på vetenskaplig förankring i samtliga frågor, där pedagogerna relaterar till egna erfarenheter och inte från deras profession och den praktik de verkar inom, vilket visar att det saknas kunskap om hur genus och hållbar utveckling hör ihop. / Gender identity and environmental issues are strongly interconnected and conceptions of femininity and masculinity shape our way of being and acting. Research shows that men, to a greater extent, through their way of life, affect the environment more negatively than women, while women are the worst affected by environmental changes. Because gender identity develops in early childhood -in interaction between adults and children –it ́s important to begin an active gender work at an early age. The purpose of this essay is to investigate how preschool teachers understand gender linked to sustainable development. For the collection of empirical material, 13 focus group interviews were conducted. To analyze the material, a thematic content analysis together with socio-cultural theory and communicative strategies focusing on distinctions, was used. The analysis shows that the discussions revolve around three themes: sustainable development: the global goals, gender equality and gender and the environment. Sustainable development is discussed primarily through local and global aspects with the distinction “we” (in Sweden) and “the others” (in other countries). Working with the global goals in preschool is difficult, as they are difficult to break down to a level suitable for young children. When it comes to gender equality, the analysis shows that educators have different attitudes about whether gender is socially constructed or something biological that sits in the genes. In the theme of gender and the environment, there is a lack of scientific grounding in all issues, where the educators relate to their own experiences and not from their profession and the practice in which they work, which shows that there is no knowledge of how gender and sustainable development come together.

As environmental change has become a more tangible problem worldwide the need for educating the masses about it has become more urgent than ever. The purpose of this study was to investigate third grade pupils knowledge about- and attitude towards environmental change. Qualitative interviews was held within focus groups. Each focus group consisted of three pupils. Results from the study showed that pupils had underlying knowledge about environmental change, e.g. they had knowledge about carbon dioxide. They did not however have an understanding for what environmental change means which could be seen when they associated climate with general environmental questions. Pupils’ attitudes towards environmental change was mixed. Some pupils had a carefree attitude about it and some pupils showed that they were concerned about what environmental change could result in. The study also showed that Greta Thunberg was a well-known name for the pupils and that her fight against climate change influenced several of them. Lastly recommendations for teaching are discussed and one way to develop students understanding about environmental change is that teachers can implement teaching that relates to environmental change in their regular teaching. / Miljöförändringar har blivit ett allt mer påtagligt problem runt om i världen och med detta har behovet att utbilda människor om miljöförändringar blivit allt mer brådskande. Studiens syfte var att ta reda på vilka kunskaper och attityder till miljöförändringar elever i årskurs-tre har. Kvalitativa intervjuer genomfördes inom fokusgrupper, med tre elever i respektive grupp. Resultatet visar på att eleverna hade bakomliggande kunskaper om miljöförändringar, exempelvis kunskaper om koldioxid. Eleverna hade dock inte en förståelse för vad miljöförändringar innebär, exempelvis associerar de klimat till miljöfrågor i allmänhet. Elevernas attityder till miljöförändringar var av blandad karaktär, vissa elever hade en mer sorglös inställning till miljöförändringar medan andra elever visade upp en oro inför vad miljöförändringarna kan komma att innebära. Resultatet visade även på att Greta Thunberg var ett välkänt namn för eleverna och att hon genom sin kamp mot klimatförändringar influerade flera av eleverna. Avslutningsvis diskuteras rekommendationer för undervisning och ett sätt att förbättra elevers förståelse för miljöförändringar är att lärare implementerar in undervisning, som relaterar till miljöförändringar i sin ordinarie undervisning.

Syftet med undersökningen är att utveckla kunskaper om yngre elevers förståelse för livsmedelskedjan och dess betydelse för hållbar utveckling. Hållbar utveckling ska genomsyra hela skolans undervisning och genom kunskaper om livsmedelskedjan och dess påverkan på miljön ges eleverna förutsättningar att göra medvetna val som kan bidra till en hållbar utveckling. De forskningsfrågor som ska besvara syftet är: Vilken kännedom om var maten kommer ifrån har elever i åk F-3? Vilka uppfattningar har elever om livsmedelskedjan och dess påverkan på miljön? Hur har eleverna tillägnat sig den kunskapen som de har? För att undersöka detta har 20 elever från två olika skolor fått svarat på enkätfrågor. Av dessa elever har sedan sju valts ut för intervju. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har god kännedom om matens ursprung. Elevernas förståelse för livsmedelskedjan och dess miljöpåverkan kan beskrivas i fem olika aspekter. Dessa är miljöpåverkan genom transport, miljöpåverkan i jordbruket, kretslopp, etik och hälsa.

No description available.

Den här studien visar hur ben från vilda djur, i kombination med benlim, kan tas till vara och användas som ett material för produktdesign. Studier visar även hur användare sannolikt kommer reagera på det. Detta genom att materialet som utvecklats utvärderades genom dels tekniska experiment, men också användarstudier. I studien används Material Driven Design som huvudsaklig metod där materialet är utgångspunkten för designprocessen. Det ledde till att ett produktkoncept också utvecklats för att visa materialets möjligheter och begränsningar. Resultatet blev två olika fullt fungerande klädgalgar, vilka skapades i det framtagna materialet. Formval baserades delvis på teorier kopplade till Emotional design. Utgångspunkten för studien var att problematisera resursåtgång, delvis av anledningen att global befolkningsökning kraftigt ökar efterfrågan på resurser i allmänhet, men även för att slöseri med resurser har en negativ påverkan på miljön. Studien visar också hur ben har använts som material av människor historiskt, och att den moderna människan sannolikt distanserat sig från naturen och sin animaliemateriella historia. / This study shows how bones from wild animals, in combination with bone adhesive, can be utilized and used as a material for product design. The study also show how users are likely to respond to it. This is because the material that was developed was evaluated through technical experiments as well as user studies. In the study, Material Driven Design is used as the main method where the material is the starting point for the design process. As a result, a product concept was also developed to show the possibilities and limitations of the material. The result was two different fully functioning coat hangers, which were created in the invented material. The design of the coat hangers was based in part on theories linked to Emotional design. The starting point for the study was to problematize resource use, partly because global population growth greatly increases the demand for resources in general, but also because waste of resources has a negative impact on the environment. The study also shows how bones have been used as material by humans historically, and that modern humans are likely have distanced themselves from nature and their animal-based material history.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal beskriver och undervisar om hållbar utveckling. Metoden som används var en flermetodsforskning och datainsamling har skett genom en enkätundersökning, för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studien har utgått från det teoretiska perspektivet intra-aktiv pedagogik. Resultatet visar att majoriteten av förskolepersonalen inte undervisar om hållbar utveckling som en helhet utifrån en social, ekonomisk och ekologisk dimension. Vad barn blir erbjudna för lärmiljö påverkar deras lärande om hållbar utveckling. Slutsatsen är att förskolepersonalen undervisar om olika dimensioner av hållbar utveckling men definitionen av vad det innebär skiljer sig åt.

Denna kunskapsöversikt inriktar sig på utomhuspedagogik och syftar till att reda ut vilken inverkan utomhuspedagogik har på elevers lärande och inställning till naturorienterande ämnen. Den undersöker även om utomhuspedagogik bidrar till ökad förståelse för hållbar utveckling. Kunskapsöversikten undersöker både elevers och lärares attityd samt kunskapsinhämtningen med utomhusundervisningen. 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för arbetet. Artiklarna har tagits fram genom en noggrann urvalsprocess och granskats utförligt. Resultatet visar på att utomhuspedagogik har en positiv inverkan på elevers inlärning och inställning till naturorienterade ämnen. Däremot finns varierande resultat när det kommer till ökad förståelse för hållbar utveckling. Utomhusundervisning kan bidra till en känsla av samhörighet till naturen men behöver inte nödvändigtvis innebära en ökad förståelse för begreppet hållbar utveckling.

Utomhuspedagogiken gör att barnen får ett upplevelsebaserat lärande, de tillåts testa, känna och se och genom detta kombinera teori och praktik. Forskning visar att utomhusvistelse gynnar barnets fysiska, psykiska, kognitiva och sociala utveckling. Det finns även ett samband mellan barns vistelse i naturen med deras förmåga att värna om den, vilket är aktuellt ur hållbarhetssynpunkt. Trots detta visar även forskning att barn vistas mindre och mindre utomhus vilket anses bero på barns ökade intresse för skärmar. Syftet med detta arbete är att, utifrån förskolepersonals behov, skapa en applikation till lärplattor, med integrerat hållbarhetsperspektiv, som både barn och förskolepersonal kan använda enskilt eller tillsammans, som verktyg för att bedriva utomhuspedagogik och göra miljön utomhus till en mer attraktiv och positiv lärandemiljö. Detta undersöktes genom två frågeställningar: 1. Hur beskriver förskolepersonal att en applikation med fokus på utomhuspedagogik bör utformas för att göra utomhusmiljön till en mer attraktiv lärmiljö för barnen? 2. Hur kan ett hållbarhetsperspektiv integreras i applikationen? För att få idéer om vad förskolepersonal anser att en sådan applikation bör innehålla har en pilotstudie i form av en enkätundersökning skickats ut till 13 respondenter som arbetar på förskola i Sverige. Data analyserades tematiskt. Därefter skapades en prototyp av en applikation med ett sociokulturellt perspektiv som teoretiskt ramverk. Utifrån enkätens resultat skapades tre kategorier till innehållet i prototypen: rörelse, uppdrag och fakta, som innehåller aktiviteter som barnen kan göra utomhus, eller fakta om det som finns utomhus. Applikationen har även ett integrerat hållbarhetsperspektiv.