This study aims to pinpoint the main rudiments of Islamic-normative environmental ethics, and also to give an overview of its similarities and/or differences from secular-normative environmental ethics, as they can be interpreted in Islamic Declaration on Global Climate Change, and in Declaration on Ethical Principles in Relation to Climate Change. As a theoretical framework, the study uses specifically selected features of Mikael Stenmark’s Miljöetik och miljövård, and of Ibrahim Özdemir’s The Ethical Dimension of Human Attitude Towards Nature: a Muslim Perspective. The material has been divided into the following four categories: Values, Humanity, Lifestyle, and Relations. The material has then been analyzed by using a qualitative content analysis. The results of the study show that the Islamic- and the secular-normative environmental ethics share many valuational standpoints, but their differences stem from what they use as the source to legitimize their ethics. The secular environmental ethics puts humanity in the center, whereas the Islamic environmental ethics places God in the center.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker för kursen Företagsekonomi 1 i gymnasieskolan synliggör hållbar utveckling och bereder en grund för elever och lärare att reflektera över företags ansvar för denna. Detta genomfördes med hjälp av en modell och begreppsvärld framtagen från tidigare forskningen som utgjorde en ram för den kvalitativa textanalysen. Resultatet möjliggjordes av en läromedelsanalytisk och produktanalytisk utgångspunkt i kombination med forskning som empiriskt visat på att hållbarhet och etiska värden utgår ifrån ett etablerat paradigm och att en rörelse till ett nytt paradigm är nödvändig för att hållbarhet ska kunna integreras fullständigt. Detta beskrevs i olika uttryck från företag och utbildningar till läroböcker. Dessa modeller kombinerades och applicerades sedan på de faktaböcker som tillhörde kursen Företagsekonomi 1 utgivna 2016–2017. Via denna metod och teoretiska utgångspunkt konstaterades att kursens faktaböcker rörde sig inom ett smalt spektrum av hållbarhet dikterat av ett normativt och etablerat paradigm. Vidare identifierades också att hållbarhet delvis eller helt försvinner från vissa av kursens huvudblock.

I takt med ökande informationsströmmar via internet och sociala medier sprids också budskap om miljön och dess bräckliga hälsotillstånd. Detta kan påverka flertalet branscher och företag genom att deras kunder blir mer miljömedvetna och måna om miljön. Det skapar ett behov av att kommunicera företags miljötänk externt, inte bara via text utan även via den visuella identiteten. Denna studie görs på uppdrag av fjärrvärmeavdelningen på Mjölby-Svartådalen Energi AB. Studiens syfte är att undersöka hur detta företag med hjälp av bildelement kan kommunicera hållbar utveckling på den svenska marknaden. Undersökningens datainsamling har genomförts med en blandad metod i form av granskning av kvalitativa audiovisuella material, samt en kvantitativ enkätundersökning. De audiovisuella material som granskades var tre fotografier från fyra olika företag i olika branscher. Bildelement som identifierades i dessa fotografier testades sedan i olika varianter i studiens enkät. Studien visar på att bildelementen bildutsnitt, lager/bilddjup, perspektiv, symmetri, färg, skärpedjup och riktning är vanligt förekommande i kontexten hållbar utveckling. Det har också visat sig att företag i olika branscher som arbetar med hållbar utveckling ofta använder liknande varianter av studiens preciserade bildelement. Dessa varianter kan således tolkas som allmänt vedertagna bland företag vars avsikt är att kommunicera hållbar utveckling. Resultatet från både undersökning av audiovisuella material samt enkät pekar i de flesta fall på ett samband i användandet av bildelement i kontexten hållbar utveckling. Det pekar på att det bildutsnitt som föredras är etableringsbild. Bilddjupet önskas vara långt och färgen grönt förekommer ofta i sammanhang kring hållbar utveckling och förknippas därför med detsamma. Ytterligare färger som förknippas med detta är kombinationen av de två färgerna limegrönt och rosa, men även blått förekommer. Ett långt skärpedjup föredras liksom en riktning pekandes någonstans mellan vertikalt rakt uppåt och horisontellt åt höger.

Sammanfattning   Den här studien syftar till att visa på gymnasielärares perspektiv av undervisning som behandlar en framtidsdimension i ämnet geografi. Hur motiverar de utrymmet och behovet för framtidsfrågor? Hur upplever lärare temat med tanke på det ökade fokus på framtidsfrågor som exempelvis klimatförändringar? Och vilka didaktiska val anser lärare som framgångsrika för att behandla en framtidsdimension i undervisningen? Lite - om ens någon – publicerad forskning behandlar direkt lärares perspektiv på upplevelser och uppfattningar om en framtidsdimension som undervisningstema. Studier gjorda utifrån ett elevperspektiv däremot ger en bild av att en framtids-dimension är ett sällsynt eller icke existerande tema i skolan (Torbjörnsson & Molin 2015). På så sätt bekräftar de Molins studie som visar på att geografilärare i liten grad utnyttjar frirummet (2006). Varför behovet för en framtidsdimension i undervisningen inte anses viktigare och ges ett större utrymme kan genom forskningslitteraturen också förstås genom att det är ett nedprioriterat tema i såväl styrdokument som det ämnesdidaktiska fältet (Béneker 2015; Hicks 2002; Kramming 2017; Morgan 2015; Pauw 2015; Torbjörnsson 2014).Vidare finns studier som identifierar elevers negativa känslor för framtidsfrågor relaterade till vår gemensamma framtid (Nerdahl 2014; Kramming 2017; Ojala 2010; 2015; Pettersson 2014; Saunders & Jenkins 2012; Torbjörnsson & Molin 2015;). För att motverka negativa associationer och för att elever ska kunna ta till sig undervisning som behandlar en framtidsdimension lyfter Ojala i sin forskning fram vikten av lärarens förhållningssätt (Ojala 2010; 2015). Framträdande i internationell forskning är det ämnesdidaktiska konceptet att tala om framtiden i plural – framtider. Det anses skapa förutsättningar för en värdeskapande och innovativ pedagogik som baseras på öppna frågor och fokus på olika ståndpunkter (Hicks 2002; Pauw 2015). Undersökningens metod utgjordes av en kvalitativ studie. Sex gymnasielärare i geografi intervjuades över telefon och fick svara på frågor på temat. Intervjuernas genomförande och bearbetningen av det insamlade materialet genomfördes enligt metoder beskrivna av Kvale (1997) och analyserades enligt principer för thematic analysis av Braun & Clarke 2006. Empirin resulterade därefter i tre teman som svarade mot studiens frågeställningar. Undersökningens resultat visar att de intervjuade lärarna upplever framtidsfrågor som väl förankrade i skolans styrdokument och som ett ytterst aktuellt undervisningstema. Majoriteten menar att utrymmet är tillräckligt för att undervisa kring framtidsfrågor. Några menar att temat kunde ges mera plats. Ett par nämner frirummet som viktigt. Samtliga lärare beklagar att ämnet geografi är ett så litet ämne i den svenska gymnasieskolan. Några påpekar att undervisningens innehåll har fått stå tillbaka på grund av mindre ekonomiska resurser. Samtliga intervjudeltagarna ger dock uttryck för övervägande positiva erfarenheter av att behandla en framtidsdimension i undervisningen. Elever beskrivs som mestadels intresserade och engagerade av temat och framtida problemställningar. Inga teman eller ämnesområden beskrivs som för känsliga eller svåra att ta upp. Flera lärare uttrycker dock att det är viktigt att behandla framtidsfrågor på det som beskrivs som på rätt sätt i undervisningen. Resultaten visar att lärare använder flera olika undervisningsmetoder för att behandla en framtidsdimension. Ett par lärare ger uttryck för ett pluralistiskt förhållningssätt, varav en tydligt beskriver att undervisningen strävar mot att eleverna ska kunna diskutera framtidsscenarier. Den här studien belyser att ett lärarperspektiv på undervisning som behandlar en framtidsdimension kan skilja sig från ett elevperspektiv. Med utgångspunkt i den teoretiska översikten och undersökningens resultat lyfter studien också fram det som tolkas som rätt sätt att behandla en framtidsdimension i undervisningen. Enligt studien innebär på rätt sätt att läraren har ett positivt förhållningssätt till temat. Vidare behöver undervisningen ha ett lösningsorienterat förhållningssätt och läraren behöver kunna inge hopp inför framtida utmaningar. Läraren måste låta elever ge uttryck för och kunna kommunicera kring eventuella negativa känslor som elever kan förväntas ha kring framtidsfrågor. Slutligen visar studien på att betrakta framtiden som plural, framtider, kan öppna för ett positivt, lösningsorienterat och hoppfullt förhållningssätt. Därmed gör studien anspråk på att ett pluralistiskt förhållningssätt kan vara ett bra didaktiskt verktyg i geografiundervisning som behandlar en framtidsdimension. / Abstract This student thesis research teacher perspectives on the future dimension in geography education by orientating around research questions on how they motivate the space, perceptions, experiences and teaching practices in addressing the future as a theme in their teaching. The survey was implemented by a qualitative study with six teachers educating in upper secondary schools in Sweden. Prior, of mainly Swedish research, on student perspectives have revealed a negative picture consisting students concern about sustainable development and future environment issues (Nerdahl 2014; Kramming 2017; Ojala 2010; 2015; Pettersson 2014; Saunders & Jenkins 2012; Torbjörnsson & Molin 2015). There is also a study which concludes that Swedish upper secondary school students can consider future as a infrequent, absent or even inappropriate theme in education (Torbjörnsson & Molin 2015). The results from this study show that from a geography teacher perspective the future dimension in education is definitely present and associated with positivity among the interviewed teachers. They also express successful approaches to teaching a future dimension in geography which coincide with previous research. Key factors from teacher perspectives can be defined as abilities to communicate in a positive and constructive approach. Prior studies also stresses the importance of teachers abilities to address hope (Hicks 2002; Ojala 2015) and communicating negative emotions with concerned students (Saunders & Jenkins 2012; Ojala 2015). This thesis also advocate for the teaching practice of relating to the future in plural (Hicks 2002). A futures approach could be another more recognized successful teaching approach on the future dimension in geography education in Swedish upper secondary schools.

En tredjedel av all mat som produceras i världen blir till svinn. Problemet är uppmärksammat av FN och en konkret målsättning för att reducera matsvinnet finns uttryckt i FNs Globala mål för Hållbar Utveckling, mål 12.3. Matsvinn är ett slöseri med resurser som leder till stora påfrestningar på den naturliga miljön och sker samtidigt som människor i vissa delar av världen fortfarande lider av undernäring. Denna studie undersöker vilka policyer som används av svenska aktörer för att reducera matsvinnet, samt hur de resonerar kring lösningar på matsvinnsproblematiken. Två aktörer som dagligen arbetar med att reducera matsvinn, skolmatsbespisningen och dagligvaruhandeln, undersöks i denna studie genom två kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att båda aktörerna använder sig av framgångsrika policyer för att reducera matsvinn, men även att det finns hinder i form av målkonflikter som uppstår från svinndrivande formuleringar i lagstiftning som behandlar livsmedel.

Inledning Detta examensarbete är en undersökning om vilken inställning förskollärare har till att använda återbruksmaterial i förskolan, vilket lärande förskollärarna menar sker och hur förskollärare arbetar med återbruksmaterial tillsammans med barnen. Återbruksmaterial kan ses som en del i hållbar utveckling där barnen får möjlighet att lära sig ta tillvara på material istället för att slänga det. Studien görs för att ge ökad kunskap om användningen av återbruksmaterial, samt inspirera förskollärare till att se möjligheter med återbruksmaterial. Syfte Syftet är att skapa kunskap om förskollärares arbetssätt med återbruksmaterial och hur det synliggörs i den dagliga verksamheten. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ intervju som metod för att få en inblick i förskollärarnas erfarenheter, tankar och arbetssätt med återbruksmaterial. Studien innefattar sex olika intervjuer i två olika kommuner. Under intervjuerna användes ljudupptagning som verktyg, materialet transkriberas för att användas vid analysen. Resultat Resultatet i studien visar förskollärarnas grundinställning till att använda återbruksmaterial i förskolan. Under förskollärarnas grundinställning lyfts förhållningssättet till materialet, lika möjligheter för barnen oavsett ålder och kön, risker med materialet och återbruksmaterialets påverkan på makt och konflikter i barngruppen. Förskollärarna anser att det sker ett lärande för barnen med återbruksmaterial som verktyg och att barnen lär genom kropp och sinne. Barnen lär sig samarbete, matematik samt språk och kommunikation genom att använda återbruksmaterial. Det framkommer i resultatet hur förskollärarna tar tillvara på återbruksmaterial i utformandet av miljön genom att ha en tanke på hur materialet presenteras och att ha ett varierat material. Förskollärarna lyfter olika arbetssätt med återbruksmaterial i förskolan. De tar in materialet i temaarbetet och materialet kan kompletteras med naturmaterial eller färdiga leksaker.

Inledning Undersökningen handlar om förskollärares uppfattningar kring begreppet hållbar utveckling, hur de anser att de synliggör hållbar utveckling i förskolan samt hur barns lärande kring ämnet kan möjliggöras. Hållbar utveckling är ett aktuellt och viktigt ämne. Det är därför också viktigt att barn tidigt får stimulans kring sin förståelse för ämnet för att ge dem möjlighet att kunna agera hållbart i framtiden. Här har förskolan en central roll. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att barns lärande kring hållbar utveckling möjliggörs i förskolans verksamhet. Metod Undersökningen är kvalitativ och utgår ifrån en fenomenografisk ansats. Metodverktyget som används är kvalitativ intervju. Urvalet i undersökningen består av nio förskollärare från fem olika förskolor. En fenomenografisk analysmodell har använts som hjälp vid analysen. Resultat I resultatet framgår det att förskollärarna anser att hållbar utveckling är ett komplext begrepp som innefattar många delar. Det framkommer att det finns fyra skilda synsätt på hållbar utveckling samt två olika arbetssätt som tillämpas av förskollärarna. Resultatet visar även att det är den sociala och den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling som får störst plats i förskolans verksamhet. Förskollärarna redogör för viktiga aspekter kring hur barns lärande för hållbar utveckling kan stimuleras. Det är viktigt att barn får vara delaktiga och får inflytande. Det är enligt dem även betydelsefullt att samtala med barn om hållbar utveckling, att förskollärare agerar som medupptäckare samt att lärandet är varierat och lustfyllt.

Begreppet hållbar utveckling myntades 1987 av Brundtlandskommissionen och sedan 2005 har det satsats på utbildning inom området. Även om synen på hur undervisning ska bedrivas har förändrats över tid så är vikten av att undervisa om hållbar utveckling lika aktuell idag. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för hur undervisning bedrivs inom hållbar utveckling i svensk skola. Studien presenterar olika undervisningssätt för hållbar utveckling. Forskningsfrågorna vi har besvarat: På vilka sätt kan undervisning bedrivas inom hållbar utveckling? Och Vilka för och nackdelar finns med de olika undervisningssätten? I resultatet ges en grundlig presentation av olika undervisningssätt, det tas även upp för- och nackdelar med samtliga. Resultatet presenterar övergripande perspektiv på undervisningen för hållbar utveckling och på vilka olika sätt undervisning för hållbar utveckling har bedrivits samt hur den kan bedrivas. Undervisningssätten jämförs sedan i diskussionen där även andra faktorer som kan påverka undervisningen tas upp. I studien förespråkar flera av författarna ett holistisk perspektiv på undervisningen samt att en pluralistisk undervisningstradition är gynnande i undervisningen om hållbar utveckling. Det framgår även att det är viktigt för elever att knyta an till naturen för att kunna få en djupare förståelse för innebörden av hållbar utveckling samt för att kunna ta ställning i frågor som rör hållbarhet.

No description available.

Hållbar utveckling är ett av de stora målen från EU-kommissionen som styr PBL och präglar de nationella målsättningarna för samhällsutvecklingen i Sverige. Södra Ladugårdsängen är ett idag nästintill obebyggt område tänkt att bli ett pilotprojekt för Örebro, med satsning att tillhöra landets mest miljöanpassade stadsdelar. Arbetets syfte är att på uppdrag av Örebro kommuns stadsbyggnadskontor analysera möjliga parkeringslösningar att tillämpa i området med fokus på att minska biltransporter och lyfta fram naturen. En enkät till potentiella invånare om värderingar om parkering och en enkät till företag om hur de arbetar med parkering skickades ut. Enkätsvar tillsammans med informationssökning och platsbesök utgjorde största delen av det underlag som använts för analyser. Olika lösningar som tagits upp är parkeringshus, gatuparkering och även mer innovativa lösningar såsom bilpool och bilfritt byggande. Genom analys och diskussion blev slutsatsen att en blandning av flera lösningar, bland annat en satsning på bilpool, är mest lämpligt att tillämpa på pilotprojektet Södra Ladugårdsängen. / Sustainable development is one of the major objectives of the European Commission that the PBL is governed by, and which characterizes the national goals for social development in Sweden. Southern Ladugårdsängen is today a virtually unpopulated area intended to be a pilot project for the municipality of Örebro in effort to become one of the most climate-friendly neighborhoods in the country. The purpose of the report is to on behalf of the city planningoffice of Örebro municipality analyze possible parking solutions to apply in the field with the focus on reducing transport by car and highlight nature. A questionnaire to potential residents regarding the values of parking and a questionnaire to companies on how they work with parking was circulated. Survey responses along with information and site visits accounted for most of the data used for analyzes. Different solutions that are being raised are car parks, street parking and more innovative solutions such as car sharing and car-free developments. Through analysis and discussion, it was concluded that a mixture of several solutions, including a commitment to car sharing, is most appropriately applied to the pilot project Southern Ladugårdsängen.