Studiens syfte är att undersöka hur offentliga förvaltningar arbetar med frågor som rör lantbruk, med primärt fokus på hur detta arbete förhåller sig till hållbar utveckling i form av miljöpåverkan och livsmedelsförsörjning. För att besvara syftet genomförs semistrukturerade intervjuer med lantbrukare som är verksamma i Uppsala kommun samt med tjänstemän på Uppsala kommun, länsstyrelsen i Uppsala län och Jordbruksverket. Såväl Uppsala kommun som Länsstyrelsen i Uppsala län arbetar på många olika sätt med frågor som inverkar på lantbruksverksamheter. Länsstyrelsen arbetar både med strategiskt utvecklingsarbete och som utförare enligt regelverk fastslagna på nationell nivå eller av EU. Uppsala kommun har bland annat som mål att från år 2023 enbart köpa in ekologiskt certifierade livsmedel och driver Jällaskolan vars livsmedelsproduktion är ekologiskt certifierad. Såväl länsstyrelsen som Uppsala kommun arbetar med landsbygdsutveckling för att lantbrukare och andra ska kunna bo och verka på landsbygden. Dock bedrivs inte näringslivsutvecklingsarbete med inriktning mot gröna näringar. Expansionen av Uppsala stad innebär dessutom exploatering av jordbruksmark. Förändringspotentialen hos aktörernas arbetsinsatser analyseras utifrån teorin om hållbarhetens tre sfärer. Det konstateras att samtliga sfärer täcks in men att exploateringen av jordbruksmark är kontraproduktiv för möjligheten att uppnå miljövänlig livsmedelsförsörjning.

Studien har syftat till att undersöka några förskollärares beskrivningar av hur barns aktörskap kan ta sig uttryck i arbetet inom lärande för hållbar utveckling i förskolan. Syftet grundades delvis i förskolans läroplan, där det står att barn ska möjliggöras ett växande ansvar att aktivt delta för en hållbar utveckling (Skolverket, 2018). Studien utgick från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare. Därefter användes kritisk teori för förståelse av studiens resultat. I resultatet av förskollärarnas beskrivningar synliggjordes vikten av att barn får vistas i och lära om en hållbar miljö. Olika beskrivningar framkom utifrån barns aktörskap inom lärande för hållbarhet, men sammankopplades med begreppen inflytande och delaktighet. Förskolebarns aktörskap inom det hållbara arbetet kunde däremot ses ta sig uttryck på olika sätt i förhållande till ålder. Studiens slutsats blev att förskollärare kan ses besitta de möjligheter som skapas för förskolebarns aktörskap att till fullo uttryckas.

No description available.

Genom tre intervjuer med kommunanställda och flera dokument kan denna uppsats beskriva hur Nyköpings kommun arbetar för att minska bilism med tanke på klimatförändringar, samt vad kommunen anser utgöra de största problemen och hindren för detta. Kommunen har, som majoriteten av Sveriges städer, byggts utifrån 1950-talets visioner om bilism och har därmed skapat ett bilsamhälle, men kommunen jobbar med att komma ur de vanorna. Med olika arbetssätt och planer vill de fokusera på alternativa resesätt till bilen. De officiella dokumenten tar upp vilka vägar och mål som kommunen har och intervjupersonerna bidrar med ett mer personligt och djupgående synsätt. Den klimatbudget som kommunen har antagit beskrivs också med uppsatta mål men frågan är om de verkligen kan leva upp till dessa. I diskussionen analyseras de olika åtgärder kommunen kommer att utföra för minskad bilism, samt de problem som uppstår och varför detta kan vara fallet. Här framkommer det att klimatfrågan är en svår fråga att lösa och att kommunen har lagt sitt fokus mer på trängselproblemet som bilar medför. Trängseln tänker de kommer lösas med att motivera befolkningen till att välja andra resesätt än bilen genom olika medel, exempelvis försvårad framkomlighet med bil i centrum och sänkta hastighetssträckor, samt prioritering av utveckling av gång- och cykelvägar och kollektivtrafik.

Att börja arbeta för ekologisk hållbarhet är något som är brådskande. Frågan om biologisk mångfald har blivit en av de vanligaste globala miljöfrågorna. Miljömedvetna ungdomar är potentiellt de största förändringsagenterna för långsiktigt skydd och hantering av miljön. Således är det intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder eleverna har i högstadiet. Därför genomfördes denna studie för att bedöma eleverna kunskapsnivå och attityd till miljön samt för att se om det finns samband mellan elevens kunskaper om ekologi och attityder till miljö. Undersökningen genomfördes på ett högstadium i en mindre kommun i norra Sverige. Studien har en metodologi av kvantitativ karaktär. Studien har utförts med hjälp av enenkätundersökning. Enkäten skickades ut digitalt via e-post till elever, där respondenterna själva besvarade en uppsättning frågor. Enkäten besvarades av 80 respondenter i årskurs 9. Resultaten avslöjade att en majoritet av eleverna besvarar de grundläggande ekologi kunskaps frågor på ett tillfredställande sätt samt att eleverna har en positiv attityd och stark miljöhänsyn. Det finns ett samband mellan kunskap och elevernas attityd till miljön, detta innebär kunskap som eleverna besitter om ekologi även påverkar deras attityd till miljön i den här studien. Sambandet mellan kunskap och attityd till miljön är starkt positiv. Eleverna har positiv attityd till miljöfrågor och uppvisar tillräckligt ekologikunskap nivå.

Denna studie undersöker hur Pildammsparken kan bidra till social hållbarhet med fokus på deekosystemtjänster som parken innehar. Fokuset i studien syftar till överlappningen mellanden ekologiska och sociala delen av hållbar utveckling. Studien syftar på att undersöka vilkakvaliteter i parken som attraherar människor dit samt att studera parkens betydelse för Malmöstads identitet. Tidigare studier har bekräftat att parker bistår människor med minskadestressnivåer genom bullerdämpning och utformning av socialt umgänge. Studien tillämparkvantitativ och kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen tillämpas för att mätaekosystemtjänster medan den kvalitativa tillämpas för att tolka vad människors beteendenoch bilder på sociala medier kan säga om deras uppfattning av Pildammsparken. Vidareundersöker studien om Malmö stad, i egenskap av ägare till Pildammsparken, använderparken i sin marknadsföring. Första frågeställningen i arbetet är "Hur kan Pildammsparkenutifrån sina ekosystemtjänster bidra till social hållbarhet i Malmö?’’ och andrafrågeställningen lyder "Vilket identitetsvärde har Pildammsparken för Malmö?". Resultat visar att parken bidrar med bullerdämpning, svalare miljö och utgör en plats för umgängemed möjligheter till många olika aktiviteter. Pildammsparken har också ett identitetsvärde iMalmö med historiska och kulturella arv, dock visar resultatet också på att Pildammsparkeninte åtnjuter större plats i Malmö stads marknadsföring av staden. / The following study examines how Pildammsparken can contribute to social sustainabilityusing ecosystem services. Previous studies have confirmed that ecosystem services in parkscontribute people with variety of things, such as noise and stress reduction. This study is alsointerested in what can be used in a park to attract visitors and be socially valued by humans.The study applies both quantitative and qualitative approaches. The quantitative approach isapplied to measure ecosystem services, while the qualitative application to interpret whatpeople's behaviors and images on social media can say about their perception ofPildammsparken. Furthermore, the study examines whether the city of Malmö, in its capacityas an owner of Pildammsparken, uses the park in its marketing. The first question in thisstudy has been "How can Pildammsparken contribute to social sustainability in Malmothrough its ecosystem services?" and the second one " What is the identity value ofPildammsparken for Malmö?". The results show that Pildammsparken can help with noisereduction, cooler environment, and acts as a great place to socialize and perform outdooractivities. Pildammsparken also has an identity value which pictures on social media confirmwith its cultural heritage. The results also show that Pildammsparken rarely comes up inMalmo city’s marketing of the city.

Inom samhällsplanering är social hållbarhet ett framväxande koncept som allt oftare används för att forma beslut om exempelvis stadsutveckling och förnyelseprojekt. Det anses dock som ett ovisst begrepp vars innebörd har tolkats och diskuterats väl inom forskningen. Däremot har mindre fokus lagts på hur man i praktiken uppfattar och tolkar dess betydelse. Den här uppsatsen har därmed fokuserat på hur man i praktiken uppfattar social hållbarhet, där syftet varit att undersöka hur planerare uppfattar social hållbarhet i samhällsplaneringen. Tidigare forskning och teorier kring social hållbarhet och urban social hållbarhet har använts för att diskutera det insamlade materialet. För att besvara syfte och frågeställning användes sedan kvalitativ metod där sju stycken intervjuer genomfördes med planerare från sex olika kommuner. Utifrån det drogs slutsatserna att planerarna främst kopplade likvärdig tillgång till plats och service samt delaktighet till social hållbarhet. Planerarna diskuterade även resursfördelning utefter behov, trygghet samt goda mellanmänskliga relationer. Social hållbarhet sågs även som förenad och i samverkan med ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I implementeringen av social hållbarhet upplevde planerarna att det finns ett gap mellan strategi och genomförande och man upplevde även utmaningar med dess implementering i planeringen på grund av begreppets ovissa karaktär.

Bakgrund: Hållbar utveckling är en angelägenhet som alla bör sträva efter att uppnå i sitt dagliga liv. Integreringen av hållbarhet i undervisning har varit föremål för flera studier och det finns utmaningar, såsom en begränsad tidsram och normativ undervisningstradition, men lärare i HKK kan stärka undervisningen genom att fokusera på matprocessen, öka kunskapen om ingredienser och synliggöra normer och värderingar i undervisningen.  Syfte​​t med studien var att studera upplevda hinder och möjligheter för HKK-lärare i deras undervisning om hållbarhet avseende matlagning och hantering av livsmedel.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta olika lärare som undervisade i HKK, lärarna arbetade främst i skolor i Mellansverige.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Ekonomiska förutsättningar är avgörande, det upplevda behovet av stöd från skolledning och myndigheter, elevernas engagemang och kunskaper och utmaningarna med undervisningstiden. Det lyftes fram att lärarna ansåg att det fanns både förutsättningar och hinder i deras arbete med att utbilda eleverna kring hållbar utveckling kring mat och livsmedel. Till exempel lyfte lärarna fram särskilda anpassningar och fördomar om vegetarisk kost hos eleverna, som aspekter lärarna behövde hantera och beakta.   Slutsats: Lärarna var oroade över budgeten för hem- och konsumentkunskap och dess inverkan på undervisningen om hållbar utveckling inom mat och livsmedelsproduktion. Dessutom var många lärare bekymrade över den korta undervisningstiden de hade till sitt förfogande, även om förutsättningarna förändras när det nya schemat införs på skolorna under höstterminen 2024. Lärarna uttryckte att det var viktigt att prioritera miljöarbetet inom HKK för att uppnå hållbar utveckling och att de behöver stöd från Skolverket.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomar i gymnasiet hanterar klimatförändringar och om det finns skillnader mellan ungdomar som har läst geografi i gymnasiet och de som inte har läst geografi i gymnasiet. En kvalitativ metod har använts och data har hämtats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med elever på samhällsvetenskapliga programmet och naturvetenskapliga programmet. Resultatet visade på att eleverna som deltog i studien, och som läser geografi, i större utsträckning använder sig av problemfokuserad coping. Eleverna som deltog i studien och som inte har läst geografi i gymnasiet använder sig i större utsträckning av emotionell coping. Däremot fanns det tendenser kring att eleverna på samhällsvetenskapliga programmet även de använder sig av emotionell coping och att eleverna på naturvetenskapliga programmet använder sig av problemfokuserad coping, i båda fallen är detta dock i mindre utsträckning jämfört med varandra. Både eleverna på naturvetenskapliga programmet och samhällsvetenskapliga programmet har visat sig ha en svag hållbar utveckling eftersom eleverna fortsatt väljer att konsumera varor och produkter men gör detta med en miljömedvetenhet.

Med en ökad urbanisering och en klimatkris världen över utmanas Sveriges kommuner att expandera på ett hållbart sätt. Syftet i denna studie är att undersöka vilka målkonflikter som kan uppstå mellan de olika dimensionerna av hållbarhet under planeringen av nya stadsdelar samt hur dessa hanteras. Genom en fallstudie av Rosendalsområdet i Uppsala kommun undersöks detta med avstamp i de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet genom en dokumentanalys av ett planeringsdokument samt intervjuer med sex olika nyckelpersoner från kommunen. De arbetade utifrån planeringsdokument snarare än direkt utifrån hållbarhetsmål kring dimensionerna. Däremot genomsyrade hållbarhetstänket hela processen och därmed även planeringsdokumenten. Deras huvudsakliga mål är att bygga stad men detta görs inom befintliga ramverk och enligt de regler som finns. Rosendalsutbyggnaden var ett väldigt stort projekt så det fanns konflikter och exempel på där hållbarhetsdimensionerna gick emot varandra, men dessa var anmärkningsvärt få. Dessutom var konflikterna så små att de för det mesta kunde lösas internt av tjänstepersonerna som arbetade med planerna. Sammanfattningsvis fungerar Rosendal som ett exempel på hur enkelt det kan vara att planera för stadsutveckling i ett område med goda förutsättningar, i vilket man ändå behöver ta hänsyn till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.