No description available.

Idag blomstrar debatten om människans och det moderna samhällets framtid under parollen Hållbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrågan, på arbetsplatser talas det om CSR-arbete, på handelshögskolor talas det om hållbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hållbarhetschefer. Övergripande går det att se att hållbar utveckling har blivit ett erkänt begrepp och fått sig en stor roll i dagens moderna samhällsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fått ett stort ansvar (om inte ansvaret) att främja för en hållbar utveckling genom att agera hållbart utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom påtryckningar från ett modernt samhälle med medvetna konsumenter som i allt större utsträckning konsumerar hållbart och ställer vissa krav på företagen de handlar från. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig på att framhäva företags hållbara handlingar, exempelvis genom att påvisa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara är ekologiskt framställd. Detta kallas för Hållbar marknadsföring. Men fungerar det?   Genom en omfattande enkätstudie i Umeå har vi undersökt i vilken utsträckning det existerar ett samband mellan just hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion.   Av denna enkätstudie kan vi dra slutsatsen att konsumenter i Umeå är medvetna vad gäller deras hållbara konsumtion och hur den påverkas av hållbar marknadsföring. De upplever att deras hållbara konsumtion ökar av hållbar marknadsföring, att miljöcertifieringar stärker deras slutgiltiga val av varor och att de i viss mån väljer att i större utsträckning handla från företag med en hållbarhetsprofil. De anser även att tillgängligheten av hållbara varor är av vikt och att de är villiga att betala ett högre pris för en hållbar vara, så länge de är övertygande om att varan faktiskt är hållbar. Ibland ter sig däremot konsumenterna vara inkonsekventa i deras svar, där de uppvisar ett konsumtionsmönster som avviker från deras positiva attityd gentemot hållbar marknadsföring. Detta indikerar att sambandet mellan hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion inte alltid är helt “svart och vitt”.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet. Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur. Dessa har sedan varit grunden i undersökningen som har varit kvantitativ där den huvudsakliga datainsamlingen skedde via enkäter till 125 försäljare hos Åhléns med kompletterande intervjuer med företagets hållbarhetschef och en varuhuschef. Genom en multipel regressionsanalys framkom signifikanta variabler som förklarar möjliga bakomliggande faktorer som är viktiga för att kunna öka försäljningen av hållbara varor. De främsta visade sig vara att försäljaren skulle ha konkreta riktlinjer att arbeta efter, försäljarens värderingar överensstämmer med företagets, försäljarens anpassningsförmåga i en säljsituation och försäljarens arbetsengagemang. Slutligen visade studien att försäljarna anser att de har en stor påverkan på kundens köpbeslut vilket belyser företags möjlighet att fokusera på sina försäljare som medel i att driva försäljningen av hållbara varor.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten. Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning. Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap. En tredje konstruktion av en mindre hållbarhetsintresserad konsument uttrycks av de två mest marknadsorienterade organisationerna, som istället vill sälja hållbarhet till ”vanliga” konsumenter med positiva budskap om lust och egennytta. Diskursanalysen synliggör att konstruktioner av konsumenten är kopplade till specifika kontexter. Officiell kommunikation som konstruerar en hållbar konsument nyanseras och ger ny medvetenhet om mindre kommunikativa konstruktioner av konsumenter med begränsad potential till ansvarstagande för hållbar utveckling.

Beteende styr många gånger de val som individer beslutar sig för. Ett visst beteende inom exempelvis val av transport, energi och mat kan många gånger fortgå trots att det är ett beteende som varken är gynnsamt för individen eller för samhället i stort. Nudging som verktyg anses kunna förändra individers beteenden inom områden som hållbar konsumtion så att valen som individer beslutar sig för gynnar de mål som miljöpolitiken bestämt samtidigt som det bevarar individens valfriheten. I mars 2017 riktade regeringen ett uppdrag till ansvarig myndighet där termen nudging nämndes vilket har lett till ett ökat intresse för användningen av nudging, speciellt inom hållbar konsumtion.Syftet med denna studie har varit att undersöka vetenskapen bakom nudging-metodiken och dess tillämpning inom hållbar utveckling med fokus på miljösmart hållbar konsumtion. En empirisk studie tillsammans med en teoretisk bakgrund har genomförts för att kunna besvara på forskningsfrågorna: 1. Hur har förväntningarna kring nudging som metod för beteendeförändring inom hållbar konsumtion infriats? 2. Vilka begränsningar existerar kring nudging-metodiken?

Människors medvetenhet kring frågor om socialt ansvarstagande har under åren ökat. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en ”trend” hos företag som aktivt börjat arbeta med frågor gällande miljö, ekonomi, etik och socialt ansvar.  Men alla företag är inte överrens om vad det ska ta ansvar för utöver det lagstiftade. Jacquie L’Etang har en kritisk syn till CSR då hon menar att många företag använder det i ett PR- och marknadsföringssyfte för att öka företagets lönsamhet. Grafström,  Göthberg och Windell, (2008) tycker det är viktigt att varje företag hittar den rätta definitionen av begreppet som passar just det företaget, och att CSR är ett frivilligt engagemang för att skapa ett bättre samhälle samt en bättre miljö för företagets anställda. Vi har valt forskningsmetoden fallstudie till vår uppsats. Vi har undersökt hur Indiska arbetar och tillämpar sitt CSR-arbete i praktiken, samt hur Indiskas konsumenter upplever företagets arbete. Till vår uppsats har både en kvalitativ och en kvantitativ metod tillämpats. Med hjälp av den kvalitativa metoden fick vi företagets synvinkel på CSR och hur de arbetar kring begreppet. För att komma fram till ett resultat inom den kvalitativa metoden genomfördes intervjuer med personer involverade i företaget. Vid intervjun fick vi en inblick i hur Indiska kommunicerar sitt CSR-arbete och hur företaget arbetar för att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet. Stort fokus har lagts vid enkätundersökningen där 50 respondenter deltagit. I enkäten undersöktes hur medvetna konsumenter är om Indiskas CSR-arbete och vilken inställning konsumenter har till socialt ansvarstagande i allmänhet. Undersökningen visade att konsumenter inte är medvetna om Indiskas CSR-arbete och det kan finnas många orsaker till detta. Det kan dels bero på att Indiskas konsumenter inte har någon kunskap inom ämnet eller att de inte aktivt söker information men det kan även handla om att Indiskas kommunikation inte når fram till konsumenter.

Syftet med studien är att undersöka hur visuell kommunikation och cirkulär design kan bidra till hållbar konsumtion av engångsartiklar i plast inom sjukvården. Genom en deskriptiv innehållsanalys har data från beställningslistor summerats. Detta för att söka svar på hur mycket engångsartiklar i plast som konsumerats inom regional sjukvård under ett år. En surveyundersökning genomfördes i syfte att söka svar på hur visuell kommunikation ser ut på engångsartiklar i plast idag. Resultatet visar att stora kvantiteter av plast engångsartiklar används inom regional sjukvård samt att det är bristande information om hållbarhet och plastprodukters miljöpåverkan idag.

Vår globala population växer och resursanvändandet och konsumtionsnivåerna accelererar i takt med en ökad ekonomisk aktivitet. Frågan kring konsumtionens miljömässiga och sociala implikationer har på ett sällan skådat sätt lyfts in i vår vardag, och det blir för oss människor allt tydligare att faktumet att fortsätta förbruka materiella resurser i denna takt inte längre är ett alternativ för en hållbar framtid. För företag blir det uppenbart att affärer inte kan drivas som vanligt, och det handlar framåt om att hitta en lösning för att bruka, men inte förbruka jordens resurser - vilket idag är den krassa effekten av linjär produktion och konsumtion.   Textilindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher, där vi enbart i Sverige kan vittna om alarmerande siffror över konsumtionens klimatutsläpp. Mot denna bakgrund tar studien avstamp i de stora utmaningar som såväl privatpersoner som företag står inför då klädkonsumtionen skjuter i höjden, och ställer oss frågan hur företag genom nya typer av affärsmodeller kan frambringa en attitydförändring till hur vi köper, äger och använder våra kläder. Vi har konstaterat att arbete med effektiva produktionsprocesser, återvinning och miljövänliga material endast utgör en marginell skillnad i den miljöpåverkan som konsumtionen i stort utgör, och att en kraftig minskning i mängden producerade varor krävs. Studien syftar därför till att undersöka hur företag kan gå tillväga för att begränsa den överkonsumtion som idag kännetecknar klädbranschen.   Genom en kvalitativ fallstudie har vi studerat fyra framsynta företag verksamma inom outdoorbranschen, som i många fall anses ligga i framkant vad gäller hållbara alternativ. Vi redogör för hur företagen genom affärsmodellsinnovation integrerat hållbara lösningar som möjliggör minskade konsumtionsnivåer utan att göra avkall på lönsamhet eller konsumentens upplevda värde. Studien visar att företag kan tillhandahålla högt värde och samtidigt generera lönsamhet utan att sälja fler enheter, vilket tyder på att det inte finns någon motsättning mellan hållbarhet och goda affärer. Vi framhåller att affärsmässiga fördelar med fördel kan skapas genom att implementera uthyrningsmodeller, designa för längre produktlivslängd och arbeta med klädinsamling.   I studien belyser vi även vilka utmaningar och möjligheter som finns i företag med olika finansiella och storleksmässiga förutsättningar, och presenterar med hänsyn till dessa praktiska rekommendationer till detaljhandelsföretag som vill påbörja en omställning av sin affärsmodell. Resultaten indikerar att en av de största utmaningarna utgörs av det faktum att konsumentens efterfrågan på hållbara alternativ fortfarande är begränsad, trots en uttryckt strävan efter att konsumera mer hållbart. Producerande företag måste således skapa en efterfrågan genom att dels lyfta frågan kring konsumtionens miljöpåverkan, dels utforma konkreta alternativ till det traditionella, linjära köpbeteendet. Sett ur ett övergripande perspektiv kan vi efter vår analys dock konstatera att skärpt lagstiftning och en förändrad prissättning är en förutsättning för dessa företag att snabbare kunna ställa om och bidra med en mer utbredd cirkuläritet inom branschen.     Med samarbete, ett förlängt ansvar hos såväl konsument som producent, ett tydligare regelverk samt engagerande företag som i större utsträckning adresserar frågan kring sina miljömässiga avtryck, kan såväl verksamheter som konsumenters attityder förändras och således bana väg för en lite renare och bättre klädbransch.

<p>En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien. För att få fram detta har diskussioner förts i fokusgrupper med konsumenter i åldrarna mellan 20-75 år. Samtal i tre olika grupper genomfördes och dessa var indelade i olika ålderskategorier.</p><p>Under diskussionerna framkom det att de vikigaste faktorerna för konsumenterna var fräschhet, smak, kvalitet, pris och ursprung. Det som styrde deras matinköp var ofta vanor. Jag tyckte mig se fyra olika konsumenttyper; den prisberoende, den kvalitetsmedvetna, den hälsosamma och den miljövänliga. Beroende på vilken konsumenttyp deltagarna var styrdes deras inköp av olika faktorer som var viktigast för dem. Alla deltagare var positivt inställda till det ekologiska alternativet och var väl insatta i vad ekologiskt stod för. Anledningen till att köpa ekologiskt, var enligt deltagarna, hälso- och miljöskäl. Trots det ledde det inte så ofta till att deltagarna valde det ekologiska alternativet. Anledningen till det var att priset oftast är högre, vanorna styr och det finns en viss skepticism till ekologiska varor. Ekologiskt var heller inte en viktig faktor för många av deltagarna, därför valde de inte detta alternativ.</p><p>Slutligen verkar det vara deltagarnas grundläggande värderingar som avgör hur inköpen blir, om de väljer ekologiskt eller inte. Att välja den ekologiska mjölken medför så många fler ställningstaganden, det är en hel livsstil som ligger bakom valen. Det är attityden och värderingarna som måste förändras snarare än köpbeteendet för att en livsstilsförändring ska vara möjlig att uppnå. Det är en långsam process och förändringarna måste ske stegvis. För att en grönare konsumtion ska bli möjlig måste samhället och handeln även uppmärksamma de olika konsumenttyperna som finns.</p>

<p><em>Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.</em></p><p><em>Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.</em></p><p><em>Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.</em></p><p><em>Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.</em></p><p><em>Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.</em></p><p> </p><p><em> </em></p>