Det finns ett stort problem bakom den linjära ekonomin vi utövar idag, vilket är att avfallen bara fortsätter att växa samtidigt som vi fortsätter att förbruka på jordens naturresurser. Om vi skall uppnå mål 12 i Agenda 2030 och säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030 så krävs det åtgärder och engagemang. En bra startpunkt mot detta mål är att göra ett skifte till en cirkulär ekonomi, genom att bland annat börja konsumera secondhand istället för nyproducerad inredning. Secondhandbutiker har populariserats allt mer under de senaste året, vilket beror på människans behov att följa trender. Samtidigt så är det endast ett urval människor som besöker dessa butiker. Syftet bakom denna uppsats var att undersöka hur cirkulär ekonomi kan bidra till en hållbar konsumtion genom återbruk av inredningsdekor. Frågeställningarna hur förhåller sig ett urval secondhandbutiker i Sundsvall med omnejd till återbruk av inredningsdekor och hur förhåller sig ett urval människor till att dekorera sina hem med inredning från secondhand formulerades för att besvara detta. En visuell research i form av en omvärldsbevakning av vad som fanns i secondhandbutikerna, kvalitativa samtalsintervjuer med personal i secondhandbutikerna och en kvantitativ enkätundersökning med ett urval människor utfördes för att besvara dessa frågeställningar.   Det visade sig att främst unga människor är tillmötesgående för öka återanvändningen av inredningsdekor, samt att secondhandbutiker inte anstränger sig tillräckligt mycket för att utöka försäljningen av återbruk. Både konsumenter och secondhandbutikerna följer fortfarande till viss del en linjär ekonomi, men trots att de förekommer tillfällen då människor och secondhandbutiker slänger produkter, så har majoriteten en positiv inställning till att förändra sina konsumtionsmönster och besöker secondhand frekvent i dagens läge. Sammanfattningsvis så visar undersökningen att det finns en stor potential för att försäljning av inredningsdekor skall öka i secondhandbutiker. Detta i och med att undersökningen visar att de flesta konsumenter idag är påtagliga för att återbruka inredningsdekor, vilket vidare leder till en mer ansvarsfull konsumtion och produktion och mängden avfall skulle minska markant.

EU:s medlemsländer ska enligt avfallshierarkin röra sig uppåt i hierarkin beträffande sin hantering av textilavfall. I januari 2025 ska medlemsländerna ha implementerat separat fraktion av textilavfall i dess avfallshantering. Insamlingen av textila resurser kommer därav att öka i Sverige. Världens textilproduktion är en av de mest miljöbelastande industrierna i världen då den är resurskrävande gällande vatten, råvaror och energi. För att uppnå Sveriges generationsmål gällande miljö bör konsumenternas återanvändning av textilier öka och därmed minska konsumtionen av nyproducerad textil av jungfruligt material. Genom informationskampanjer gällande hållbar konsumtion kan intresset för secondhand-marknaden öka hos konsumenterna. En ökad kunskap om hållbar konsumtion och textilindustrins miljöpåverkan kan resultera i att konsumenter skapar en positiv attityd gentemot att köpa produkter med en låg miljöpåverkan samt kan det öka konsumenters värde kopplat till en ren miljö. Enligt VBN-teorin kan vetskapen om textiliers miljöpåverkan leda till att konsumenter känner ett ansvar till att konsumera hållbara varor. Därigenom kan konsumenter utveckla personliga normer för en hållbar konsumtion och positiva attityder gentemot beteendet. Vidare presenteras upplevda möjligheter och hinder för konsumenter till att agera enligt önskat beteende. Hög kvalitet på textilmaterialet ger ett ökat värde på begagnatmarknaden, organiserad sortering av kläder i fysiska secondhand-butiker förenklar letandet för konsumenten och en hög trivselfaktor i butiken har en positiv inverkan på kundens upplevelse under vistelsen. Vidare föreslås att mer resurser investeras i butikspersonal och central lokalisering av butik, då ökad service kan leda till ökad försäljning och en butik som är lättillgänglig kan öka flödet av kunder i butiken. Med ett ökat intresse och konsumtion av begagnade kläder kan Sveriges textilavfall ses som en resurs och konsumenter kan minska sin klimatpåverkan genom en minskad konsumtion av nyproducerade kläder. / According to the waste hierarchy, EU member states must move upwards in the hierarchy regarding their handling of textile waste. In January 2025, the member states must have implemented a separate fraction of textile waste in their waste management. The collection of textile resources will therefore increase in Sweden. The world's textile production is one of the most environmentally harmful industries in the world, as it is resource-intensive regarding water, raw materials and energy. In order to achieve Sweden's generation goals for the environment, consumers' reuse of textiles should increase and thus reduce the consumption of new textiles of virgin material. Through information campaigns on sustainable consumption, the interest in the second-hand market can increase among consumers. Increased knowledge about sustainable consumption and the textile industry's environmental impact, can result in consumers creating a positive attitude towards buying products with a low environmental impact and can increase the consumers' value linked to a clean environment. According to the VBN theory, the knowledge of the environmental impact of textiles can lead to consumers feeling a responsibility to consume sustainable goods. This allows consumers to develop personal standards for sustainable consumption and positive attitudes towards their behavior. Furthermore, consumers' perceived opportunities and obstacles are presented to help them act according to the desired behavior. A high quality of the textile material gives an increased value at the second hand market, organized sorting of clothes in physical second-hand stores simplifies the search for the consumer and a high comfort in the store has a positive impact on the customer's experience during their shopping. Furthermore, it is proposed to invest more resources in store staff and to locate the store centrally, as increased service can lead to increased sales and a store that is easily accessible can increase the flow of customers in the store. With an increased interest and consumption of second-hand clothing, Sweden's textile waste can be seen as a resource and consumers can reduce their climate impact by reducing consumption of new clothing produced of virgin material.

Titel: Hur kan content marketing bidra till hållbar konsumtion?   Nivå: C-uppsats, examensarbete i ämnet företagsekonomi   Författare: Marcus Lindgren och Rasmus Ramström   Handledare: Akmal Hyder och Zahra Ahmadi   Datum: 2020 - Juni   Syfte: Syftet är att utifrån konsumentens perspektiv undersöka vilken utformning av content marketing som leder till hållbar konsumtion.    Metod: Metoden som används i detta arbete är en kvantitativ studie genomförd med en webbaserad enkätundersökning som spreds via sociala medier. Samt genomfördes en kvalitativ förstudie via telefonintervju. Resultatet analyserades i det statistiska programmet SPSS för att därefter analyseras i en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en korstabellsanalys.    Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter har en positiv attityd till vegetarisk kost och att information om hälsofördelar med denna typ av kost behöver framkomma mer. Utöver detta finns det en vilja hos konsumenterna att få mer information i butiken och på butikens hemsida.    Examensarbete bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse över vilken information konsumenter efterfrågar kring vegetariska produkter. Studien bidrar även till ökad förståelse över hur content marketing uppfattas när det riktas mot hållbar konsumtion.    Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan genomföra studien med ett större antal respondenter, undersökningen kan även genomföras med fler informationsgrenar och kombinationer av olika informationsgrenar. Det skulle även vara intressant att genomföra en studie utifrån producenternas perspektiv av content marketing och marknadsföring av hållbara produkter.   Nyckelord: Content marketing, hållbar konsumtion, vegetariskt

I dag tillverkas produkter baserad på en linjär struktur. Detta medför att det globala avfallet ökar samtidigt som människan fortsätter att förbruka jordens naturresurser på att ohållbart sätt. Sverige är ett av länderna som har antagit FN:s globala mål för hållbar utveckling och ska mål 12 uppnås, som handlar om att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030, måste en omställning till ett cirkulärt samhälle ske. Syftet med min studie var att undersöka hur cirkulär design kan främja hållbar konsumtion genom produkter tillverkade av matavfall eller restprodukter från livsmedelsindustrin. Resultatet visade att det finns ett intresse av att konsumera inredningsprodukter tillverkade av matavfall och att det finns en positiv inställning till att förändra invanda konsumtionsmönster.

FN:s globala mål nummer 12 handlar om hållbar konsumtion och produktion av varor för att minska vår påverkan på miljön, klimatet och människorna. Denna studie syftar till att undersöka hur en cirkulär design kan bidra till en hållbar konsumtion inom Försvarsmakten. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna i studien var visuell research, kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer. Fokus­området har varit dygnsportioner och återvinning och märkningar av dessa. ­Resultatet visade att samtliga artiklar i dygnsportionen bestod av plast och alla utom tre ­saknade ­återvinningshänvisningar. Resultatet visade också att det till viss del finns en förbättrings­potential gällande återvinning inom Försvarsmakten.

Det finns 300 000 ätliga växter i världen, trots det används endast 200 av dessa i livsmedel. Inte nog med att de råvaror som finns inte tas tillvara på, dessutom slängs en tredjedel av alla livsmedel som produceras. För att leva hållbart krävs det att livsmedelsproduktionen och människans attityd till livsmedel förändras. Syftet bakom undersökningen var att, ur ett cirkulärt design perspektiv, undersöka hur icke önskvärda svenska växter som livsmedel kan bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion. För att ta reda på syftet utfördes en visuell research för att se vilka produkter som finns på marknaden idag. En enkätintervju utfördes för att ta reda på vilken inställning svenska konsumenter har till växterna i form av livsmedel. De växter som främst undersöktes var maskros, lomme, våtarv, brännässla och kvickrot. Resultatet visar att det finns en brist på produkter innehållande icke önskvärda växter på marknaden idag jämfört med den efterfrågan som finns. Svenska konsumenter är positivt inställda till en konsumtion av växterna. Det finns en hög efterfrågan på samtliga växter vilket möjliggör en ökad produktion innehållande icke önskvärda växter.

Dagens kläd- och textilindustri har enorma hållbarhetsproblem. Den genererar väldiga mängder avfall, är mycket resurs- och energikrävande och släpper ut stora mängder giftiga ämnen som förorenar miljön. Den här studien syftar till att undersöka hur svensk ull, som är en mer hållbar fiber, kan användas inom design för att bidra till en cirkulär ekonomi, hållbar utveckning och hållbar konsumtion. För att undersöka detta genomfördes en intervju med projektledaren för Axfoundations projekt The Swedish Wool Initiative Johan Sidenmark samt en enkätundersökning hos ett urval konsumenter. Resultatet visade på att det finns en efterfrågan på produkter i svensk ull både från konsumenter och företag. Den här efterfrågan möjliggör en uppskalning av en svensk ullindustri. Det visade också på att det finns en svårighet i att förändra konsumenters köpbeteende samt normer och värderingar, vilket försvårar möjligheterna att skapa textilier som bidrar till hållbar utveckling och konsumtion. Tova skapades för att ta vara på svensk ull som annars till stor del slängs. Det är idag svårt att ta vara på den. Några av anledningarna till det är bland annat att många svenska fårbesättningar är små och att raser och kvalitet på ullen varierar, vilket gör det svårt att producera garn till textilier i den skala som spinnerier kräver. Tova har i stället dragit nytta av de hindren och producerar och säljer därför tovade väskor av svensk ull där varken raser, färger eller kvalitet blir ett hinder utan i stället det som skapar väskornas unika utseende. De naturliga färgerna som finns på ullen blandas med växtfärgad ull, vilket gör varje väska unik. De förblir också naturligt nedbrytbara och kan komposteras när de har använts klart.

Plastprodukter är ett stort miljöproblem, där en stor mängd fortfarande finns kvar i naturen och kan skada både marina djur och hela ekosystem. Kemikalier och tillsatser i plastmaterial utgör potentiella risker för både miljön och vår hälsa. Aluminiumfolie är ett förpackningsmaterial som kräver mycket energi och skapar onödigt avfall när det endast används en gång. Aluminiumfolie kan även läcka ut i maten och orsaka hälsoproblem. Bakplåtspapper innehåller farliga kemikalier som kan vara skadliga för hälsan och miljön. Syftet med denna uppsats att undersöka den grafiska designen på aluminiumfolie, bakplåtspapper och plastfolie förpackningar och märkningar med avseende på hållbarhet kopplat till prisklass. En kvantitativ innehållsanalysmetod användes för att undersöka ett totalurval av förpackningsdata (Esaiasson et al., 2017). Resultaten visar att glass- and fork symbolen är den vanligaste märkningen på förpackningarna tillsammans med hög mättnad och 3-4 färger, sans-serif typsnitt används på alla förpackningar.  Under mitt examensprojekt har jag skapat företaget Hajv, som fokuserar på att främja ett hållbarare kök genom att erbjuda bivaxprodukter som ersättning för aluminiumfolie, bakplåtspapper och plastfolie. Mitt ursprungliga mål var att utveckla helt nya produkter för att ersätta icke-hållbara alternativ i köket, men jag fokuserade sedan på att vidareutveckla bivaxdukar till en rad olika användningsområden. Genom Hajv sprider jag också medvetenhet om binas situation i världen. Jag har utgått ifrån FN:s hållbarhetsmål nummer 12 och 13, som fokuserar på ansvarsfull konsumtion och produktion samt att bekämpa klimatförändringarna. Genom att erbjuda bivaxprodukter som alternativ till engångsartiklar i köket bidrar Hajv till minskad avfallsmängd och minskad användning av icke-förnybara resurser. Dessutom minskar vi klimatpåverkan genom att främja återanvändning och en hållbar livsstil. Hajv strävar efter att främja en hållbar och medveten konsumtion genom att erbjuda innovativa och miljövänliga produkter. Genom att engagera och informera kunder om binas viktiga roll i ekosystemet, hoppas vi kunna bidra till en positiv förändring mot ett mer hållbart kök och en mer hållbar värld.

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och textilindustrin står för en stor del av världens klimatpåverkan. Världens konsumtion behöver förändras för att det ska finnas en möjlighet att nå FN:s globala mål för hållbar utveckling till år 2030. Konsumenter är idag alltmer medvetna om den framtid vi står inför och efterfrågan på hållbara produkter ökar. Trots detta ses en allt större överkonsumtion. För att nå de globala målen krävs bland annat stora incitament för att förändra konsumtionsbeteenden. Denna studie ämnar förstå om ett incitament i form av en jämförbar meta-hållbarhetsmärkning kan påverka konsumtionsbeteenden till att bli mer hållbara. Tidigare forskning har inte genomförts på hur en meta-hållbarhetsmärkning står sig på egen hand utan andra klimatmärkningar som ofta anses vara förvirrande. Genom att implementera en meta-hållbarhetsmärkning på produkter vill studien undersöka hur märkningen påverkar det gröna gapet mellan attityd och beteende. Meta-hålllbarhetsmärkningen implementeras inom outdoorbranschen. Branschen och dess konsumenter anses ligga i framkant gällande positiv attityd samt beteende till hållbarhet. Studien ämnar besvara följande frågeställning: Hur påverkas gapet mellan hållbarhetsattityd och konsumtionsbeteende genom implementering av en jämförbar meta-hållbarhetsmärkning inom outdoorbranschen? För att besvara frågeställningen undersöks konsumenters köpbeslutsprocess i relation till Theory of Planned Behvior (TPB). Det teoretiska ramverket avseende dessa modeller har lagt grunden till en konceptuell modell som skapats för att undersöka respondenternas attityd och beteende till hållbarhet. Påverkansfaktorerna klimatpåverkan, pris och attityd inkluderas i modellen för att förstå hållbara konsumtionsbeteenden. Dessutom inkluderar modellen verktyget nudge som syftar till att marknadsföra meta-hållbarhetmärkningen för konsumenterna. Genom att utföra en enkät och Choice Based Conjoint (CBC) mot personer inom outdoorbranschen testades attityd till hållbarhet samt köpbeteende i en simulering. Studien har haft ett urval på 100 respondenter. Studien genererade resultat som visade att respondenterna prioriterade den implementerade meta-hållbarhetsmärkningen över prisattributet. Dessutom kunde ses att respondenternas hållbarhetsattityd samt upplevda oro för klimatet avspeglades på deras konsumtionsbeteende. En högre positiv attityd till hållbarhet visade på att metahållbarhetmärkningen prioriterades över de övriga attributen i större utsträckning. Studien visar på att användning av en jämförbar meta-hållbarhetsmärkning skulle kunna vara ett effektivt verktyg för att motivera konsumenter till mer hållbar konsumtion. Studien rekommenderar därför att beslutsfattare inom EU och Sverige ska lagstadga att hållbarhetsmärkningen ska implementeras på alla produkter inom textil- och modeindustrin. Genom att ställa krav på att företag implementerar märkningen ges konsumenten möjligheten att ta mer hållbara konsumtionsbeslut.

The aim of this essay is to study what influences university students' sustainable food consumption when entering a new field. It will be interesting to study the extent to which students’ sustainable food consumption is characterized by previous experiences from growing up, and new experiences that arise with the entry into the new field. The investigation is based on six interviews conducted with students within the faculty of humanities at Örebro University. The conclusions of the interviews are based on and analysed with the help of previous research on sustainable consumption, as well as Bourdieu's theory regarding capital and field as well as Berger and Heath’s theory about taste.This study examines how students' sustainable food consumption develops in a new social field as Bourdieu calls it with new expectations and discourses about food consumption. The conclusions partly showed that the informants experienced to a greater extent adapt to the new norms and therefore consume more vegetarian- and vegan food. However, it could also be seen that the majority tend to not prioritize ecological alternatives due to the higher price. Lastly the study is discussed, and a further study is presented. Although their existing consumption, all informants were explicit in their ambition to achieve a more sustainable food consumption in the future when the economical factor was less limiting. Therefore, we thought of a further study that aims to continue studying the students' sustainable food consumption to see if it changes after entering yet another field after their time at university. / Denna studie syftar till att undersöka vad högskolestudenter upplever påverka deras hållbara matkonsumtion. Det blir intressant att studera i vilken mån studenternas hållbara matkonsumtion präglas av tidigare erfarenheter från uppväxten, respektive nya erfarenheter som uppkommer i och med inträdandet i det nya fältet. Studien utgår från sex stycken intervjuer med studenter som studerar inom humaniora på Örebro Universitet. Dessa har sedan studerats med hjälp av tidigare forskning inom hållbar konsumtion, Pierre Bourdieus teori om fält samt Jonah Berger och Chip Heaths teori kring individens smak.De slutsatser som erhålls i denna studie är att informanterna upplever att det nya fältet har förändrat deras matkonsumtion. I det nya fältet ingår studenterna i ett nytt socialt rum med nya förväntningar och diskurser kring matkonsumtion. Detta har visat sig få informanterna att i större utsträckning anpassa sig efter de nya normerna och därmed konsumera mer vegetariskt och veganskt. Majoriteten av informanterna är dock tydliga med att de önskar att konsumera mer ekologiskt men att detta kommer bli möjligt först efter deras studietid när de har andra ekonomiska förutsättningar. Slutligen diskuteras studien och alternativ till framtida studier. En framtida studie som är intressant är att vidare studera hur matkonsumtionen förändras efter studietiden när de har träder in i ytterligare ett nytt fält.