Politicization and depoliticization are expressed in many different social areas and especially concerning sustainable consumption. Many claim that a shift in responsibility has arisen in political matters where more and more responsibility has been placed on individuals and companies. This essay examines whether this is expressed in the media arena regarding the responsibility for sustainable consumption from a gender perspective. This is done by examining how sustainable consumption is presented in three newspapers between 2015 and 2020. The purpose is to examine the extent to which sustainable consumption has been raised on the media agenda, which actor is assigned responsibility and whether there are any differences in the perception of responsibility between men and women. The empirical work in this essay consists of 38 articles from Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The method used in the analysis is a combination of a quantitative and qualitative approach. The results show that sustainable consumption has been given a relatively small amount of space on the media agenda between 2015 and 2020. The actor described as mainly responsible for sustainable consumption during the period under review is the policy. There is an even distribution behind the writing of the published articles between men and women and relatively small differences in the perception of responsibility. The conclusion shows that there are tendencies towards a politicization from both men and women in the media area in the reporting on sustainable consumption.

För att uppnå hållbar konsumtion krävs förändrade konsumtionsbeteenden. Beteendeförändringar i form av långsiktigt lärande är en tids- och energikrävande process som kräver medvetenhet, reflektion och repetition av önskvärda beteenden. Företag har möjlighet att uppmuntra beteendeförändringar genom nudging, grön marknadsföring och varumärkesbyggande som strategier för att kommunicera hållbar konsumtion. Studien undersöker hur de olika strategierna används för att påverka kunder till långsiktigt lärande relaterat till hållbara konsumtionsbeteenden. Kvalitativ studie genomfördes via intervjuer med respondenter insatta i kommunikation och hållbarhet samt observation av IKEA:s faktiska kommunikation och implementering av strategierna. Resultatet visar att IKEA främst använder en varumärkesbyggande strategi i kommunikationen för att skapa förtroende att IKEA är det hållbara konsumtionsvalet. Analysen indikerar samtidigt att en kombination av olika strategier skapar mest förutsättning för att uppnå beteendeförändring hos kunder. Slutligen är det kundens ansvar att genomföra processen för långsiktigt lärande men IKEA:s strategier har möjlighet att uppmuntra och förenkla processen.

Miljöproblemen växer i takt med den allt ökade konsumtionen, genom att människan idag konsumerar mer än vad planeten kan hantera. Om vi ska uppnå Agenda 2030 och mål 12, som innebär en hållbar konsumtion och produktion, krävs det en mer social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Där har konsumenten en viktig roll att axla, då det är genom konsumentens val av produkter och varor som det påverkar hur företag jobbar och utvecklar deras produkter, affärsmodeller och distributioner. Genom att främja återanvändning och återvinning av material som redan finns till hands eller som blir över i produktionen, så kan målet mot en mer cirkulär ekonomi uppnås. Det kan därmed skapas ett kretslopp mellan företag och konsument som kan bli en viktig del mot en mer hållbar och cirkulär skönhetsindustri. Syftet bakom denna studie var att undersöka, ur ett cirkulärt designperspektiv, hur hygienartiklars förpackningar kan bidra till en hållbar konsumtion. Det visade sig att de flesta människor använder sig av dessa sorters produkter utan att vara medveten om den miljöpåverkan som dessa hygienartiklar har, samt att de inte har någon aning om hur deras egna vanor och beteenden kan ha en påverkan på miljön. Samtidigt så önskar allt fler att få ta del av information om hur de kan förbättra sin livsstil för att leva och agera så miljömedvetet som möjligt.

Konsekvenserna av de påfrestningar människan utsätter jorden för blir alltmer påtagliga. En av dessa påfrestningar är den enorma resursanvändning som de moderna konsumtionssamhällena kräver och bygger på. Överkonsumtionen i den (ekonomiskt) rika delen av världen blir alltmer ifrågasatt och alternativa sätt att hantera resurser har kommit at utvecklas, däribland den kollaborativa konsumtionen som bygger på delning och medskapande. Eftersom det redan konstaterats positiva miljöeffekter med ytor för delande syftar denna studie till att utforska vilka potentiella samhällsnyttor det finns med kollaborativa ytor i staden utifrån sociala och ekonomiska hållbarhetsperspektiv. Den studerar också vilka möjligheter och utmaningar det finns det för olika aktörer att driva och utveckla dessa ytor samt vilken roll medborgaren har i utvecklingen för mer hållbar konsumtion. Detta görs genom dels en litteraturstudie, dels en fallstudie i Göteborg. Resultaten visar att för att få en lyckad utveckling av kollaborativa ytor rekommenderas: att tydliga roller för varje aktör sätts från början; att policys som promotar denna typ av infrastruktur kan stöttas genom att exempelvis hitta sätt att mäta nyttorna med verksamheten; att ha ett brett samarbete mellan olika aktörer; samt att se över, tydliggöra och möjliggöra medborgarens roll och ansvar i att uppnå mål kring hållbar konsumtion. / The consequences of human activity on Earth becomes more and more obvious. One of these activities is the extreme extraction of resources, which is driven by the structures of the modern consumer societies. Hence, the over consumption in the (economically) richer parts of the world is becoming more questioned and alternative ways for use of resources are being tested and developed. Among these is the collaborative consumption, which is based on sharing and collaboration between people. Since beneficial effects on the environment from these spaces have already been identified, this study focuses on the potential social and economic benefits of these spaces. It also studies what possibilities and challenges there are in developing these spaces for different actors, as well as what role the citizen has for the development of sustainable consumption. This is carried out through a literature review and a case study focusing on fixoteken in Gothenburg in Sweden. The results show that to be able to develop these spaces successfully: the role of each actor must be clear from the start; policies that promotes this kind of infrastructure can be supported by tools that measure the benefits of these initiatives; a broad collaboration between actors is essential; and the role and responsibility of the citizen in sustainable consumption should be examined, clarified and supported.

E-handeln har medfört nya möjligheter för både konsumenter och e-handlare med dess tillgänglighet och breda marknad. Med en bred marknad, vilket inom e-handeln kan bli världsvid, tillkommer en hård konkurrens för e-handlare. Den hårda konkurrensen i kombination med den nuvarande inflationen utmanar e-handlare i en tuff tid. Kundupplevelsenoch värdeskapande anses vara två grundpelare för e-handlare, dels för att förutspå konsumenters köpbeteende, dels för att uppnå hållbara konkurrensfördelar. Detta medför att kundupplevelsen blir en allt viktigare köpbeslutsvariabel som e-handlare måste sätta alltmer i fokus.E-handelns avsaknad av fysisk direktkontakt med klädesplagg innebär svårigheter för konsumenter, vilket kan medföra konsekvenser för både miljön och kundupplevelsen. Det är därför viktigt att e-handlare tillhandahåller sina konsumenter med all nödvändig information som konsumenter behöver före köp. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara framgångsfaktorer som påverkar graden av värdeskapande kundupplevelser i förköpsstadiet,med särskilt fokus på hållbarhetsaspekter, ur ett relationsperspektiv mellan en e-handlare och individuella konsumenter. I denna studie har fallstudiemetoden tillämpats. En litteraturstudie genomfördes, vilken låg till grund för den litteraturbaserade analysmodellen som designades för att visualisera en förenklad bild av litteraturstudiens mest relevanta dimensioner, variabler och indikatorer givet studiens syfte. Baserat på analysmodellen skapades två semistrukturerade intervjuguider, vilka användes under insamlingen av studiens primära empiriska data. De semistrukturerade intervjuerna har utförts via telefon eller Zoom med fem av fallföretagets konsumenter och medden marknadsansvariga på fallföretaget deVal. Studiens viktigaste slutsatser är: att e-handlarens sätt att kommunicera hållbarhet styr konsumentens hållbara val, att en högre kvalitetsgrad hos e-handlarens kundservice ger värdeskapande kundupplevelser, och att produktbilder har en högre grad av inverkan på kundupplevelsen. Kunskapsbidragen från denna studie utgörs av centrala kunskaper och erfarenheter identifierade under litteraturstudien, den skapade litteraturbaserade analysmodellen, samt studiens insamlade primära empiriska data.

Denna studie undersöker Generation Y:s förhållningssätt till hållbar konsumtion av elektroniska och elektriska produkter. Som den uppskattningsvis mest konsumtionsdrivna och benägna generation att ta till sig ny teknik, kan Generation Y ses som en lönsam målgrupp för företag men en utmaning för miljön. Däremot är Generation Y del av den grupp människor där flest kan tro sig bidra till att minska klimathotet. Genom intervjuer med ett slumpmässigt urval människor ur Generation Y har information samlats in som beskriver ett förhållningssätt mot hållbar konsumtion av elektronik. Trots en mindre grad av skepsis mot återanvändning av produkter, visar Generation Y på en gemensam förståelse av att endast konsumera när behov uppstår för att inte överkonsumera. För att öka förståelsen kring hållbar konsumtion tror de själva att mer information och kunskap måste tillgängliggöras för konsumenterna, och ställer sig sammantaget positiva till ett mer hållbart förhållningssätt till konsumtion.

Planned obsolescence is a worldwide phenomenon which includes the fact that companies deliberately shorten the life-span of products through updates, poor quality and design. As environmental and sustainability issues have received more and more focus in recent decades it is believed that planned obsolescence has an important role to fill in order to achieve a more sustainable consumer society. There is an uncertainty about the extent of planned obsolescence within different industries and how aware consumers are regarding this. This study contains research surrounding planned obsolescence through a consumer perspective with people from three different countries: Sweden, South Korea and The United States. The study focuses on consumers' awareness of planned obsolescence and their attitude towards it. In addition to this, the focus is also on finding out to what extent planned obsolescence is used today and what direction it might take in the future, as well as its effect on the environment and sustainability. Research data has been gathered through a combination of quantitative and qualitative studies, including an internet-based survey and semistructured interviews with consumers and experts in planned obsolescence and sustainability. The results have shown that the term “planned obsolescence” is less familiar than the phenomenon itself, which is well known among consumers. The attitude towards planned obsolescence has mainly been negative due to financial, ethical and environmental reasons. The study shows that planned obsolescence is being used to quite a large degree today but is believed to decrease due to increased policies. Although this will require that the right policies are instituted so that consumers and companies will change their behavior. Otherwise, it can be assumed that the use of planned obsolescence will remain unchanged. / Planerat åldrande är ett världsomfattande fenomen som handlar om att företag medvetet förkortar produkters livslängd genom uppdateringar, bristfällig kvalité och design. Då miljö- och hållbarhetsfrågor har fått mer och mer fokus under de senaste årtionden fyller planerat åldrande en viktig funktion i att uppnå ett mer hållbart konsumtionssamhälle. Det råder idag en osäkerhet kring utsträckningen av planerat åldrande inom olika industrier samt hur medvetna konsumenterna är gällande detta. I den här studien undersöks planerat åldrande ur konsumentperspektiv från tre olika länder, Sverige, Sydkorea och USA. I undersökningen ligger fokus på konsumenters medvetenhet om planerat åldrande samt deras attityd. Utöver detta studeras även i vilken omfattning planerat åldrande används idag och i vilken riktning denna väntas ta i framtiden samt dess hållbarhets- och miljöpåverkan.  För insamlingen av empiri har en triangulering använts i form utav en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med konsumenter i respektive undersökningsland och experter inom områdena planerat åldrande och hållbarhet.  Resultaten har visat på att begreppet “planerat åldrande” är mindre bekant för konsumenterna men att medvetenheten kring fenomenet är relativt omfattande. Attityden gällande planerat åldrande har i huvudsak varit negativ, mycket på grund av ekonomiska och etiska skäl samt den hållbarhet- och miljöpåverkan som planerat åldrande innebär. Studien visar på att planerat åldrande idag används i relativt stor grad men att det tros vara på väg att minska till följd av ökade styrmedel. Detta kräver dock att rätt styrmedel införs så att konsumenter och producenter ändrar sitt beteende, annars kan antagandet göras att planerat åldrande fortsätter i liknande grad som idag.

Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion?Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper. Resultatet av den empiriska studien visar att fokusgruppsdeltagarnas reaktioner på informationen kan påverka deras förhållningssätt till den. I fokusgruppernas diskussioner går det att se att deltagarna omsatt informationen, som kommunicerats till dem, till kunskap. Det visar på en ökad medvetenhet inför den miljöpåverkan som deras konsumtion bidrar med. Resultatet visar även att det går att utskilja en påbörjad medvetandeförändring till hållbar konsumtion hos fokusgruppsdeltagarna. Samtliga deltagare har i diskussionerna visat att de genomgått stegen i kommunikationsmodellen och de framförde enbart positiva åsikter om deltagandet i fokusgrupperna. Jag finner därmed grund för att kunna konstatera att användandet av kommunikationsmodellen fungerat väl. Examensarbete har visat att kommunikationsmodellen kan användas för att studera och analysera vardagliga interaktiva kunskapsprocesser utifrån ett miljövetenskapligt perspektiv. Men modellen har även en relevans utanför det akademiska området, som ett anpassningsbart och pedagogiskt verktyg för att kommunicera information till grupper av människor. / Humanbeings are today consuming more resourses than our planet can sustain in a longer period of time. We are depleting natural resourses and polluting the environment faster than ever before in the history of mankind, and the effects of our actions can be seen worldwide. We are now standing before a crucial point, where we have to make our societies sustainable in order to give future generations a fair chance of a good life. But how do we get people to change? What elements decised how we act? How can we communicate information in order to get people to change their everyday lifes and consumption patterns in a sustainable direction? The purpose of this thesis is to study how people react to information of sustainable consumption. The research in the study is based on a qualative and experimental approach. I have used a communicationmodel in small groups, in order to study how the individuals in the groups react to information of sustainable consumption.The result of this study shows the individuals reactions on the information influences how they see themselfs in relation to the enviromental problems. The results clearly shows that the individuals have transformed the information into knowledge. They also show an increased awareness towards sustainable consumption. This study also shows that the communicationmodel is an adaptable och pedagogic tool to communicate information to groups in order to get them to start changing their behavior.

Denna studie syftar till att utforska hur konsumtionsmönster och varumärkespreferenser påverkar individuell och kollektiv identitet hos unga kvinnor, med fokus på de sociologiska dynamikerna kring hållbar konsumtion. Uppsatsen undersöker hur individernas val formar sin självbild och hur samhällets normer för det ‘’perfekta livet’’ kolliderar med en hållbar livsstil. Genom att identifiera faktorer som påverkar varumärkespreferenser och konsumtionsmönster samt analysera kollisionen mellan samhällets ideal och hållbar konsumtion, strävar studien efter att förstå de komplexa sambanden mellan individens konsumtionsval, identitet och samhällets förväntningar. Utmaningen är att balansera konsumtionens roll som identitetsskapande med behovet av hållbarhet, i en tid där överflöd och materiell framgång ofta idealiseras. Det empiriska materialet baseras på åtta kvalitativa intervjuer med unga kvinnor i åldern 18–30 år. Det teoretiska ramverket utgörs av konsumtionssamhället samt symbolisk interaktionism av Mead och Goffman. Uppsatsens huvudsakliga insikter omfattar hur unga kvinnors konsumtionsval inte bara uttrycker deras personliga preferenser, utan också formar deras identitet. Genom att prioritera kvalitet, hållbarhet och medvetna val använder de konsumtion som ett verktyg för självpresentation. Konsumtion blir därmed en dynamisk balansakt mellan att följa trender och att göra hållbara val, där individerna förhandlar mellan samhällets normer och förväntningar. / This study aims to explore how consumption patterns and brand preferences affect individual and collective identity among young women, with a focus on the sociological dynamics surrounding sustainable consumption. The paper investigates how individuals' choices shape their self-image and how societal norms regarding the "perfect life" collide with a sustainable lifestyle. By identifying factors influencing brand preferences, consumption patterns and analyzing the collision between societal ideals and sustainable consumption, the study seeks to understand the complex relationships between individuals' consumption choices, identity, and societal expectations. The challenge lies in balancing consumption's role in identity formation with the need for sustainability, in an era where abundance and material success are often idealized.The empirical data is based on eight qualitative interviews with young women aged 18-30 years. The sociological theoretical framework consists of Mead's and Goffman's theory of symbolic interactionism and Bauman´s consumer society. The main insights of the paper include how young women's consumption choices not only express their personal preferences but also shape their identity. By prioritizing quality, sustainability, and conscious choices, they use consumption as a tool for self-presentation. Consumption thus becomes a dynamic balancing act between following trends and making sustainable choices, where individuals negotiate between societal norms and expectations.

Klimatförändringar beskrivs som en av vår tids största utmaningar. Mänskligheten konsumerar för 1,6 planeter och i Sverige konsumeras det som att vi har tillgång till fyra planeter. Tidigare forskning visar på att medvetenheten kring problematiken har ökat, men där konsumentens kunskap och faktiska agerande inte går hand i hand. Uppsatsen syftar till att skapa en förståelse för vilka faktorer det är som påverkar konsumentens köpbeslut gällande ekologiska produkter. Till följd av syftet med denna studie formulerades följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar konsumentens köpbeslut gällande ekologiska produkter? För att besvara forskningsfrågan och uppfylla studiens syfte genomfördes en enkätundersökning som delades ut till 240 respondenter. Den genomförda studien utgår från sex teorier som omfattar antingen företag eller konsumenter. Studiens slutsatser visar att de faktorer som påverkar konsumentens hållbara konsumtion bland annat är sociala normer, som är en starkt bidragande faktor till om konsumenter köper eller avstår från att köpa ekologiskt. Den faktorn som utmärkte sig mest som hindrar konsumenter från att handla ekologiska produkter är priserna som ansågs vara för höga enligt respondenterna. / Climate change is one of the major challenges of our time. Humanity consumes the equivalent of 1,6 planets, and Sweden’s population consumes the equivalent of four planets. Although previous research has shown that consumers awareness of climate problems has increased, it does not always reflect on their actions. This study aims to understand what factors affect the consumers purchase decision regarding organic products. The research question that this study aims to answer is: What factors affect consumers' purchase decision considering purchases of organic products? To answer the research question and fulfill the purpose of this study, a survey of 240 respondents was conducted. The study is based on six theories of either companies or consumers. Among other factors, the study found that consumers purchase decisions are strongly related to and affected by social norms. It is a strong contributor to whether consumers purchase or relinquish organic products. The most distinguishing factor that prevents consumers from buying organic products is the price, which consumers found to be too high.