The clothing industry has for long been associated to sustainability, especially concerning the environment and ethical issues. Sweden has several times been distinguished as a country with great sustainable development yet Swedish consumers consume beyond their resources. 4,2 globes would be required if the whole world consumed like we do in Sweden. In order to increase the sustainable way of consuming clothing, we have in this study researched what incentives motivates consumers to choose sustainable clothing alternatives. Moreover, we have observed how the incentives respond to the variables gender and social class. The purpose of this study is to provide with information on how Swedish consumers prioritize their incentives to sustainable clothing consumption. Furthermore we will provide marketers with useful information that could contribute to an increasing sale of sustainable garments. Referring to prior research, we have identified the most frequently used incentives concerning sustainable consumption to Environmental, Social responsibility, Consumers’ health, Quality of material, Philanthropy and Trend purpose. Through a quantitative web based survey shared within several sustainable facebook pages, we have been able to demonstrate that the previously mentioned incentives can be applied on sustainable clothing consumption as well. We have also found tendencies proving differences in prioritizing dependent on gender and social class. However, it is important to have in mind the very fact that this study is based upon respondents’ perception of themselves as sustainable consumers hence a generalized conclusion of the whole population cannot be made. Based on the study’s result we can conclude that our respondents mainly prioritize incitements with collectivistic value principles. Furthermore, these can also relate to the need for love and belongingness in Maslow’s hierarchy of needs. Our findings also show that women with high education level and income are more prone to be motivated by environmental and ethical reasons. Concerning the men, we have not found an as appearing trend as for the women hence they have showed a wider spread in their replies. Among Swedish consumers, we have found a distinct willingness to pay more for sustainable clothing options. This applies to all respondents hence the study has not established a significant difference between the genders. However, we can determine an obscure tendency in difference concerning social class hence a high income tends to increase the willingness to pay more. / Klädindustrin har sedan länge kunnat kopplas samman med hållbarhet och då närmare bestämt miljöpåverkan samt etiska frågor. Sverige är ett land som toppar listor för hållbar utveckling men ändå konsumerar svenskar utöver sina resurser och hela 4,2 jordklot hade krävts ifall hela världen konsumerat på samma sätt. För att på sikt kunna öka den hållbara klädkonsumtionen har vi i denna studie sett till vilka incitament som ligger till grund för konsumtion av hållbara plagg. Vidare har vi sett till hur prioriteringarna inom dessa incitament varierar beroende på kön och klass. Studiens främsta bidrag har varit att visa hur svenska konsumenter väljer att prioritera sin hållbara klädkonsumtion. Utöver detta akademiska bidrag ville vi även bidra med kunskap kring hur klädföretag, på ett bättre och mer effektivt sätt, kan marknadsföra sina produkter av hållbara material. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat de vanligaste förekommande incitamenteten för generell hållbar konsumtion: Miljö, Sociala förhållanden, Egen hälsa, Kvalitet på material, Filantropi samt Trendsyfte. Genom en kvantitativ digitaliserad enkätstudie som delats inom hållbara facebookgrupper har vi kunnat påvisa att dessa incitament kan appliceras även på hållbar klädkonsumtion och att då finns tendenser till skillnader i hur man prioriterar beroende på kön- och klasstillhörighet. Viktigt att ha i åtanke är det faktum att denna studie har utgått från att respondenterna själva får bedöma sina motiv och uppfattning kring deras hållbara konsumtion. Slutsatsen kan således ej påvisa ett generaliserbart resultat för hela populationen. Vi kan utifrån vår studies resultat visa att våra respondenter huvudsakligen prioriterar incitament med kollektivistisk värderingsgrund och dessa kan också kopplas samman med behoven för gemenskapsnivån i Maslows behovstrappa. Det har även framgått att det främst är kvinnor med hög utbildning och inkomst som motiveras av miljömässiga samt medmänskliga skäl. När det kommer till männen har det inte funnits en lika tydlig trend som hos kvinnorna då det förekommit större spridning i svaren. Bland svenska konsumenter har vi även funnit en villighet att betala mer för hållbara klädalternativ. Detta gäller samtliga konsumenter då studien inte funnit större skillnader mellan könen. Vi kan däremot konstatera en svag tendens till skillnader gällande klasstillhörighet då en hög inkomst tenderar öka villigheten att betala mer.

För den här studien har jag intervjuat fyra kvinnor kring konsumtion, gemensamt är att de alla identifierar sig som köpstoppare. Syftet är att ta reda på hur de agerar när de köpstoppar. Jag har frågat dem hur de definierar konsumtion, och det framkommer att de inte uppfattar alla former av konsumtion som konsumtion. Jag har även styrt in samtalen på hur de ser på status kopplat till konsumtion samt hur de upplever att deras sociala relationer påverkas av deras förändrande konsumtionsmönster. Studien visar på att köpstopp är något mer än att mina informanter slutar konsumera med pengar. Det deras agerande handlar om är ett individuellt ställningstagande kring hur de vill hushålla med sin tid, sin ekonomi samt sina relationer. / For this study, I have interviewed four women about consumption, what they all have in common is that they identify themselves as “köpstoppare. The purpose is to find out what it is they do when they “köpstoppar”. I have asked them how they define consumption, and it appears that they do not perceive all forms of consumption as consumption. I have also guided the conversations on how they view status linked to consumption and how they feel that their social relationships are affected by their changing consumption patterns. The study shows that “köpstopp” is something more than my informants stopping consuming with money. What their actions are about is an individual stance on how they want to manage their time, their finances and their relationships.

Samhället står inför stora utmaningar att konsumera hållbart, vilket fast fashion-företag kritiseras för att bidra till. På grund av den ökade medvetenheten i samhället om hållbarhet har dessa företag börjat ta större ansvar för miljön genom att utveckla mer hållbara affärslösningar. I samband med detta kommer dock nya utmaningar, nämligen att nå ut till konsumenter med det bra arbete som görs så att de både blir intresserade av produkterna och påverkas till attkonsumera dessa. Kommunikationen som företag sänder ut har enligt tidigare forskning ansettsbristfällig ur flera aspekter, vilket innefattar hur den är utformad och vad den innehåller för attkunden ska känna att de hållbara plaggen är attraktiva att köpa. Marknadsföringen har nämligen inte uppfattats som trovärdig och konsumenter uppger att de upplever risker med de hållbara produktalternativen. I denna kvalitativa studie har innehållsanalyser gjorts på sex stora skandinaviska fast fashion-företags digitala kanaler, mer exakt Instagram samt hemsidor. Detta för att undersöka hur fast fashion-företag faktiskt kommunicerar idag och vad det är som karaktäriserar deras strategier. Studiens resultat syftar till att bidra med kunskap och tillvägagångssätt som modeföretag, medhållbara produktalternativ, kan ta hjälp av för att nå ut med dess budskap. Frågeställningarna som vi sökt svar på är hur fast fashion-företags visuella kommunikation av hållbara produktalternativ uttrycks samt vilka strategier som kan urskiljas för att företagen skall engagera konsumenter samt minska konsumenters upplevda risker med hållbara produktalternativ. Tidigare forskning har ofta fokuserat på att studera vad som påverkarkonsumenters köpintention och vilka strategier som ökar varumärkens värde. Med vår studiekom vi fram till hur kommunikationen faktiskt ser ut idag och resultatet visar att det finns en mängd olika strategier som företag använder sig av. Det företagen gör mest av är att kommunicera hållbarhetspåståenden, men de talar även till konsumenters personliga vinning. Det har också gått att urskilja att vissa fast fashion-företag använder sig av storytelling och word-of-mouth för att skapa engagemang kring hållbara produkter, men detta till en lägre grad. Utifrån deras utformning av kommunikationen går det vidare att se att de på olika sätt vill bjuda in till en hållbarhetsdialog med kunden, men det är eventuellt ett område som skulle kunna undersökas mer. De slutsatserna som går att dra är därmed att företag behöver arbeta mer med sin kommunikation för att konsumenter ska nås på ett sätt som uppfattas som trovärdigt vad gäller hållbarhetspåståenden. Företag bör även arbeta med att generera mer engagemanggällande hållbarhet. / In today’s society fast fashion companies are being criticized for promoting unsustainable consumption, which inhibit reaching the societal sustainability goals regarding consumption. But since there is an increased awareness about sustainability, these companies have started to take greater responsibility for the environment by developing more sustainable business solutions that enable a production of sustainable product alternatives. Although companies progress, this adaption arises new challenges regarding marketing communication. Today’s companies struggle to reach consumers with their new sustainability approach in order to both influence and make consumers interested to consume more sustainable products. According to previous research, the communication that companies send out has been considered deficient in several aspects. This includes what the messages in the marketing communication contain to make consumers feel that the sustainable garments are attractive to buy as well as its perceived reliability. In this qualitative study, we implement content analyzes on six Scandinavian fast fashion companies’ digital channels, more precisely Instagram and websites. This enables the possibility to analyze the communication of their more sustainable products and examine what characterizes their communication strategies. The study's result is aimed to contribute with more knowledge within the field and marketing strategies that fast fashion companies, with sustainable product alternatives, can use to reach out with their sustainability message regarding their sustainable products. The questions we sought to answer were how fast fashion companies expressed their visual communication of sustainable product alternatives. But also, which marketing strategies that could be distinguished in the company’s communication in order to both engage consumers and reduce consumers perceived risk with buying sustainable product alternatives. Previous research has often focused on studying what affects consumers purchasing intention and what kind of marketing strategies there are to increase brand value. With this as our framework, we came to know what the sustainability communication looks like today within fast fashion companies. The results show that there are a variety of strategies that companies use. Companies mostly communicate sustainability claims, but they also speak to consumers' personal gain. It has also been discernible that some fast fashion companies use storytelling and word-of-mouth to create engagement around sustainable products, but to a lesser extent. Based on the design of the communication, it is possible to see that they want to invite consumers in a sustainability dialogue when marketing their products, but this is an area that could be explored more. The conclusions that can be drawn are therefore that companies need to work more with their communication in order to reach consumers in a way that is perceived as credible in terms of sustainability claims. Companies should also work to generate more engagement around sustainability in their marketing strategies.

Environmental problems are growing, and efficiency and technology improvements have failedto reduce them in aggregate. Sustainable consumption, the alternative to supply-sideimprovements, addresses consumer demand and behavior to reduce environmental impacts. Thisstudy attempts to determine whether the EcoRunner website tool can increase pro-environmentalconsumer behavior. To provide context for this interdisciplinary research question, an extensiveliterature review, focusing on economics and psychology (especially consumer science), wasconducted. The effect of EcoRunner on consumers was empirically evaluated with a survey. Theresults of the survey show no statistically significant changes as a result of using EcoRunner;however, this result may be due to the small sample size (n=6). Since literature review and surveyresults suggest that using the tool increases pro-environmental consumer behavior, rerunning the survey with a larger sample group might yield statistically significant results. / <p>www.ima.kth.se</p>

Människan förlitar sig alltmer på att teknologi ska lösa komplexa problem i framtiden och klimatförändringar är något som ständigt diskuteras i denna kontext. I och med ökade utsläpp arbetar företag för att hitta tekniska lösningar för att minska sin klimatpåverkan. En teknik som har utvecklats de senaste åren är persuasive technology, som används för att övertyga användaren till ett viss beteende och/eller attityd. Uppsatsen riktar in sig på textil- och klädindustrin inom e-handel, vars företag försöker skapa lösningar som främjar hållbara konsumtionsmönster och ökar konsumenters medvetenhet kring området. Syftet med denna studie är att undersöka hur persuasive technology på e-handelsplatser kan påverka människors attityder gentemot hållbar konsumtion, samt vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan två e-handelsplatser. Detta har testats genom en kvalitativ fallstudie där respondenter fick interagera med de två e-handelsplatserna ZARA och H&amp;M och besvarade ett fråge- formulär. Uppsatsen utgår från ramverket The Functional Triad, som används vid urvalsprocessen för att identifiera e-handelsplatser, samt för att reflektera över hur väl e-handelsplatserna tillämpar ramverket och vad det gav för resultat. Fallstudiens resultat visade att en majoritet av respondenterna hade en oförändrad attityd gentemot hållbar konsumtion, men det fanns en del respondenter som upplevde en attitydförändring antingen gentemot hållbar konsumtion eller företaget. Uppsatsens slutsats är att persuasive technology kan påverka människors attityder på olika sätt och att det fanns vissa skillnader mellan de två e-handelsplatserna, dock var skillnaderna inte avgörande för respondenternas attityd- förändring. Uppsatsen har visat att denna teknologi kan ha en betydande roll för framtidens möjligheter till en hållbar konsumtion, men att det samtidigt finns många faktorer som spelar in i huruvida det sker en attitydförändring. / People have increasingly started to rely on technology to solve future complex problems, and climate change is something that is constantly being discussed in this context. With increased emissions, companies are working to find technical solutions to decrease their climate impact. One technology that has been developed in recent years is persuasive technology, which is a technology used to convince the user of a certain behavior and/or attitude. The thesis will focus on the textile and clothing industry within e-commerce, whose companies attempt to create solutions that encourage sustainable consumption and increase consumers' awareness of the area. The purpose of this study is to investigate whether persuasive technology in e-commerce sites can influence people’s attitudes toward sustainable consumption, and what similarities and differences can be distinguished between the two e-commerce sites. This has been tested through a case study where respondents interacted with the two e-commerce sites ZARA and H&amp;M and answered a questionnaire. This thesis is based on the framework The Functional Triad, which is used in the selection process to choose e-commerce sites and to reflect on how well the e-commerce sites apply the framework and what the results were. The results showed that a majority of the respondents had an unchanged attitude towards sustainable consumption, but there were also respondents that experienced a change in attitude either towards sustainable consumption or the company. The conclusion implies that persuasive technology can affect people's attitudes in different ways and that there were some differences between the two e-commerce sites, though this was not decisive for the respondents' change in attitude. This thesis has shown that this technology could play a significant role in the future opportunities for sustainable consumption, but there are many factors that determine whether there is a change in attitude.

Millennials as consumers are often more positive towards sustainable consumption than their actual consumption behavior shows. Furthermore, eco-labels are considered an easy way to show that a brand or product is environmentally friendly. They are perceived as reliable information and can therefore influence consumers' choices. However, the growing number and a general lack of knowledge about both the overall concept of sustainability and specific eco-labels complicate their use and can thus confuse consumers. Thus, our hope is that this study can add new insights into Swedish Millennials' attitudes towards eco- labels and in turn the impact of eco-labels on attitudes towards sustainable consumption. This study aims to explore what attitudes and perceptions Swedish Millennials have towards eco-labeled goods, and what impact they have on their perception of sustainable consumption. The empirical data is based on a qualitative research method with four semi- structured focus groups. The results of this study show that young consumers perceive eco- labels as confusing, expensive, difficult and not entirely reliable. With that said, we noted that the participants still felt that with a smaller price difference, they still bought products with eco-labels. Furthermore, the results of this study show that eco-labels have a mixed impact on consumers' attitudes towards sustainable consumption. Many felt that eco-labels made sustainable consumption seem difficult, and others felt that there were better alternatives such as shopping locally produced. Finally, it is our understanding that companies must focus on creating awareness, developing positive associations and strengthening brand trust in eco-labels. It will not only create higher brand loyalty, but also result in consumers continuing to demand sustainable products that are good for both the consumer and the planet.

Idag är konsumtion en av de största faktorerna till en ökad global uppvärmning, och människors negativa vanor till matkonsumtion ökar. I dagens samhälle är därför klimatet en viktig fråga, och klimatförändringarna som uppstår kan ha negativa konsekvenser på människors levnadssätt. E-handel har blivit vanligare då samhället blivit allt mer digitaliserat och detta är en av anledningarna till varför konsumtionen och människors beteende är ohållbart. Denna studie utfördes med hjälp av en designorienterad forskningsansats. Utifrån litteraturstudien identifierades de målbaserade spelelementen badges, progresionsmätare och poäng. De målbaserade spelelementen kombineras med riktlinjer för design av hållbar beteendeförändring, därefter var studiens syfte att undersöka huruvida kombinationen av dessa kan användas för att främja ett hållbart konsumtionsbeteende. Studiens resultat visar att kombinationen av målbaserade spelelement med riktlinjer för design av hållbar beteendeförändring kan leverera drivkraft, självmedvetenhet och vägledning vid konsumtionsprocessen. / Today, consumption is one of the biggest factors when it comes to increased global warming, and people’s negative habits of food consumption are increasing. In today's society the climate is an important issue, and the climate changes that occur may have negative consequences to the peoples mode of life. E-commerce has become more common because of the constant growth of digitalization, and this is one of the reasons why people's consumption behaviour is unsustainable. This study was performed with a designoriented research approach.  From the literature study we identified the goalbased game elements badges, progression meter and points. The goalbased game elements were combined with guidelines for design of sustainable behavior change, thereafter the purpose of the study was to investigate however the combination of goalbased game elements with guidelines of design for a sustainable behaviour change can promote a sustainable consumption behaviour. The results of the study shows that the combination of goalbased game elements with guidelines of design for a sustainable behaviour change can provide drive, self-awareness and guidance in the consumption process.

The contemporary society is in many ways a society of consumers where individuals consume to satisfy their desires at the expense of our world’s health for our future generations. Consumption and a pro-environmental lifestyle have a polarized relationship and research indicates that society needs a change. Consumption should take place in decreased amounts and in a way that emphasizes the environment. Education has proven to have a positive effect on behavioral changes in individuals towards a lifestyle that emphasizes the environment. The aim of this quantitative essay is to study the importance of cultural and economic resources for an environmentally friendly lifestyle. In addition, it examines how environmentally oriented consumption, degree of consumption, consumerism and concern for the environment are in relation to a lifestyle that emphasizes the environment by recycling. The study’s theoretical frame of reference is based on Bauman’s theory of the society of consumers and Bourdieu’s concepts of the social space, capital and habitus. Data material retrieved from the Swedish National Data Service collected for the SOM-Survey 2018 is used and analyzed through univariate, bivariate analysis and multiple regression analyzes. Results show that higher capital, especially cultural, has a positive impact on individual pro-environmental lifestyles. In addition, the individual's environmentally friendly lifestyle increases through positioning such as shopping eco-labeled products, shopping secondhand and through concern for the environment. Shopping more than you can afford turns out to have a negative impact. / Samhället vi lever i idag är på många sätt ett konsumtionssamhälle där individer konsumerar för att mätta sina begär på bekostnad av vår världs hälsa för våra kommande generationer. Konsumtion och en miljöfrämjande livsstil har ett polariserat förhållande och tidigare forskning pekar på att samhället behöver en förändring. Konsumtionen bör ske i minskad volym och på ett sätt som framhåller miljön. Utbildning har visat sig ha en positiv effekt på beteendeförändringar hos individerna mot en livsstil som framhåller miljön. Denna kvantitativa uppsats har som syfte att studera vilken betydelse kulturella och ekonomiska resurser har för en miljöfrämjande livsstil. Därtill undersöks hur miljöinriktad konsumtion, grad av konsumtion, konsumism och oro för miljön står i relation till en livsstil som framhåller miljön genom att återvinna. Undersökningens teoretiska referensram utgår från Baumans teori om konsumtionssamhället samt Bourdieus begrepp det sociala rummet, kapital och habitus. Ett datamaterial som hämtats från Svensk Nationell Datatjänst insamlat till SOM-undersökningen 2018 används och analyseras genom univariat, bivariat analys samt multipla regressionsanalyser. Resultat visar att högre kapital, i synnerhet kulturellt, har ett positivt samband med en miljöfrämjande livsstil. Därtill ökar individens miljöfrämjande livsstil genom positioneringar som att handla kravmärkt, handla secondhand samt genom en oro för miljön. Att handla för mer än man har råd med visar sig ha en negativ påverkan.

E-handeln har vuxit snabbt och konsumenterna värdesätter bekvämligheten, det stora utbudetoch möjligheten att handla dygnet runt. E-handelns tillväxt har lett till ett ökande antalleveranser och returer. Det ökande antalet returer tyder på en osäkerhet hos konsumenternasom beror på bristfällig information i köpprocessen. Vid e-handelsköp har inte konsumenternasamma möjligheter att se och röra produkterna i verkligheten vilket är en bidragande orsak tillkonsumenternas osäkerhet i köpprocessen. Osäkerheten i kombination med en trend därkonsumenter byter ut sina produkter oftare tyder även på ett ohållbart köpbeteende. AR är ettverktyg som kan hjälpa konsumenter att göra genomtänkta köp genom att visualisera hurprodukter ser ut i hemmet, utvärdera produkterna redan innan köpet genomförts och därmedminska risken för ett dåligt eller onödigt köp.Tidigare forskning har visat att virtuella tekniker kan hjälpa konsumenter att utvärderaprodukter innan köpet och kompensera för bristfällig information. Därför är det intressant attundersöka AR från ett konsumentperspektiv och undersöka hur AR bidrar med betydandeinformation till konsumenter för att ha verkan på den osäkerhet som finns inom e-handeln.Studiens syfte är att undersöka vilken information som AR tillför under köpprocessen för attleda konsumenterna till mer hållbara köp. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansatsdär semistrukturerade intervjuer med inslag av contextual inquiry har använts för att samla inempiriska data. Det empiriska materialet har bearbetats med hjälp av en abduktiv tematiskanalysmetod. Studiens slutsats är att informationen AR tillför under stegen i köpprocessenhjälper konsumenter att göra mer genomtänkta köp vilket bidrar till en mer hållbar konsumtiondå de är mer säkra på om de ska eller inte ska genomföra köpet. / E-commerce has grown rapidly and consumers value convenience, the wide range of productsand the opportunity to shop day and night. The growth of e-commerce has led to an increasingnumber of deliveries and returns. The increasing number of returns indicates an uncertaintyamong consumers due to lack of information in the buying process. In e-commerce purchases,consumers do not have the same opportunities to see and touch the product, which is acontributing factor to consumers' uncertainty in the buying process. The uncertainty combinedwith a trend where consumers replace their products more often also indicates unsustainablebuying behavior. AR is a tool that can help consumers make well-thought-out purchases byvisualizing what the product looks like in the home, evaluating the product even before thepurchase has been made and thereby reducing the risk of a bad or unnecessary purchase.Previous research has shown that virtual technologies can help consumers evaluate the productbefore purchasing and compensate for incomplete information. Therefore, it is interesting toexamine AR from a consumer perspective and examine how AR contributes significantinformation to consumers in order to have an effect on the uncertainty that exists in ecommerce.The purpose of the study is to investigate what information AR provides during thebuying process to lead consumers to more sustainable purchases. The study was based on aqualitative research approach where semi-structured interviews with elements of contextualinquiry have been used to collect empirical data. The empirical material has been processedusing an abductive thematic analysis method. The study concludes that the information ARadds during the steps in the buying process helps consumers to make more thoughtfulpurchases, which contributes to a more sustainable consumption as they are more confidentabout whether or not to make the purchases.

Syfte: Studien syftar till att förstå hur hållbara produktattribut kan verka i samklang eller kombineras med produktattribut som tillfredsställer konsumentens egennytta. Det möjliggörs genom kartläggning av vilken produktinformation om hållbara produktattribut som svenska modekonsumenter efterfrågar i digitala sammanhang för att kunna göra miljömedvetna val, och som då kan bidra med positiva köpintentioner. Detta för att kunna minska avståndet mellan intresse och handling vad gäller hållbar konsumtion. Metod: Metodansatsen som användes var induktiv och för datainsamling användes blandad metod. Litteratursökning följdes av en kvantitativ webbaserad enkät, vilken kompletterades med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Urvalet för både enkät och intervjuer var svenska modekonsumenter i åldrarna 18–35. Kvantitativa och kvalitativa data jämfördes och analyserades sedan mot teoretiska perspektiv om att detaljerad produktinformation kan fungera som substitut till fysisk interaktion och att konsumenter inte prioriterar hållbara produktattribut som inte uppfyller egennytta. Resultaten diskuterades och kunde slutligen presenteras som slutsatser. Studien fokuserade endast på modekonsumtion i en online kontext. Den avsåg heller inte att se till vilka hållbara produktattribut som är bättre eller sämre ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultat: Resultaten visar att produktattribut som kan anses tillfredsställa egennytta prioriteras framför hållbara produktattribut vid konsumtion av mode, men att hållbar information kring modeprodukter ökar köpintentioner. Konsumenter upplever dock att företag inte kommunicerar tillräckligt kring hållbarhet och efterfrågar transparens och mer detaljerad information. Resultatet visar en potential till hur konventionella och hållbara produktattribut tillsammans med detaljerad information kan sammanföras till positiva köpintentioner i digitala sammanhang. Originalitet / Värde: Tidigare forskning utreder konsumenters inställning till hållbara produkter, gapet mellan hållbart intresse och handling samt hur konsumenter behandlar produktinformation. Mängden tidigare forskning som visar dock vilka hållbara produktattribut som kan sammanföras med produktattribut som tillfredsställer egennyttan hos konsumenter är sparsam. Det kan därför anses finnas ett behov för denna studie, då den ger företag insikter om hur kundfokus kan inkluderas i den hållbara utvecklingen. Särskilt relevant blir den för företag som riktat sig mot digitala försäljningskanaler och ämnar uppmuntra till hållbar konsumtion. / Purpose: This study aims to understand what sustainable product attributes that can be combined with attributes that fulfill consumer's self-interest. This is done by an examination of which product information about sustainable product attributes Swedish fashion consumers demand in a digital context to be able to make environmentally conscious decisions. Furthermore, which sustainable product information that can contribute with positive purchasing intentions. The purpose of this study is to be able to get an insight in how to reduce the distance between interest and action in terms of sustainable consumption.  Method: The method used for the study was inductive and the data was collected through a mixed method. Search of literature was followed by a quantitative survey, which was supplemented with qualitative semi-structured interviews. Participants were Swedish fashion consumers in the age range of 18-35. Quantitative and qualitative data were then compared and analysed against theories concluding that detailed product information can function as a substitute to physical interaction and that consumers do not prioritize sustainable product attributes which do not meet self-interest. The results were discussed and could then be presented as conclusions.  Results: The results show that product attributes which can be considered to satisfy self-interest are prioritised before sustainable product attributes, but sustainable information regarding fashion products might still increase buying intentions. Consumers experience, however, that companies do not communicate enough about sustainability and requests transparency and more detailed information. The results show a potential on how conventional and sustainable product attributes together with detailed information can be combined into positive buying intentions in a digital context. The study only focuses on fashion consumption on an online kontext. Neither did it evaluate the environmental impact of the different sustainable product attributes that were examined.  Originality / Value: Previous research investigates consumers’ attitudes towards sustainable products, the gap between interest and action as well as how consumers process information. There is a sparse amount of previous research that shows which sustainable product attributes consumers appreciate, which then can be combined with product attributes that satisfy the self-interest of consumers. There may therefore exist a need for this study, as it provides insights on how companies can include customer focus into their sustainable development. It will be particularly relevant for companies that have targeted digital sales channels and intend to encourage sustainable consumption.