<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?</p><p>Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa.</p><p>Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt.</p><p>Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik.</p> / <p>This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption?</p><p>The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers.</p><p>Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally.</p><p>The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.</p>

Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp? De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ. Dessutom lades ett perspektiv på att undersöka hur fritidsbåtägare resonerade kring detta beroende på kön, ålder och båttyp. Då marinorna och återförsäljarna inte valdes efter ålder och kön gjordes ingen motsvarande analys på hur de resonerade, dock hade marinorna intressanta åsikter om hur de trodde att detta varierade mellan fritidsbåtägarna. Studien visar på att det i majoritet finns ett miljötänk inom branschen men att det samtidigt finns viss skepsis, traditioner samt andra aspekter som talar emot att välja miljövänliga alternativ. Dock är de miljöanpassade produkterna mer efterfrågade än miljöanpassad service i fallet för studien, kanske kan detta bero på att ansvaret i och med service läggs på den som står för utförandet medan valet av produkt snarare ligger på konsumenten. Att kvinnor och segelbåtsägare är och uppfattas som mer miljövänliga än män var en av slutsatserna som studien visade på. Åldern verkar ha betydelse för att välja miljövänliga alternativ, men i fråga om att tänka på miljön fanns ingen skillnad för åldersgrupperna, inte heller utifrån båttyp eller kön. Samtidigt som fritidsbåtägare inte såg hinder för att välja miljövänliga alternativ var svarsfrekvensen relativt hög på skälen; att dessa produkter är sämre samt att det är svårt att få tag på miljövänliga alternativ. De viktigaste aspekterna för att fritidsbåtägare skulle välja miljövänliga alternativ var just att de är bättre för miljön. Denna uppfattning fanns även om kunderna enligt återförsäljarna. Marinorna hade däremot uppfattningen om att kunderna framförallt var priskänsliga, vilket fritidsbåtägarna inte heller var i fallet för service då kvalitet och tillgänglighet var mer efterfrågat. Att fritidsbåtägare har miljöomtanke och miljön som argument för att välja miljövänliga alternativ skulle kunna bero på att deras intresse för båtlivet bottnar i intresset för naturen.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle. Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson. Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera. Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa. Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.

En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna. Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien. För att få fram detta har diskussioner förts i fokusgrupper med konsumenter i åldrarna mellan 20-75 år. Samtal i tre olika grupper genomfördes och dessa var indelade i olika ålderskategorier. Under diskussionerna framkom det att de vikigaste faktorerna för konsumenterna var fräschhet, smak, kvalitet, pris och ursprung. Det som styrde deras matinköp var ofta vanor. Jag tyckte mig se fyra olika konsumenttyper; den prisberoende, den kvalitetsmedvetna, den hälsosamma och den miljövänliga. Beroende på vilken konsumenttyp deltagarna var styrdes deras inköp av olika faktorer som var viktigast för dem. Alla deltagare var positivt inställda till det ekologiska alternativet och var väl insatta i vad ekologiskt stod för. Anledningen till att köpa ekologiskt, var enligt deltagarna, hälso- och miljöskäl. Trots det ledde det inte så ofta till att deltagarna valde det ekologiska alternativet. Anledningen till det var att priset oftast är högre, vanorna styr och det finns en viss skepticism till ekologiska varor. Ekologiskt var heller inte en viktig faktor för många av deltagarna, därför valde de inte detta alternativ. Slutligen verkar det vara deltagarnas grundläggande värderingar som avgör hur inköpen blir, om de väljer ekologiskt eller inte. Att välja den ekologiska mjölken medför så många fler ställningstaganden, det är en hel livsstil som ligger bakom valen. Det är attityden och värderingarna som måste förändras snarare än köpbeteendet för att en livsstilsförändring ska vara möjlig att uppnå. Det är en långsam process och förändringarna måste ske stegvis. För att en grönare konsumtion ska bli möjlig måste samhället och handeln även uppmärksamma de olika konsumenttyperna som finns.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion? Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa. Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt. Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik. / This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption? The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers. Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally. The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.

<p>Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp?</p><p>De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ. Dessutom lades ett perspektiv på att undersöka hur fritidsbåtägare resonerade kring detta beroende på kön, ålder och båttyp. Då marinorna och återförsäljarna inte valdes efter ålder och kön gjordes ingen motsvarande analys på hur de resonerade, dock hade marinorna intressanta åsikter om hur de trodde att detta varierade mellan fritidsbåtägarna. Studien visar på att det i majoritet finns ett miljötänk inom branschen men att det samtidigt finns viss skepsis, traditioner samt andra aspekter som talar emot att välja miljövänliga alternativ. Dock är de miljöanpassade produkterna mer efterfrågade än miljöanpassad service i fallet för studien, kanske kan detta bero på att ansvaret i och med service läggs på den som står för utförandet medan valet av produkt snarare ligger på konsumenten.</p><p>Att kvinnor och segelbåtsägare är och uppfattas som mer miljövänliga än män var en av slutsatserna som studien visade på. Åldern verkar ha betydelse för att välja miljövänliga alternativ, men i fråga om att tänka på miljön fanns ingen skillnad för åldersgrupperna, inte heller utifrån båttyp eller kön.</p><p>Samtidigt som fritidsbåtägare inte såg hinder för att välja miljövänliga alternativ var svarsfrekvensen relativt hög på skälen; att dessa produkter är sämre samt att det är svårt att få tag på miljövänliga alternativ. De viktigaste aspekterna för att fritidsbåtägare skulle välja miljövänliga alternativ var just att de är bättre för miljön. Denna uppfattning fanns även om kunderna enligt återförsäljarna. Marinorna hade däremot uppfattningen om att kunderna framförallt var priskänsliga, vilket fritidsbåtägarna inte heller var i fallet för service då kvalitet och tillgänglighet var mer efterfrågat. Att fritidsbåtägare har miljöomtanke och miljön som argument för att välja miljövänliga alternativ skulle kunna bero på att deras intresse för båtlivet bottnar i intresset för naturen.</p>

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Studien belyser projektledares strategier i beteendeförändrande projekt med inriktning på miljömässigt hållbar konsumtion. Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att säkerställa hållbara konsumtionsnivåer och förändra beteenden. I genomförda semistrukturerade intervjuer berättar projektledare om vikten av flexibilitet och nytänkande för att hitta innovativa lösningar som kan få människor att förändra konsumtionsmönster, resvanor och attityder. I projekt med hög teknisk komplexitet förespråkas kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att utröna vilka insatser som är bäst lämpade för att nå projektmålen. Effekterna och målen av beteendeförändrande projekt är ibland svåra att mäta och den förespråkade flexibiliteten riskerar att inskränkas om tidsram och budget är för snäv. Beteendeförändrande projekt bör vara lustfyllda och inkludera målgruppens viljor och åsikter för att förmedla känsla av självbestämmande. Att fortsätta att påminna om ett önskat beteende och designa situationer som gör det lätt för omgivningen att agerar ökar chansen att hållbara beteenden fortgår. Att visa upp goda exempel på beteenden som gynnar miljö bidrar till att beteendena så sakteliga blir norm och sprids i samhället. Det mest effektiva är dock att reglera konsumtionsmönster och resvanor med strängare lagar.

Ett hållbart agerande har gått från att vara en trend till att bli ett måste för välfärden av framtida generationer. EU har genom sina hållbarhetsmål försökt påverka länder att bli mer klimatsmarta, vilket både företag och konsumenter är eniga om är ett orosmoment som måste förbättras. Den största konsumentgruppen i Sverige är millennials och de har ett attityd- beteende gap gentemot hållbar konsumtion. De tycker det är viktigt att konsumera hållbart men agerar inte enlighet med detta. Genom cause related marketing (CRM), kan företag influera konsumenter att stödja ett gott syfte genom konsumtion samtidigt som de själva tjänar på det. Att arbeta mot ett specifikt syfte är en trend som lär hålla i sig men det är viktigt att företag tänker igenom sin kampanj innan de marknadsför den. Tidigare studier på CRM har nämligen visat att millennials kan vara kritiska mot denna typ av marknadsföringsstrategi, men om företagen använder det på rätt sätt så kan det vara gynnsamt för både konsumenter, företag och syfte. Våra fokusområden i denna studie är hållbar konsumtion, millennials och CRM, vilka vi valt att kombinera till en frågeställningen som lyder: Hur motiveras millennials till hållbar konsumtion genom CRM? Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för millennials motiv för hållbar konsumtion och hur CRM kan uppmuntra detta. Studien har utgått från tidigare forskning inom de två ämnesområdena hållbar konsumtion och CRM, för att sedan knytas samman genom konsumenters bakomliggande motiv. Detta sammanställdes i en teoretisk modell för hur CRM spelar in på hållbar konsumtion. Studien har en kvalitativ karaktär där åtta semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes i kombination med projektiva tekniker. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, och den insamlade datan transkriberades för att senare kodas. En tematisk analys har genomförts för att analysera empirin, och resulterade i fyra globala teman: hållbara influenser, uppmuntran, insikt och autencitet. Resultatet visar att det framförallt är genom egoistiska motiv som millennials motiveras till hållbar konsumtion. De altruistiska motiven har också en betydande roll, men av en indirekt karaktär, medan egoistiska motiv har en direkt påverkan på köpintentionen. Dock måste millennials vara mottagliga för CRM för att överväga att köpa produkter från en CRM kampanj. Vi vill även poängtera vikten av en väl utformad kampanj, då detta kan väga upp för andra bristande faktorer. CRM har således potential att minska attityd-beteende gapet och motivera millennials till hållbar konsumtion. Slutligen diskuteras teoretiskt bidrag, praktiska rekommendationer till företag, direktioner för fortsatt forskning samt samhälleliga och etiska implikationer.

Titel: Hur kan content marketing bidra till hållbar konsumtion?   Nivå: C-uppsats, examensarbete i ämnet företagsekonomi   Författare: Marcus Lindgren och Rasmus Ramström   Handledare: Akmal Hyder och Zahra Ahmadi   Datum: 2020 - Juni   Syfte: Syftet är att utifrån konsumentens perspektiv undersöka vilken utformning av content marketing som leder till hållbar konsumtion.    Metod: Metoden som används i detta arbete är en kvantitativ studie genomförd med en webbaserad enkätundersökning som spreds via sociala medier. Samt genomfördes en kvalitativ förstudie via telefonintervju. Resultatet analyserades i det statistiska programmet SPSS för att därefter analyseras i en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en korstabellsanalys.    Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter har en positiv attityd till vegetarisk kost och att information om hälsofördelar med denna typ av kost behöver framkomma mer. Utöver detta finns det en vilja hos konsumenterna att få mer information i butiken och på butikens hemsida.   Examensarbete bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse över vilken information konsumenter efterfrågar kring vegetariska produkter. Studien bidrar även till ökad förståelse över hur content marketing uppfattas när det riktas mot hållbar konsumtion.    Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan genomföra studien med ett större antal respondenter, undersökningen kan även genomföras med fler informationsgrenar och kombinationer av olika informationsgrenar. Det skulle även vara intressant att genomföra en studie utifrån producenternas perspektiv av content marketing och marknadsföring av hållbara produkter.   Nyckelord: Content marketing, hållbar konsumtion, vegetariskt

Syftet med studien är att ur et designperspektiv undersöka skillnader och likheter av material och märkningar på leksaker som säljs i Sverige utifrån aspekter som hållbarhet och miljö. Den första frågeställningen: ” Hur kommuniceras märkningar visuellt på ett urval förpackningar för plast och träleksaker?”. Samt den andra frågeställningen: ” Hur ser materialvalet ut på ett urval förpackningar?”, undersöktes genom en visuell research på ett urval leksaksförpackningar från tre olika leksaksbutiker i Birsta citys handelsområde. För att besvara den tredje och sista frågeställningen: ”Hur förhåller sig ett urval människor till hållbar konsumtion av leksaker?” utfördes interjuver med ett urval respondenter. Resultatet av den visuella researchen visade att märkningarna på leksaksförpackningarna som undersöktes i stort sett ser likadan ut. De visade även att förändringar kan vara nödvändiga för att märkningens betydelse och budskap tydligare ska nå fram. Av intervjuerna framkom de att respondenterna såg hållbar konsumtion som något positivt. Respondenterna var alla överens om att alla har ett ansvar att konsumera mer hållbart. Delar av respondenterna ansåg att bristen på tydlig information och märkningar försvårar deras möjligheter att konsumera leksaker på ett mer hållbart sätt. Studien utgår ifrån två av de 17 olika globala hållbarhetsmålen, mål 12-hållbar konsumtion och mål 13-bekämpa klimatförändringarna.