För att uppnå hållbar konsumtion krävs förändrade konsumtionsbeteenden. Beteendeförändringar i form av långsiktigt lärande är en tids- och energikrävande process som kräver medvetenhet, reflektion och repetition av önskvärda beteenden. Företag har möjlighet att uppmuntra beteendeförändringar genom nudging, grön marknadsföring och varumärkesbyggande som strategier för att kommunicera hållbar konsumtion. Studien undersöker hur de olika strategierna används för att påverka kunder till långsiktigt lärande relaterat till hållbara konsumtionsbeteenden. Kvalitativ studie genomfördes via intervjuer med respondenter insatta i kommunikation och hållbarhet samt observation av IKEA:s faktiska kommunikation och implementering av strategierna. Resultatet visar att IKEA främst använder en varumärkesbyggande strategi i kommunikationen för att skapa förtroende att IKEA är det hållbara konsumtionsvalet. Analysen indikerar samtidigt att en kombination av olika strategier skapar mest förutsättning för att uppnå beteendeförändring hos kunder. Slutligen är det kundens ansvar att genomföra processen för långsiktigt lärande men IKEA:s strategier har möjlighet att uppmuntra och förenkla processen.

Miljöproblemen växer i takt med den allt ökade konsumtionen, genom att människan idag konsumerar mer än vad planeten kan hantera. Om vi ska uppnå Agenda 2030 och mål 12, som innebär en hållbar konsumtion och produktion, krävs det en mer social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Där har konsumenten en viktig roll att axla, då det är genom konsumentens val av produkter och varor som det påverkar hur företag jobbar och utvecklar deras produkter, affärsmodeller och distributioner. Genom att främja återanvändning och återvinning av material som redan finns till hands eller som blir över i produktionen, så kan målet mot en mer cirkulär ekonomi uppnås. Det kan därmed skapas ett kretslopp mellan företag och konsument som kan bli en viktig del mot en mer hållbar och cirkulär skönhetsindustri. Syftet bakom denna studie var att undersöka, ur ett cirkulärt designperspektiv, hur hygienartiklars förpackningar kan bidra till en hållbar konsumtion. Det visade sig att de flesta människor använder sig av dessa sorters produkter utan att vara medveten om den miljöpåverkan som dessa hygienartiklar har, samt att de inte har någon aning om hur deras egna vanor och beteenden kan ha en påverkan på miljön. Samtidigt så önskar allt fler att få ta del av information om hur de kan förbättra sin livsstil för att leva och agera så miljömedvetet som möjligt.

Konsekvenserna av de påfrestningar människan utsätter jorden för blir alltmer påtagliga. En av dessa påfrestningar är den enorma resursanvändning som de moderna konsumtionssamhällena kräver och bygger på. Överkonsumtionen i den (ekonomiskt) rika delen av världen blir alltmer ifrågasatt och alternativa sätt att hantera resurser har kommit at utvecklas, däribland den kollaborativa konsumtionen som bygger på delning och medskapande. Eftersom det redan konstaterats positiva miljöeffekter med ytor för delande syftar denna studie till att utforska vilka potentiella samhällsnyttor det finns med kollaborativa ytor i staden utifrån sociala och ekonomiska hållbarhetsperspektiv. Den studerar också vilka möjligheter och utmaningar det finns det för olika aktörer att driva och utveckla dessa ytor samt vilken roll medborgaren har i utvecklingen för mer hållbar konsumtion. Detta görs genom dels en litteraturstudie, dels en fallstudie i Göteborg. Resultaten visar att för att få en lyckad utveckling av kollaborativa ytor rekommenderas: att tydliga roller för varje aktör sätts från början; att policys som promotar denna typ av infrastruktur kan stöttas genom att exempelvis hitta sätt att mäta nyttorna med verksamheten; att ha ett brett samarbete mellan olika aktörer; samt att se över, tydliggöra och möjliggöra medborgarens roll och ansvar i att uppnå mål kring hållbar konsumtion. / The consequences of human activity on Earth becomes more and more obvious. One of these activities is the extreme extraction of resources, which is driven by the structures of the modern consumer societies. Hence, the over consumption in the (economically) richer parts of the world is becoming more questioned and alternative ways for use of resources are being tested and developed. Among these is the collaborative consumption, which is based on sharing and collaboration between people. Since beneficial effects on the environment from these spaces have already been identified, this study focuses on the potential social and economic benefits of these spaces. It also studies what possibilities and challenges there are in developing these spaces for different actors, as well as what role the citizen has for the development of sustainable consumption. This is carried out through a literature review and a case study focusing on fixoteken in Gothenburg in Sweden. The results show that to be able to develop these spaces successfully: the role of each actor must be clear from the start; policies that promotes this kind of infrastructure can be supported by tools that measure the benefits of these initiatives; a broad collaboration between actors is essential; and the role and responsibility of the citizen in sustainable consumption should be examined, clarified and supported.

E-handeln har medfört nya möjligheter för både konsumenter och e-handlare med dess tillgänglighet och breda marknad. Med en bred marknad, vilket inom e-handeln kan bli världsvid, tillkommer en hård konkurrens för e-handlare. Den hårda konkurrensen i kombination med den nuvarande inflationen utmanar e-handlare i en tuff tid. Kundupplevelsenoch värdeskapande anses vara två grundpelare för e-handlare, dels för att förutspå konsumenters köpbeteende, dels för att uppnå hållbara konkurrensfördelar. Detta medför att kundupplevelsen blir en allt viktigare köpbeslutsvariabel som e-handlare måste sätta alltmer i fokus.E-handelns avsaknad av fysisk direktkontakt med klädesplagg innebär svårigheter för konsumenter, vilket kan medföra konsekvenser för både miljön och kundupplevelsen. Det är därför viktigt att e-handlare tillhandahåller sina konsumenter med all nödvändig information som konsumenter behöver före köp. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara framgångsfaktorer som påverkar graden av värdeskapande kundupplevelser i förköpsstadiet,med särskilt fokus på hållbarhetsaspekter, ur ett relationsperspektiv mellan en e-handlare och individuella konsumenter. I denna studie har fallstudiemetoden tillämpats. En litteraturstudie genomfördes, vilken låg till grund för den litteraturbaserade analysmodellen som designades för att visualisera en förenklad bild av litteraturstudiens mest relevanta dimensioner, variabler och indikatorer givet studiens syfte. Baserat på analysmodellen skapades två semistrukturerade intervjuguider, vilka användes under insamlingen av studiens primära empiriska data. De semistrukturerade intervjuerna har utförts via telefon eller Zoom med fem av fallföretagets konsumenter och medden marknadsansvariga på fallföretaget deVal. Studiens viktigaste slutsatser är: att e-handlarens sätt att kommunicera hållbarhet styr konsumentens hållbara val, att en högre kvalitetsgrad hos e-handlarens kundservice ger värdeskapande kundupplevelser, och att produktbilder har en högre grad av inverkan på kundupplevelsen. Kunskapsbidragen från denna studie utgörs av centrala kunskaper och erfarenheter identifierade under litteraturstudien, den skapade litteraturbaserade analysmodellen, samt studiens insamlade primära empiriska data.

Denna studie undersöker Generation Y:s förhållningssätt till hållbar konsumtion av elektroniska och elektriska produkter. Som den uppskattningsvis mest konsumtionsdrivna och benägna generation att ta till sig ny teknik, kan Generation Y ses som en lönsam målgrupp för företag men en utmaning för miljön. Däremot är Generation Y del av den grupp människor där flest kan tro sig bidra till att minska klimathotet. Genom intervjuer med ett slumpmässigt urval människor ur Generation Y har information samlats in som beskriver ett förhållningssätt mot hållbar konsumtion av elektronik. Trots en mindre grad av skepsis mot återanvändning av produkter, visar Generation Y på en gemensam förståelse av att endast konsumera när behov uppstår för att inte överkonsumera. För att öka förståelsen kring hållbar konsumtion tror de själva att mer information och kunskap måste tillgängliggöras för konsumenterna, och ställer sig sammantaget positiva till ett mer hållbart förhållningssätt till konsumtion.

Planned obsolescence is a worldwide phenomenon which includes the fact that companies deliberately shorten the life-span of products through updates, poor quality and design. As environmental and sustainability issues have received more and more focus in recent decades it is believed that planned obsolescence has an important role to fill in order to achieve a more sustainable consumer society. There is an uncertainty about the extent of planned obsolescence within different industries and how aware consumers are regarding this. This study contains research surrounding planned obsolescence through a consumer perspective with people from three different countries: Sweden, South Korea and The United States. The study focuses on consumers' awareness of planned obsolescence and their attitude towards it. In addition to this, the focus is also on finding out to what extent planned obsolescence is used today and what direction it might take in the future, as well as its effect on the environment and sustainability. Research data has been gathered through a combination of quantitative and qualitative studies, including an internet-based survey and semistructured interviews with consumers and experts in planned obsolescence and sustainability. The results have shown that the term “planned obsolescence” is less familiar than the phenomenon itself, which is well known among consumers. The attitude towards planned obsolescence has mainly been negative due to financial, ethical and environmental reasons. The study shows that planned obsolescence is being used to quite a large degree today but is believed to decrease due to increased policies. Although this will require that the right policies are instituted so that consumers and companies will change their behavior. Otherwise, it can be assumed that the use of planned obsolescence will remain unchanged. / Planerat åldrande är ett världsomfattande fenomen som handlar om att företag medvetet förkortar produkters livslängd genom uppdateringar, bristfällig kvalité och design. Då miljö- och hållbarhetsfrågor har fått mer och mer fokus under de senaste årtionden fyller planerat åldrande en viktig funktion i att uppnå ett mer hållbart konsumtionssamhälle. Det råder idag en osäkerhet kring utsträckningen av planerat åldrande inom olika industrier samt hur medvetna konsumenterna är gällande detta. I den här studien undersöks planerat åldrande ur konsumentperspektiv från tre olika länder, Sverige, Sydkorea och USA. I undersökningen ligger fokus på konsumenters medvetenhet om planerat åldrande samt deras attityd. Utöver detta studeras även i vilken omfattning planerat åldrande används idag och i vilken riktning denna väntas ta i framtiden samt dess hållbarhets- och miljöpåverkan.  För insamlingen av empiri har en triangulering använts i form utav en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med konsumenter i respektive undersökningsland och experter inom områdena planerat åldrande och hållbarhet.  Resultaten har visat på att begreppet “planerat åldrande” är mindre bekant för konsumenterna men att medvetenheten kring fenomenet är relativt omfattande. Attityden gällande planerat åldrande har i huvudsak varit negativ, mycket på grund av ekonomiska och etiska skäl samt den hållbarhet- och miljöpåverkan som planerat åldrande innebär. Studien visar på att planerat åldrande idag används i relativt stor grad men att det tros vara på väg att minska till följd av ökade styrmedel. Detta kräver dock att rätt styrmedel införs så att konsumenter och producenter ändrar sitt beteende, annars kan antagandet göras att planerat åldrande fortsätter i liknande grad som idag.

Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion?Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper. Resultatet av den empiriska studien visar att fokusgruppsdeltagarnas reaktioner på informationen kan påverka deras förhållningssätt till den. I fokusgruppernas diskussioner går det att se att deltagarna omsatt informationen, som kommunicerats till dem, till kunskap. Det visar på en ökad medvetenhet inför den miljöpåverkan som deras konsumtion bidrar med. Resultatet visar även att det går att utskilja en påbörjad medvetandeförändring till hållbar konsumtion hos fokusgruppsdeltagarna. Samtliga deltagare har i diskussionerna visat att de genomgått stegen i kommunikationsmodellen och de framförde enbart positiva åsikter om deltagandet i fokusgrupperna. Jag finner därmed grund för att kunna konstatera att användandet av kommunikationsmodellen fungerat väl. Examensarbete har visat att kommunikationsmodellen kan användas för att studera och analysera vardagliga interaktiva kunskapsprocesser utifrån ett miljövetenskapligt perspektiv. Men modellen har även en relevans utanför det akademiska området, som ett anpassningsbart och pedagogiskt verktyg för att kommunicera information till grupper av människor. / Humanbeings are today consuming more resourses than our planet can sustain in a longer period of time. We are depleting natural resourses and polluting the environment faster than ever before in the history of mankind, and the effects of our actions can be seen worldwide. We are now standing before a crucial point, where we have to make our societies sustainable in order to give future generations a fair chance of a good life. But how do we get people to change? What elements decised how we act? How can we communicate information in order to get people to change their everyday lifes and consumption patterns in a sustainable direction? The purpose of this thesis is to study how people react to information of sustainable consumption. The research in the study is based on a qualative and experimental approach. I have used a communicationmodel in small groups, in order to study how the individuals in the groups react to information of sustainable consumption.The result of this study shows the individuals reactions on the information influences how they see themselfs in relation to the enviromental problems. The results clearly shows that the individuals have transformed the information into knowledge. They also show an increased awareness towards sustainable consumption. This study also shows that the communicationmodel is an adaptable och pedagogic tool to communicate information to groups in order to get them to start changing their behavior.

Klimatförändringar beskrivs som en av vår tids största utmaningar. Mänskligheten konsumerar för 1,6 planeter och i Sverige konsumeras det som att vi har tillgång till fyra planeter. Tidigare forskning visar på att medvetenheten kring problematiken har ökat, men där konsumentens kunskap och faktiska agerande inte går hand i hand. Uppsatsen syftar till att skapa en förståelse för vilka faktorer det är som påverkar konsumentens köpbeslut gällande ekologiska produkter. Till följd av syftet med denna studie formulerades följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar konsumentens köpbeslut gällande ekologiska produkter? För att besvara forskningsfrågan och uppfylla studiens syfte genomfördes en enkätundersökning som delades ut till 240 respondenter. Den genomförda studien utgår från sex teorier som omfattar antingen företag eller konsumenter. Studiens slutsatser visar att de faktorer som påverkar konsumentens hållbara konsumtion bland annat är sociala normer, som är en starkt bidragande faktor till om konsumenter köper eller avstår från att köpa ekologiskt. Den faktorn som utmärkte sig mest som hindrar konsumenter från att handla ekologiska produkter är priserna som ansågs vara för höga enligt respondenterna. / Climate change is one of the major challenges of our time. Humanity consumes the equivalent of 1,6 planets, and Sweden’s population consumes the equivalent of four planets. Although previous research has shown that consumers awareness of climate problems has increased, it does not always reflect on their actions. This study aims to understand what factors affect the consumers purchase decision regarding organic products. The research question that this study aims to answer is: What factors affect consumers' purchase decision considering purchases of organic products? To answer the research question and fulfill the purpose of this study, a survey of 240 respondents was conducted. The study is based on six theories of either companies or consumers. Among other factors, the study found that consumers purchase decisions are strongly related to and affected by social norms. It is a strong contributor to whether consumers purchase or relinquish organic products. The most distinguishing factor that prevents consumers from buying organic products is the price, which consumers found to be too high.

Sustainable development has for a long time been a much spoken topic worldwide and so in Sweden. Sustainable development is about creating a social economic and cultural development and to ensure human well-being in balance with the earth´s ecological system. Nowadays sustainable consumption is also a much spoken topic. Sustainable consumption is about how humans consume, what humans consume and in what way. This means that we carefully need to choose what products to buy and use them as long as they are still alive. Because of human’s unsustainable way of using the resources from earth, we now need to stop using the linear economy and start using the circular economy. This will lower the environmental effect. This study aimed to investigate how AB Småland, a company in Malmö, can get customers to hand in furniture to the store for reusing. The company wants to expand their business by collecting second-hand furniture from costumers. In turn, they will sell these furniture at the company’s own auctions. The students' work was to help AB Småland to see what is required of them to get this process working, to get a flow with recycled furniture. The study included an investigation of the Miljönär-Vänlig labels’ options to facilitate consumers to make better choices for a more sustainable consumption in the future. To do research on how consumers think and act was relevant to understand why these behaviors occur in order to understand the value of marketing sustainability. The study also included previous research in the area. The study’s two issues: [1] How can AB Småland get customers to hand in furniture to the store for recycling? [2] Can a label like Miljönär-Vänlig help consumers to understand the concept for stores that work with sustainability? To answer the first issue of the study the students gathered data through interviews with companies that work with the durability to take note of how they solved it. To be able to answer the second issue of the study the students carried out a web survey in which the purpose was to gather information about consumers' attitudes to sustainability and their consequences of consuming. In order to underpin both issues, literatures were used and were carefully chosen to answer the purpose of the study. The report presents the results for the study’s two issues that both have all three data collection methods proving them. The result from the study’s’ first issue shows that AB Småland should focus a lot on the preparatory work and strategies that will be required to get their new part of the business to be profitable. They have got help with some parts through the proposal of a business model, SWOT analysis, competitive analysis, how to design the "Re-Mill tab" on the website, which the students produced. The result from the study’s’ second issue shows that Miljönär-Vänlig is a label that is not suitable for AB Småland in the current situation because it is for those operations where the main part of the business is about "fix, borrow and reuse" in order to minimize waste. It can be a good tool for stores, which work with environmental issues, in order to help the consumer make better choices. But AB Småland can create an own label that shows customers how the company works with sustainable products. To get AB Smålands new part of the business profitable, they should consider that it requires thorough preparation. Time is of essence and other resources are needed and the work should not be rushed. Before they start this process, AB Småland should establish and clearly review policies and their business model so everyone in the company can be initiated. The students have come to the conclusion that AB Småland has to work with their marketing in order to reach consumers and help them understand the company’s values and concepts. / Hållbar utveckling har varit ett omtalat ämne, internationellt men så även i Sverige, under en längre tid. Hållbar utveckling handlar om att skapa en fungerande samhällelig ekonomisk och kulturell utveckling samt att säkerställa mänskligt välbefinnande- i balans med jordens ekologiska system. Nu är även hållbar konsumtion ett mycket omtalat ämne. Med detta menas hur och vad vi konsumerar men också på vilket sätt, vilket innebär att vi måste välja rätt vara, som ska användas på rätt sätt under tillräckligt lång tid. Vi behöver övergå från de linjära materialflöden vi har idag, där produkter tillverkas för att användas och sedan kasseras, till cirkulära flöden där vi förlänger produkter livscykel och på så sätt minskar miljöpåverkan eftersom vi använder jordens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Den här undersökningen syftade till att undersöka hur AB Småland (hädan efter kallat ABS), ett företag med butik i Malmö, kan få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk. Företaget vill utöka sin verksamhet genom att ta in begagnade möbler från kunder, som de i sin tur ska sälja vidare på företagens auktionstillfällen. Det var här studenternas arbete blev relevant, att hjälpa ABS att se vad som krävs av dem för att få ett bra flöde med återvunna möbler. Att undersöka möjligheterna för hur en märkning som Miljönär-Vänlig påverkar konsumenters inställning till mer hållbara konsumtionsval, blev intressant för att se hur ett företag som ABS bör marknadsföra sig. Här blev det relevant att undersöka hur konsumenter tänker och agerar. Vad vet konsumenter om hållbarhet idag? Studiens två frågeställningar är: [1] Hur kan ABS få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk? [2] Kan en märkning som Miljönär-Vänlig hjälpa konsumenter att förstå konceptet hos butiker som arbetar med hållbarhet? För att besvara studiens första frågeställning samlade studenterna in data genom intervjuer, med företag som arbetar med återbruk, för att ta del av hur de arbetar med detta. Vidare genomfördes en webbenkätsundersökning där syftet var att samla information kring konsumenters inställning till hållbar konsumtion för att besvara frågeställning två. För att stärka båda frågeställningarna, användes även litteratur som var noga utvald för att besvara studiens syfte. I rapporten presenteras resultat under studiens två frågeställningar som båda har samtliga tre datainsamlingsmetoder, webbenkätundersökning, intervjuer och litteraturstudier som styrker dem. Resultat till frågeställning ett visar att ABS bör arbeta mycket med förarbete, så som SWOTanalys, konkurrensanalys, marknadsföring och strategier för att få deras nya del i verksamheten att bli lönsam. De har som hjälp fått ta del av förslag till en affärsmodell, där SWOT-analys och konkurrensanalys tagits fram som underlag till detta. Studenterna har även utformat ”Återbruks-fliken” som är tänkt att finnas på företagets hemsida. Detta för att visa på ett förslag hur ABS kan marknadsföra sitt arbete. Resultatet under frågeställning två visar att Miljönär-Vänlig är en märkning som inte lämpar sig för ABS i dagsläget då märkningen är till för de verksamheter där huvuddelen handlar om ”laga, fixa, låna och återanvända”. Dock kan märkningen vara ett bra verktyg för butiker i handeln som arbetar med miljöfrågor i syfte att hjälpa konsumenter. ABS bör beakta att det krävs gedigna förberedelser för att få arbetet med återbruk lönsamt. De bör även ta hänsyn till att arbetet kommer kräva olika resurser och tiden är inte att underskatta. De borde tydligt gå igenom strategier och de delar som studenterna arbetet fram för att sedan utveckla detta med sin kompletterade kunskap. Studenterna har även kommit fram till att ABS bör arbeta mycket med sin marknadsföring till konsument för att de ska få upp ögonen för företaget och förstå deras nya koncept. I nuläget blir det inte aktuellt för ABS att märka sig med Miljönär-Vänlig men de kan däremot skapa en egen ”märkning” som visar hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågan.

Författare: Susanne Nilsson och Tova Swerlander Handledare: Christine Tidåsen och Charlotte Hahn Examinator: Christine Tidåsen Titel: Vägen mot hållbara val En studie om hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi inom möbler och inredning Kurs: Kandidatuppsats, 15 hp. Företagsekonomi, Inrednings- och butikskommunikation, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, VT17. Problemdiskussion: Studien ämnar till att skapa förståelse kring möjligheter för en mer hållbar konsumtion inom möbler och inredning eftersom att denna kategori är en av de mest ökande. Hållbar konsumtion är en del av den cirkulära ekonomiska affärsmodellen. Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för vad som möjliggör en mer hållbar konsumtion av möbler och inredning. Metod: Studien har grundats på en kvalitativ forskningsmetod och forskningsansatsen har varit abduktiv. För att skapa förståelse för ämnet hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med konsumenter, experter och företag. Slutsats: Studien tyder på att hållbar konsumtion inom möbler och inredning kan möjliggöras på flera sätt och det är många faktorer som påverkar. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att en hållbar konsumtion ska vara möjlig fullt ut. / Authors: Susanne Nilsson och Tova Swerlander Supervisor: Christine Tidåsen och Charlotte Hahn Examiner: Christine Tidåsen Title: The way to sustainable choices A study about sustainable consumption and circular economy in furniture and interior design Subject: Bachelor thesis, 15 credits. Business Administration, Interior Design and Visual Merchandising, School of Business and Economics, Linnaeus University, Spring 17 Research: The authors wish to create an understanding of the opportunities for more sustainable consumption of furniture and interior, as this category is one of the most growing. Sustainable consumption is part of the circular economic business model. Purpose: The purpose is to create an understanding of what can contribute to a more sustainable consumption of furniture and interior. Method: This study is based on a qualitative research method and the research process has been abductive. In order to create an understanding of the topic, semi-structured interviews have been made with consumers, experts and a person from the furniture business. Conclusion: This study indicates that sustainable consumption of furniture and interior can be made in several ways and many factors affects. A switch to circular economy is necessary for sustainable consumption to be fully possible.