No description available.

Följande studie fokuserar på möjliga orsaker till intention-beteendegapet som uppstår när konsumenter som vill handla miljö- och socialt hållbara livsmedel inte agerar i enlighet med sina intentioner. Den undersöker även om orsakerna skiljer sig åt beroende på om köpet sker på egen hand eller i sällskap. Analysmodellen baseras på Kotlers beslutsprocess samt teorier om engagemang och situationsspecifika faktorer. Två fokusgrupper med fyra deltagare vardera genomfördes. Den ena gruppen utgjordes av studenter och den andra av yrkesarbetande personer. Diskussionerna visar att informationsasymmetri, ineffektiv produktplacering, högre priser, egenintresset samt möjligheten att tillämpa neutraliseringsstrategier är faktorer som kan orsaka gapet. Dessa faktorer uppfattas som hinder eftersom konsumenterna har lågt engagemang vid livsmedelsköp. Studien visar även att konsumenternas beslutsprocess kan påverkas av sällskapet och andra referensgrupper. I detta fall beror orsakerna till att individen inte agerar i enlighet med intentionen på de andras inställning till hållbara livsmedel.

I dag är miljöfrågan ett omdiskuterat ämne och människor känner oro fördagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och medtanke på att jordens resurser är begränsade är det ett faktum att nya vägarkrävs för att kunna skapa ett hållbart konsumtionssamhälle och en hållbarutveckling. Karaktärerna av de nya vägarna är emellertid inte lika lätta attidentifiera som behovet av dem.Frågan är hur engagerade och drivande företag behöver vara när det gällerutvecklingen av hållbara verksamheter. Vidare är det ingen självklarhetbeträffande vem eller vilka som bär ansvaret för utvecklingen gentemot enhållbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad fråga är huruvida ekonomisktillväxt i längden är förenlig med en ekologiskt hållbar utveckling. Islutändan vill ju trots allt företag uppnå en god lönsamhet och därmed tryggasin egen överlevnad på marknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och analyserautvecklingsmöjligheterna för företag att bedriva lönsamma och hållbaraverksamheter i en förändrad framtid.För att kunna besvara de frågor som uppsatsen bygger på har teori varitgrundstommen. Vidare har en växelverkan skett mellan teori och empiri.Intervjuer med politiker liksom representanter från stora företag med mycketkunskap och många års erfarenhet ger uppsatsen tyngd.Vi har kommit fram till att det är av stor vikt att det kapital som företag ochstat satsar på miljöarbete investeras på ett effektivt sätt. Det krävs dyrbarainvesteringar för att stödja en miljöfrämjande utveckling och för attproducera produkter med minskad miljöbelastning.Företag måste vara nytänkande för att kunna erbjuda miljövänliga produktersom dessutom efterfrågas av konsumenter på marknaden. Det är enligt vårmening troligt att miljövänliga produkter inte genererar en önskvärdlönsamhet för företag, framför allt på kort sikt. Vi anser attkringverksamheter och en satsning på långsiktiga relationer med kundernakan kompensera en minskad lönsamhet inom miljösatsningsområden.Vi ser att företag som har en stor miljömedvetenhet och dessutom användersig av den i sin produktion och framställer miljövänliga produkter kan vinnakonkurrensfördelar. Genom att aktivt arbeta mot en hållbar utveckling kanföretag, enligt vår mening, skapa nya möjligheter. Ansvaret för arbetetgentemot en hållbar utveckling tycker vi ska ligga på såväl företag som stat.För att kunna nå lösningar som möjliggör en hållbar utveckling krävs medandra ord ett stort och välfungerande samarbete med en gemensammålsättning. / Uppsatsnivå: D

Studien undersöker hur svenska småbarnsföräldrar upplever miljöinformation i samband med konsumtion och hur de upplever konsumtion av miljömärkta varor. Även vilken information om miljömärkningar som föräldrarna saknar och hur kommunikation om miljömärkningar kan utformas, undersöks. Syftet är att få en ökad förståelse för småbarnsföräldrars informations- och konsumtionsupplevelser och att därigenom förbättra kommunikation om miljömärkningar. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som analyseras med kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visar att miljöinformation i samband med konsumtion upplevs som påtvingande, styrande och distanserande. Att konsumera miljömärkta varor upplevs som kostsamt. Respondenterna efterfrågar information om vad miljömärkningar betyder, vad miljömärkningarna bidrar till och vilka som gynnas av den. Ett oväntat resultat var respondenternas genomgående positiva inställning till närproducerad konsumtion. Närproducerad konsumtion associerades med begrepp som hemma och igenkänning. Framtida kommunikation bör därav, för att öka konsumtionen av miljömärkta varor, fokusera på att informera småbarnsföräldrar om miljömärkningar betydelse, vilka som gynnas av konsumtionen samt att återskapa de associationer som upplevs i samband med närproducerad konsumtion.

<p>Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende.</p><p> </p><p>Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs. Detta är slöseri med jordens resurser, eftersom det går åt stora mängder energi till att producera mat.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa det ohållbara i att hushållen slänger mat. Detta genom att undersöka varför människor slänger mat och hur deras beteende hänger ihop med deras kunskap kring datummärkning av livsmedel. För att få svar på detta genomfördes en attitydundersökning i form av att en enkät delades ut till 50 invånare i Karlstad. Utifrån enkätresultaten går det att dra slutsatsen att invånarna i Karlstad är ganska typiska individer, då flera svar i enkäten överensstämde med teorier och tidigare forskning.</p><p> </p><p>Den främsta orsaken till varför invånarna slänger mat är att de är dåliga på att planera sina matinköp. Karlstadborna får "dåligt samvete" när de slänger mat och kommentarer pekar mot att de tycker att det kastas för mycket mat. Ytterligare en slutsats är att ett dåligt samvete hos individen inte behöver betyda att denne låter bli att slänga mat eller testar om produkten går att använda. Det visar att invånarnas attityd och beteende inte alltid hänger ihop.</p> / <p>Today we live in a consumer society where people's current consumer habits are unsustainable. All individuals have to take economical, environmental and social factors into consideration, if a sustainable consumption will come true. The best way to try to understand the households' consumer habits are to focus upon the behavior of the individual person.</p><p> </p><p>Both the food consumption and the waste field have a large environmental impact. Recently, scholars have found that it is the waste of food which is the main environmental problem, not the food packing. Previous studies have shown that households throw away a remarkable part of the food they buy. Since it costs a lot of energy to produce food, this habit means wasting of the earth's resources.</p><p> </p><p>The purpose of the thesis is to illustrate that the households act in an unsustainable way, when they throw the food away. The answers to what kind of attitude people have towards the waste of food and how their behavior coheres with their knowledge about the open-dating of provisions was also searched for. The method questionnaire was used and 50 inhabitants from Karlstad participated in the survey.</p><p> </p><p>The results lead to the conclusion that the inhabitants in Karlstad are fairly typical persons, because several of their answers from the questionnaire correspond with theories and previous research. The principal reason why people throw away food is bad planning of food purchase. The inhabitants have "bad conscience" when they waste food and they also think that too much food is thrown away. Though, "bad conscience" does not mean that the person actually stops throwing food away or tries to find out if the product can be used. These conclusions show that the inhabitants' attitude and behavior do not always hang together.</p>

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende.   Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs. Detta är slöseri med jordens resurser, eftersom det går åt stora mängder energi till att producera mat.   Syftet med uppsatsen är att belysa det ohållbara i att hushållen slänger mat. Detta genom att undersöka varför människor slänger mat och hur deras beteende hänger ihop med deras kunskap kring datummärkning av livsmedel. För att få svar på detta genomfördes en attitydundersökning i form av att en enkät delades ut till 50 invånare i Karlstad. Utifrån enkätresultaten går det att dra slutsatsen att invånarna i Karlstad är ganska typiska individer, då flera svar i enkäten överensstämde med teorier och tidigare forskning.   Den främsta orsaken till varför invånarna slänger mat är att de är dåliga på att planera sina matinköp. Karlstadborna får "dåligt samvete" när de slänger mat och kommentarer pekar mot att de tycker att det kastas för mycket mat. Ytterligare en slutsats är att ett dåligt samvete hos individen inte behöver betyda att denne låter bli att slänga mat eller testar om produkten går att använda. Det visar att invånarnas attityd och beteende inte alltid hänger ihop. / Today we live in a consumer society where people's current consumer habits are unsustainable. All individuals have to take economical, environmental and social factors into consideration, if a sustainable consumption will come true. The best way to try to understand the households' consumer habits are to focus upon the behavior of the individual person.   Both the food consumption and the waste field have a large environmental impact. Recently, scholars have found that it is the waste of food which is the main environmental problem, not the food packing. Previous studies have shown that households throw away a remarkable part of the food they buy. Since it costs a lot of energy to produce food, this habit means wasting of the earth's resources.   The purpose of the thesis is to illustrate that the households act in an unsustainable way, when they throw the food away. The answers to what kind of attitude people have towards the waste of food and how their behavior coheres with their knowledge about the open-dating of provisions was also searched for. The method questionnaire was used and 50 inhabitants from Karlstad participated in the survey.   The results lead to the conclusion that the inhabitants in Karlstad are fairly typical persons, because several of their answers from the questionnaire correspond with theories and previous research. The principal reason why people throw away food is bad planning of food purchase. The inhabitants have "bad conscience" when they waste food and they also think that too much food is thrown away. Though, "bad conscience" does not mean that the person actually stops throwing food away or tries to find out if the product can be used. These conclusions show that the inhabitants' attitude and behavior do not always hang together.

No description available.

Studien fokuserade på människors uppfattningar kring förändrade konsumtions- och transportvanor för att se om kortsiktiga förändringar i vardagliga vanor gjorda under Covid-19, även pålång sikt kan påverka och förändra individers livsstilsvanor. Syftet med studien var att undersöka vilka vardagliga anpassningar människor gör under Covid-19 krisen och se om det leder till mer hållbara beteenden som människor tror de kommer fortsätta med även efter krisen. En enkätundersökning utgjorde grunden för studiens datainsamling och totalt medverkade 106 respondenter. Studiens datamaterial analyserades med the scale effect och the composition effect. Studien förhöll sig i analysen även till två strategier, en svag och en stark, för att diskutera hållbarkonsumtion. Resultatet visar att (1) majoriteten av respondenterna arbetade färre antal timmarunder Covid-19 jämfört med före, (2) majoriteten ställde sig positivt till digitala möten, (3) måltiderköpta på eller från en restaurang minskade i samband med den minskade arbetstiden, (4), större konsumtionsmängder minskade generellt i de olika inkomstgrupperna men störst minskningsågs hos gruppen med högre månadsinkomst. Respondenterna med minst antal arbetstimmari april hade ökat sin konsumtionsmängd men även antalet personer under Covid-19, (5) respondenterna med lägst månadsinkomst åkte mindre bil jämfört med respondenterna som hade en högre inkomst. Slutligen, (6) spenderade en klar majoritet under en timme på kollektivtrafiken under Covid-19, där en andel av respondenterna motiverade en rädsla för att bli smittad och att sysselsättningen skedde hemifrån. Studien kan möjligen argumentera för att vardagliga anpassningar gjorda under Covid-19, såsom digitala möten och att arbeta färre timmar, skulle kunna främja ett mer hållbart beteende gällande konsumtion- och transportvanor. Detta motiveras med respondenternas egna uppfattningar av att färre spontanköp gjorts under Covid-19 då vistelse i butiker och på shoppingcenter minskade, färre bilresor till och från destinationer skett samt att behovet av att köpa eller beställa lunch och middagar från en restaurang minskat. / This paper focused on people's perceptions of changed consumption and transport habits to ex-amine whether short-term changes in everyday habits during Covid-19, can also affect and change individuals´ lifestyle habits in the long-term. The purpose of the study was to investigate what everyday adaptations people make during the Covid-19 crisis and see if it leads to more sustainable behaviors that people think they will continue with even after the crisis. The study was based on a survey and a total of 106 respondents participated. To analyze the study data, the scale effect and the composition effect were used. In the analysis, the study related to two strategies, one weak and one strong, to discuss sustainable consumption. The result shows that (1) the majority of respondents worked fewer hours during Covid-19 compared to before, (2) the majority favored digital meetings, (3) meals purchased at or from a restaurant decreased in conjunction with the reduced working hours, (4) larger consumption volumes generally de-clined in the various income groups, but the largest decrease was seen in the groups with higher monthly income. The respondents with the least amount of working hours in April had increased their amount of consumption and number of people during Covid-19, (5) respondents with the lowest monthly income drove less car compared to those with a higher income. Finally, (6) a clear majority spent under an hour on public transport during Covid-19 where a group of respondents motivated a fear of being infected and of working at home. The study could possibly argue that everyday adjustments made during Covid-19, such as digital meetings, and working fewer hours, could promote more sustainable behavior regarding consumption and transport habits. This is motivated by the respondents own perceptions of fewer spontaneous purchases during Covid-19 as fewer visits to shops and shopping centers occurred, fewer car trips to and from destinations occurred, and the need for buying or ordering lunch and dinner from restaurants was reduced.

Till följd av de stora miljöutmaningar som världen står inför idag, där majoriteten av dem orsakats av människan, har ett hållbart konsumtionsbeteende blivit alltmer betydelsefullt. För att uppnå ett hållbart konsumtionsbeteende bör butikers gemensamma mål vara att involvera kunder till att handla mer hållbart samt främja miljövänliga och hållbara produkter. Tidigare forskning indikerar att konsumenter ofta vill konsumera mer hållbart men misslyckas emellanåt att konsumera efter sina värderingar, bland annat på grund av bristande information eller av ouppmärksamhet. Digitala skärmar kan anses vara ett fördelaktigt marknadsföringsverktyg för att främja hållbar konsumtion då det engagerar flera mänskliga sinnen samt tillkallar uppmärksamhet hos kunden. Syftet med studien är att empiriskt undersöka hur olika innehåll på en digital skärm kan påverka försäljningen av en specifik marknadsförd ”hållbar” respektive ”icke-hållbar” produkt. För att besvara syftet genomfördes ett fältexperiment på två likvärdiga avfallspåsar i en stormarknad där ena alternativet var ”hållbart” och det andra ”icke-hållbart”. Vidareplacerades en digital skärm ovanför de båda alternativen med ett affektivt innehåll under ena veckan och ett socialt validerande innehåll under den andra veckan. Studien utgick från en kvantitativ forskningsstrategi där resultaten baserades på försäljningsdata framtagen från de olika försäljningsplatserna. Studien indikerar att innehållen på den digitala skärmen inte påverkade kunders beslut vidvalet mellan den ”hållbara” och den ”icke-hållbara” avfallspåsen, då försäljningen av den ”icke-hållbara” avfallspåsen genomgående såldes mer än den ”hållbara”. I stället för att kunderna blev påverkade av hållbarhetsaspekten som förmedlades via skärmen kan det antas att andra faktorer såsom vanor och rutiner samt placering i butiken hade en störrepåverkan på kundernas beslut. Vidare framkommer vikten av butikernas inflytande vid kunders konsumtion, både med vilka varor de väljer att exponera och marknadsföra samt hur de väljer att bemöta kunden både verbalt och via skyltning. / As a result of the major environmental challenges facing the world today, where the majority of these have been caused by humans, sustainable consumption behavior has become increasingly important. To achieve sustainable consumption behavior, the common goal of stores should be to involve customers in more sustainable shopping behavior and to promote environmentally friendly and sustainable products. Previous research indicates that customers often want to consume more sustainably but sometimes fail to consume according to their values, among other things due to lack of information or inattention. Digital screens can be considered as a beneficial marketing tool to promote sustainable consumption as it engages several human senses and attracts customer attention. The purpose of the study is to empirically investigate how different content on a digital screen can affect the sales of a specific marketed sustainable and non-sustainable product. To answer the purpose, a field experiment was carried out on two equivalent waste bags in a supermarket where one alternative was sustainable and the other non-sustainable. Furthermore, a digital screen was placed above the two alternatives with an affective content for one week, and socially validating content during the second week. The study was based on a quantitative research strategy where the results were based on sales data produced from the various points of sale. The study indicates that the contents of the digital screen did not influence customers' decisions in the choice between the sustainable and the non-sustainable waste bag, as sales of the non-sustainable waste bag were consistently sold more than the sustainable one. Instead of the customers being influenced by the sustainability aspect that was conveyed via the screen, it can be assumed that other factors such as habits and routines as well as locations in the store had a greater impact on the customers' decisions. Furthermore, the importance of the stores 'influence on customers' consumption emerges, both in which goods they choose to expose and market and how they choose to respond to customers both verbally and via signage.

Politicization and depoliticization are expressed in many different social areas and especially concerning sustainable consumption. Many claim that a shift in responsibility has arisen in political matters where more and more responsibility has been placed on individuals and companies. This essay examines whether this is expressed in the media arena regarding the responsibility for sustainable consumption from a gender perspective. This is done by examining how sustainable consumption is presented in three newspapers between 2015 and 2020. The purpose is to examine the extent to which sustainable consumption has been raised on the media agenda, which actor is assigned responsibility and whether there are any differences in the perception of responsibility between men and women. The empirical work in this essay consists of 38 articles from Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The method used in the analysis is a combination of a quantitative and qualitative approach. The results show that sustainable consumption has been given a relatively small amount of space on the media agenda between 2015 and 2020. The actor described as mainly responsible for sustainable consumption during the period under review is the policy. There is an even distribution behind the writing of the published articles between men and women and relatively small differences in the perception of responsibility. The conclusion shows that there are tendencies towards a politicization from both men and women in the media area in the reporting on sustainable consumption.