Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer.  År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Det har som syfte att utreda hur hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar kan användas i Sverige. Certifiering av stadsdelar hanterar ett bredare perspektiv och kompletterar miljöcertifieringen av byggnader. Istället för att enbart fokusera på miljömässiga förhållanden behandlas även sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Examensarbetet syftar till att ur ett helhetsperspektiv bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. Genom att besvara de tre frågeställningarna, • Vad innebär hållbar utveckling ur ett stadsplaneringsperspektiv? • Hur kan ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar tillämpas i arbetet för hållbara städer? • Hur kan en stadsdel utformas för att vara hållbar? är målet att visa förslag till hur en stadsdel kan utformas och planeras, utifrån ett hållbarhetscertifieringssystem, för att bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. De metoder som använts i arbetet är litteraturstudie, dokumentanalys, fallstudie, intervjuer och skissarbete. Fallstudien är gjord i samarbete med Skövde kommun. Utgångspunkt för fallstudien har varit Arenaområdet i Skövde. Resultatet av arbetet visar på att en hållbar utveckling, ur ett stadsplaneringsperspektiv, innebär att arbeta tvärsektoriellt med hållbarhetsfrågor för en stad. Hållbarhetsdimensionerna måste behandlas likvärdigt och ges lika utrymme vid planering av städer och stadsdelar för att de ska bli hållbara. Egenskaper hos en hållbar stad har ofta sitt ursprung i ett lokalt sammanhang. Hänsyn behöver därför tas till den geografiska platsen och dess förutsättningar.  Rapporten visar även att om hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar ska tillämpas i arbetet för hållbara städer måste det göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart. Hållbarhetscertifieringssystemet fungerar vidare som riktlinjer vid utformning av stadsdelar. Grundprinciper vid utformning av hållbara stadsdelar är att de ska vara flexibla i tiden samt innehålla blandade mötesplatser och funktioner. / The concept of sustainable development has in recent decades been a topical subject. Sustainable development includes ecological, economic, social and cultural dimensions. Materials and buildings have for long been able to get environmentally certified. Today certification systems are developed that allows entire urban districts to get a sustainability certification. This could be a step towards sustainable cities.  In year 2010 the development project HCS - Sustainability Certification of urban districts was started. It aims to investigate how sustainability certification for urban districts can be used in Sweden. Certification of districts handles a broader perspective and complements the environmental certification of buildings. Instead of focusing solely on the environmental conditions the social, economic and cultural conditions are also managed. The thesis aims at a holistic approach to contribute to a more sustainable urban planning. By answering the three questions, • What does sustainable development from an urban planning perspective entail? • How can a sustainability certification system for urban districts be applied in the work towards sustainable cities? • How can an urban district be designed to be sustainable? the goal is to show proposals for how an urban district can be designed and planned, from a sustainability certification system, to contribute to a more sustainable urban planning. The methods used in this thesis are literature study, document analysis, a case study, interviews and illustration work. The case study is conducted in collaboration with the Municipality of Skövde. The basis for the case study has been the Arenaområdet in Skövde. The results of this thesis show that sustainable development from an urban planning perspective, involves working cross-sectionally with questions concerning sustainability of a city. Sustainability dimensions must be treated equally and given equal space in the planning of cities and urban districts. Characteristics of a sustainable city often have its origins in a local context. Consideration needs to be given to the geographical location and its prerequisites. The thesis also shows that to be applied in the work for sustainable cities the sustainability certification for urban districts must make a difference, be useful, reliable, and adaptable. Sustainability certification systems also work as guidelines for the design of urban districts. Basic principles in the design of sustainable urban districts are that they should be flexible in time and contain assorted places to meet and have mixed functions.

I en tid där hållbar utveckling nått stor genomslagskraft världen över samtidigt som en allt större kritik växt fram mot hållbarhetsbegreppets potential har syftet med den här uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet är vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hållbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmän definition som är svår att ifrågasätta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har Norra Djurgårdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjänstemän på Stockholms stad, byggherrar och boende i området. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra Djurgårdsstaden både kunnat bekräfta och utmana kritiken mot hållbarhetsbegreppet. Resultaten visar att det inte finns en enhetlig definition av hållbarhet i Norra Djurgårdstaden men att en samsyn kunnat skapas genom en särskild organisation och ett integrerat arbetssätt mellan medverkande aktörer. Trots att arbetet hittills handlat mycket om ekologi och teknik har de boende inte helt glömts bort. Slutligen har uppsatsen även visat på flera utmaningar med att arbeta för hållbarhet inom ramarna för dagens samhällsstruktur vilket de intervjuade är medvetna om men saknar rådighet över.

Sustainable urban development is a concept that has become increasingly important as the urbanization continues and more and more challenges are focused to the cities.  The Swedish government and authorities regulates and sets goals for how a sustainable urban development is to be achieved. These laws and goals are vaguely defined, which leads to disputes between the actors about how the term should be interpreted. By examining Västermalms Strand, an urban development project in Stockholm, this study strives to describe how involved actors interpret the concept of sustainable urban development and what the consequences of this are for urban development in Stockholm from an ecological, social and economic perspective. A case study has been carried out where a document study and interviews have been conducted. The interviews were conducted with four key actors from the private and public sector. The study shows that there exists no unified definition of what sustainable urban development is among the interviewees. Possible consequences of this are that the economic aspect can gain higher priority than the ecological and social, this because the economics of a project rarely can be compromised. However, there is a large common desire to develop a good city, which can be seen as a prerequisite for future sustainable urban development in Stockholm.

We depend on the ecosystem services that nature provides, such as water and air purification. In cities, ecosystem services are decreasing because of anthropogenic activities. To avoid a further reduction in ecosystem services, it is necessary to start mapping ecosystem services. The aim of this study is to develop a GIS-based mapping methodology for these services and to validate this methodology by applying it to two urban areas in Varberg, Sweden. The urban ecosystem services we selected to map in this study are habitats, biodiversity, food production, freshwater, noise reduction, climate regulation, air filtration, pollination, social interactions and health. This study includes a literature review, a field study and a GIS-based working process containing geographic data in ArcMap 10.5.1. Thirteen different policy options, which increase ecosystem services, are listed in the report. The developed five-step methodology include processing, mapping, visualization and analysis. The results show that being able to map urban ecosystem services is a prerequisite to incorporating ecosystem services into city planning. The developed method can also help to map and protect ecosystem services in cities when new urban areas are developed and to promote a sustainable development.

No description available.

Detta är en kandidatuppsats i samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Denna studie undersöker hur externa handelsområden ska vända den rådande trenden i att fler och fler lokaler står tomma. Forskning har visat att ett sätt att göra detta är genom att göra dessa handelsområden resilienta. Undersökning utförs i studien för att se hur planerare och fastighetsägare kan arbeta för att skapa resilienta handelsområden. Genomförandet är med hjälp av litteratur- och dokumentstudier samt genom semistrukturerade intervjuer med 6 respondenter. Temakategorierna resiliens, arbetssätt och geografisk position är avgörande för den framtida utvecklingen samt att existerande resiliensprinciper bör omvandlas för att planerare ska kunna implementera i det praktiska arbetet, vilket studien visar. Resultatet av studien blir en planeringsprincip för planerare att nyttja till att skapa resilienta handelsområden. Planeringsprincipen prövas genom att konstruera en illustrationsplan över Knalleland i Borås. Studien visar även att implementering av biologisk mångfald och multifunktionalitet i handelsområden är viktigt. Genom att implementera en ökad multifunktionalitet bidrar det till att fler människor är i rörelse i området vilket bland annat skapar ett större underlag för handeln. Biologisk mångfald bidrar bland annat till att säkra området mot yttre hot så som utsläpp, översvämningar samt höjer områdets estetiska värden. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. This study investigates how external retail areas can turn the current trend that more and more of the premises is empty. Research has shown that one way of doing this is to make the external retail areas more resilience. This study examines how urban planners and property owners can work to make these areas more resilience. The study has been conveyed through literature- and document studies on the subject as well as by semistructured interviews with 6 respondents. This study has shown that the theme categories resilience, work procedures and geographical position is crucial for the ulterior development as well as existing resilience principles should be transformed for the urban planners to use in their practical work. The study results in a planning principle for urban planners to create resilient external retail areas. The planning principle puts to the test by making an illustrationplan of Knalleland in Borås by it. The study also shows that it is important to implement biodiversity and multifunctional properties in the external retail areas. By implementing a larger multifunctionality there will be more movement in the area which contributes to develop a larger basis for the retails. The biodiversity contributes among other things to make the area more resistance to outer threats like for example pollution, flooding and in the same way help to increase the aesthetic value of the area.

Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfallställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattandeexploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskarmöjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städerväxer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar iöversvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav påanpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad.Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokumentrörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmöstad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindraren utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berördaförvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen.Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot enannan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmöstad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande tillklimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstateraatt det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrånriskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de riskerstaden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning somett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilientstad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig ochineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats fördagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligareutmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkandesom endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ettförebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgörklimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt attprognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga. / The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form ofstormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associatedexploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, whichreduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increasedrisk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding.Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable.The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to policedocuments concerning stormwater management in Malmö city. With the aim toinvestigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeperunderstanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a moresustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent tothe relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis.The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's bookRisksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory wehave studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue inrelation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able toobserve that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwatermanagement. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city donot fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has notapplied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknessesthat prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amountof downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well asurbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, asan additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shorttermthinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent citiesfrom adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficultchallenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.

Ekologisk hållbarhet är en högst aktuell, allomfattande samhällsfråga. Arrangemang av idrotts- megaevents som Olympiska Spelen medför åtskilliga påfrestningar på miljön och även utvecklingen i den specifika värdstaden. I kandidatförfarandet till Olympiska Spelen (OS) presenterar kandiderande städer omfattande planer för stadsutveckling som ska möjliggöra genomförandet av OS; och av vikt är att det sker ekologiskt hållbart. Den här studien har genom en kvalitativ dokumentanalys av kandidaturerna för värdstäderna Paris (OS 2024) och Los Angeles (OS 2028) analyserat på vilket sätt kandidaturerna belyst ekologisk hållbarhet och i vilken utsträckning den har legat till grund och utgjort en genomgående utgångspunkt vid föreslagna planer. Även studerades vilken funktion den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) intagit vid utvärderingen av kandidaturerna, i förhållande till den ekologiska hållbarheten. Resultatet visade att ekologisk hållbarhet belyses i kandidaturerna och att presenterade planer, inom olika områden beträffande OS i viss utsträckning har tagit ekologisk hållbarhet i beaktning vid argumentation för planering, utveckling och genomförande. Däremot är initiativen främst kopplade till det kapitel särskilt tillägnat ’hållbarhet’ och utgör ingen avgörande eller heltäckande utgångspunkt för presenterade planer. Yttermera efterlämnar såväl kandidaternas som IOK:s formuleringar stort utrymme för tolkning, där IOK:s roll många gånger kan anses odefinierad.

No description available.

Ett projekt som visar hur Mälardalen kan utvecklas till flerkärnig stadsregion. En hållbar stadsutveckling, med ökad närhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden är att befolkningen förväntas öka med 600 000 - 800 000 invånare i Stockholm-Mälarregionen till 2030. I projektet föreslår jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman städerna kring Mälaren. Att korta restiderna mellan dessa städer är centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen. I Stockholm kommer förbifarten att bidra till att länka samman de norra och södra förorterna, och tillsammans med Maglevbanans tre Stockholmsstationer finns grundstrukturen för Stockholms framtida utveckling. En stad med tre centrum som öppnar sig mot Mälardalen.