Sammanfattning De dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinent som mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorer som mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar, ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivande faktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterar även hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andra angreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara. Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andra länder utifrån följande frågeställningar: 1. Kan man äga vatten? 2. Vad innebär hållbarhet i relation till dricksvatten? Och är vattenexport en hållbar lösning på dricksvattenproblem? 3. Hur ser Sveriges möjligheter ut att exportera vatten till andra länder och var skulle ett sådant uttag ske? För att få svar på detta har Sveriges sötvattenstillgångar till stor del kartlagts och vad som gäller kring dessa beträffande ägande, lagar, regler och uttag. För att ge en bild av hur Sveriges tillgångar av dricksvatten ser ut består undersökningen dels i sekundär och primär data. Primärdata har bestått av intervjuer med sju respondenter som på olika sätt anses som insatta i ämnet. Intervjufrågorna har berört ägande av vatten, prissättning, lagar och teknik, men även mer direkta frågor om Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten och vad det skulle kunna ge för olika för och nackdelar. Sekundärdata består i framförallt rapporter från Naturvårdsverket, som beskriver Sveriges ytvatten tillgångar och SGUs rapport om Sveriges grundvatten. Dessa har legat som underlag för att kartlägga uttag som sker och vilken typ av påverkan på sötvattnet som sker och var. I slutdiskussionen sammanfattas fakta och teori med författarens egna reflektioner. Slutresultatet blev att man inte kan äga vatten, men man kan nyttja det på olika sätt med vissa begräsningar. Hållbarhet visade sig vara ett osäkert begrepp i förhållande till dricksvatten eftersom att förenligheten mellan ekonomi, sociala aspekter och miljö ofta brister i samband med dricksvatten. Dricksvatten innehåller därför ett stort mått av osäkerhet. På grund av detta ansåg majoriteten av respondenterna att dricksvattenexport är en ganska kortsiktig lösning som inte är hållbar i längden, även om det fanns röster som såg dricksvatten som något positivt. Om Sverige kan exportera dricksvatten till andra länder är fortfarande oklart då intervjupersonernas svar skiljer sig från varandra, dessutom är ägandet av en vara en förutsättning för att kunna exportera den, och i Sverige äger ingen vattnet, enligt de flesta respondenterna. Sveriges styrka vid en export är enligt majoriteten av respondenterna våra goda resurser av sötvatten, även om några såg brister även här. Svagheten är enligt majoriteten avståndet mellan Sverige och marknaden, vilket i sin tur främst ha visat sig vara fysiskt avstånd, men även emotionell avstånd i form av förbindelser och säkerhetsfrågor. Om Sverige skulle exportera dricksvatten är enligt undersökningen det bästa alternativet de nordligaste delarna av landet. Dels på grund av att tillgången enligt intervjupersonerna är som störst här, och dels för att rapporter från Naturvårdsverket och SGU visar att uttag, mänsklig påverkan och befolkningsökningen förväntas vara som lägst här. / The drinking water in the global world today are not equally divided over continents or smaller geographical units. It depends both on the waters natural cycle and other factors, such as human reach and technical range. The human reach is symbolised by laws, ownership, attitudes, and economics in this assignment and the technical range is a factor that drives development forward in purifying and transport of drinking water. This paper also discuss sustainable development as a concept and how it can be related to drinking water. The paper also discuss other ways to view water as both a vital resource and a merchandise. The purpose of this paper is to survey Sweden’s possibility to export drinking water to other countries on the basis of these questions: 1. Is it possible to own water? 2. What does sustainability mean in a relation to drinking water and is an export of drinking water a sustainable solution to drinking water problems? 3. Which are the possibilities to export water from Sweden to other countries and where should the withdrawal take place? To get an answer to this question, the freshwater supply in Sweden is described in this paper, and also the rules that affect it, such as laws, ownership and withdrawal. To create an image of Sweden’s supply of drinking water the investigation includes both secondary and primary data. The primary data are built upon interviews with seven persons which in different ways are working with drinking water questions. The interviews includes questions about ownership and water, price and water, laws and technique regarding water and also more direct questions about the possibilities for Sweden to export drinking water to other countries and the positive and negative aspects that comes up with this kind of export. The data that is secondary is based on reports from Naturvårdsverket and Sweden’s Geological investigation (SGU) in Sweden. These reports describes Swedens supply of surface water and groundwater. The result of this paper is that you can’t own water, but one can use it in different ways whit some limitations. Sustainability is an uncertain concept in a relation to drinking water, because economics, environment and social aspects are not always compatible in the sustainable thought. Drinking water and the problems around it therefore includes a big measure of insecurity. The majority of the interviewed therefore saw an export of drinking water as an untenable, short-term solution of drinking water problems. If Sweden can export water or not is still unclear, because the persons interviewed has different answers to this question. Besides, ownership of a resource is a basic condition for one to export and sale it and no one owns the water in Sweden, according to the persons that was interviewed. Sweden’s strength is, according to the persons interviewed, the state’s big surplus of water, and the weakness depends on the big distance between Sweden and the water market. If Sweden should decide to export drinking water the best alternative of withdrawal would be in the north part of the country. This because the surplus is big there and in the future pollution on water expects be low in this area, according to Naurvårdsverket and Sweden’s geological institution.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                                Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt. Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut. Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar. Det man dock själv kan välja att följa och till vilken grad, är de etiska normerna och värderingarna som definieras genom olika internationella riktlinjer. Undersökningen visade även att de undersökta finansinstituten konceptualiserar CSR genom att sträva efter att uppnå en hållbar finansiering. Finansinstituten har ett identiskt tankesätt vad gäller hållbar finansiering, att de störst kan påverka genom sin utlåningsverksamhet är en utgångspunkt som enar instituten. De anser att det leder till ett större ansvarstagande samt att verksamheten följer en hållbar utveckling. / Background and problem: Environmental- and social responsibilities are the issues that the public increasingly demands on businesses. According to studies, it turns out that the financial sectors disinterest in ethical and environmental questions damages public confidence in the financial industry. Meanwhile, it turns out that the financial sector has increased publication of Corporate Social Responsibility. Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how the financial sector fulfills a social responsibility. We also want to examine how actors in the financial industry go about to act responsibly. Method: To collect the information, we have used interviews. We investigated the sustainability reports and then followed it up with interviews with a CSR manager at the respective institutions. Conclusion: Through the investigation, we concluded that financial institutions comply with the requirements imposed on companies to fulfill a social responsibility, whether it is through statutory regulations or ethical standards and values. It, however, can choose to follow and to what degree, is the ethical norms and values ​​as defined by various international guidelines. The survey also showed that the surveyed financial institutions conceptualize CSR by striving to achieve sustainable funding. Financial institutions have an identical mindset of sustainable funding, the largest can influence through its lending activities is a starting point that unites institutes. They believe that this leads to greater accountability and that the business complies with sustainable development.

No description available.

Background: Corporate Responsibility is not a new concept however in recent times more companies are starting to use different kinds of responsibility disclosures. These disclosures are voluntary and corporations may use them in the way they find suits them best. There is a lot of research in this field and there is no single explanation for what Corporate Responsibility is and how corporations should relate to it. Purpose: The purpose of the study is to examine the relationship between the controlling owners of corporations and CSR disclosure. Method: We use a content analysis and a survey study to examine the relationship between corporate controlling owners and the CSR disclosure. Conclusions: Our results show that controlling owners have little effect on the different dimensions of CSR disclosure. We have however found some differences between the different owner categories where some categories are found to use CSR disclosure to a greater extent.

This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself.

Sustainability is today a current topic and companies are more or less forced to work with it even though it contradicts the historical role of companies, which is to generate a profit for shareholders. In recent years there has been a rising interest from banks to work with sustainability but research has shown a growing dissatisfaction among customers even though banks are spending a lot of money and time working with sustainability. This shows that there is an asymmetry between how the banks act and what their customers demand. The purpose of this paper is to create an understanding of how business customers perceive banks´ CSR-reports by investigating customers’ interest in these reports. The purpose of this paper is also to investigate in what way banks CSR-reports have an effect on customers confidence to the banks. Using a qualitative approach, customers perceptions of banks CSR-reports where examined. Interviews were conducted with respondents from both banks and companies to obtain a better understanding of CSR-reports. The analysis of the empirical data has been conducted using the institutional theory and legitimacy theory together with previous research. The conclusion of this paper is that the customers have relatively low knowledge and little interest in banks CSR-reports. However, they all have an expectation that banks should report. There is no indication that the customers trust to the bank can be created by the banks CSR-reports. But there is an indication that customers perceive banks, that don’t do their reports, in a negative manner and in that way the trust can be harmed. / Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne och företag är mer eller mindre tvingade att arbeta med detta även om det motsäger den roll som företag alltid har haft i samhället, vilket är att generera vinst till aktieägarna. På senare tid har banker börjat intressera sig mer för hållbarhet men det har trots detta visats att missnöje bland kunder ökar trots att banker spenderar mycket tid och pengar på att arbeta med hållbarhet och dess redovisning. Det finns alltså en asymmetri mellan hur banken agerar och vad kunden efterfrågar. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för företagskundernas upplevelse av bankernas hållbarhetsredovisningar genom att utreda kundernas intresse för dessa. Vidare studeras även vilken påverkan bankens hållbarhetsredovisning kan ha på förtroendet mellan företag och bank. Med hjälp av en kvalitativ metod har kundernas upplevelse av bankernas hållbarhetsredovisningar undersökts. Intervjuer har genomförts med respondenter från både banker och företag för att på så sätt få en bättre förståelse för hållbarhetsredovisningen. Analysen av empirin har genomförts med hjälp av den institutionella teorin och legitimitetsteorin tillsammans med tidigare forskning. I slutsatsen framgår att kunderna har relativt låg kunskap och lite intresse för bankernas hållbarhetsredovisningar. Dock har de alla en förväntan att banken ska redovisa. Det finns ingen antydan om att kundernas förtroende till banken kan skapas genom att banken hållbarhetsredovisar. Däremot upplevs det som negativt om banker inte redovisar och förtroendet skulle på så sätt kunna skadas.

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to analyze and clarify what’s behind the success of artistsin the music sector and what characterizes sustainable success for these. We arecurious about what lies behind the success of an artist and what makes an artist have asustainable career. The essay is based on a qualitative approach where six interviewshave been performed with people in various positions in the Swedish music industry. The interviewees have been selected after their knowledge and experience within thefield. The material gathered from the interviews constitutes the basis for our analysiswhich is presented in the fourth chapter of the essay. Since we are using a qualitativemethod we are not able to make any generalizations regarding the subject in question. We would therefore like to direct the reader to the fourth and fifth chapter for furtherreading.

Vid byggnation i storstadsmiljöer används ofta material som förvarats eller utvinns långt ifrån byggnadsplatsen. Materialet transporteras långa sträckor och transporten antas utgöra en stor kostnad, både ekonomiskt och miljömässigt. Överblivna jord- och bergmassor i samband med byggnation och rivning används oftast inte optimalt och återvinns sällan på bästa sätt. Genom en förbättrad hantering och återvinning av dessa jord- och bergmassor skulle involverade aktörer potentiellt kunna minska sina kostnader, samtidigt som samhället skulle kunna dra nytta av en mindre miljöpåverkan. De frågeställningar som valdes att undersöka är: Leder ett införande av mer lokala upplag för jord- och bergmassor vid byggnation i städer till en samhällsekonomisk besparing? Hur stor påverkan har miljömässiga kostnader på totalkostnaden och finns det sociala aspekter som bör beaktas? Vad finns det för möjligheter och svårigheter med att kombinera analysverktygen CBA och LCA för att värdera den samhällsekonomiska nyttan av ett lokalt upplag?  För att undersöka om ett temporärt upplag minskar kostnaderna och miljöpåverkan, har ett beräkningsverktyg utvecklats. Teorier om livscykelanalys (LCA) samt kostnad-nytta-analys (CBA) har studerats och varit grund för beräkningsverktyget. Verktyget har testats i en fallstudie i Göteborgs stad och blivit avgränsat till att endast hantera entreprenadberg. I fallstudien blev totalkostnaderna för det lokala upplaget jämfört med normalfallet relativt lika, medan de totala miljöutsläppen för det lokala upplaget blev högre. Detta beror framförallt på att en mobil kross användes i det lokala upplaget. Om istället en stationär kross kan användas i det lokala upplaget, skulle det resultatet blivit mer samhällsekonomiskt fördelaktigt. Avståndsdifferensen mellan normalfallet och fallet med ett lokalt upplag var relativt liten och detta var även en bidragande orsak till de marginella kostnadsskillnaderna. Resultatet blev att denna studie inte kan svara på om ett införande av mer lokala upplag alltid leder till en samhällsekonomisk förbättring. Beräkningsverktyget som utvecklats kan användas för att testa olika scenarion mot varandra och det kan därmed i ett tidigt stadie, ge en indikation på om implementeringen av ett lokalt upplag är samhällsekonomiskt fördelaktig. Indata till beräkningsverktyget kan enkelt ändras för att passa olika scenarion och förhållanden. Verktyget kan därför även utvecklas för mer precisa beräkningar. Beräkningsverktyget tar hänsyn till skillnader i anläggningskostnad, kostnad för krossning, transportkostnader samt miljöpåverkan. De miljömässiga och sociala kostnaderna som undersökts verkar ha liten påverkan på totalkostnaden. Undantag är dock bullerkostnaden från krossning som blir hög utan bullerskydd. Det är fördelaktigt att studera både LCA samt CBA för att få fler infallsvinklar vid bedömning och värdering av den gällande situationen jämfört med framtida förändringar. / When constructing in urban areas, it is common to use material that is stored or extracted far away from the construction site. The material is then transported long distances and the transportations lead to large costs, both economically and environmentally. Excavated soil and rock masses from construction and demolition is seldom used optimally and is rarely recycled in an optimal way. An improved handling and recycling of the masses could potentially reduce costs for involved actors, while society could benefit from less environmental impact. The research questions addressed in this report are: Does the introduction of more local storage for excavated soil and rock masses for construction in cities lead to socioeconomic savings? What impact has environmental costs on the total cost, and are there social aspects that should be considered? What are the opportunities and difficulties of combining LCA and CBA to evaluate the socioeconomic benefits of a local storage? A calculation tool was developed to investigate whether a temporary storage reduces the costs and environmental impacts. Theories about Life Cycle Assessment (LCA) and Cost-benefit analysis (CBA) has been studied and been the basis for the calculation tool. The calculation tool was then tested on a realistic scenario in the city of Gothenburg and was limited to only handle excavated rock. The result was that the study could not show that an introduction of a more local storage always leads to economic improvements. A mobile crusher was used in the local storage in the tested scenario. If a stationary crusher would be used instead, the outcome would be much more beneficial with a local storage. The developed calculation tool can be adapted for testing different scenario studies and can in an early stage, give an indication for if implementing a local storage is socioeconomic beneficial. The input data can easily be changed to suit different circumstances and to make accurate calculations for different scenarios. The calculation tool takes into account differences in the cost of construction of the storage, cost of crushing rock, transport costs and environmental impact. The environmental and social costs examined seem to have little impact on the total cost. It is advantageous to study both LCA and CBA to get more perspectives in the assessment and evaluation of the current situation compared to future changes.