Inledning: Företag har idag ett större krav på sig att värna om miljön eftersom produktion och konsumtion står för en stor del växtgasutsläpp. Ledning och chefer behöver därför organisera sitt hållbarhetsarbete över hela verksamheten. Detta gör att internkommunikationen blir avgörande för att engagera medarbetarna och skapa hållbarhetstänk på alla nivåer i företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur det ekologiska hållbarhetsarbetet organiseras i svenska livsmedelsbutiker. Utifrån hållbarhetsarbetet undersöks även hur hållbarhetsmålen tillämpas och kommuniceras internt till anställda i verksamheten.  Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ metod där fyra butikschefer från olika livsmedelsbutiker har intervjuats utifrån ett strategiskt urval. Kompletterande information har även hämtats genom dokumentanalyser från livsmedelskedjornas hemsidor. Metoden valdes för att skapa en djupare förståelse för ämnet. Slutsats: Organiseringsprocessen hos butikerna visar på deras engagemang för det ekologiska hållbarhetsarbetet. Användandet av experter samt styrning med regler, värderingar, delegering samt utbildningar bidrar till engagemang i deras utförande. Det hållbara arbetet och målen kommuniceras främst genom program, möten och utbildningar för att skapa medvetande hos personalen och motivera deras utförande. / Introduction: Companies today have a greater requirement to protect the environment because production and consumption account for a large part of the world's greenhouse gas emissions. Management and managers therefore need to organize their sustainability work throughout the business. This makes internal communication crucial for engaging employees and creating sustainability thinking at all levels in the company. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how the ecological the sustainability work is organized in swedish grocery stores. Based on the sustainability work, it is also examined how the sustainability goals are applied and communicated internally to employees in the company. Method: This study has applied a qualitative method where four store managers from different grocery stores have been interviewed based on a strategic selection. Supplementary information has also been obtained through documents analyzed from the food chains websites. The method was chosen to create a deeper understanding about the subject.  Conclusions: The organizational process of the stores shows their commitment to its ecological sustainable work. The use of experts and governance with rules, values, delegation and education contribute to commitment in their execution. The sustainable work and goals are communicated mainly through programs, meetings and education to create awareness among the staff and motivate their execution.

Problematisering: Hållbar utveckling är en omfattande utmaning för världen och innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet där ett samspel krävs för att uppnå hållbar utveckling. Agenda 2030 utgör globala mål för hållbar utveckling vilket många kommuner i Sverige har antagit. Även kommunala bolag måste styras för att uppnå hållbar utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat en kunskapslucka kring svårigheter vid styrning av hållbarhet från en kommun ner i ett offentligt bolag samt hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag. Då samhället måste ta ansvar för hållbar utveckling och kommuner är en stor del av samhället, har kommuner möjlighet att påverka hur hållbarhetsarbetet kan utformas. Därför behövs det en djupare förståelse för hur styrning av hållbarhet ser ut inom denna kontext. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur kommunal hållbarhetsstyrning av ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns vid styrning av hållbarhet. Uppsatsen syftar även till att identifiera svårigheter vid ett kommunalt bolags hållbarhetsstyrning av verksamheten. Metod: För att besvara syftet är uppsatsen utformad som en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv forskningsansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter i en svensk kommun samt i ett av kommunens bolag. Empiriska data har även samlats in via dokument. Slutsats: Styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag är komplext. Resultatet av denna studie visar på sex framstående svårigheter. Dessa svårigheter är definition och uttryckta mål, politisk styrelse, vinst och samhällsnytta, kontroll och flexibilitet, kultur samt uppföljning. Inom varje område kan svårigheter för en kommuns hållbarhetsstyrning av ett bolag såväl som svårigheter vid hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag identifieras. / Background: Sustainable development is a comprehensive challenge for the world. It consists of economic, environmental and social sustainability, where an interplay is required to reach sustainable development. Agenda 2030 consists of global goals for sustainable development which many Swedish municipalities have adopted. Municipal companies also need to be managed to reach the aim of sustainable development. A knowledge gap on difficulties with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties with sustainability management control in a municipal company has been identified. As society needs to take responsibility for sustainable development, municipalities have the possibility to influence how to work with sustainability. Therefore, a deeper understanding of how sustainability management control takes place within this context is needed. Purpose: The purpose with this paper is to contribute with a deeper understanding for how municipal governance of a municipal corporation looks regarding sustainability and what difficulties that exists when managing sustainability. The paper also aims to identify difficulties in a municipal company's sustainability management. Methodology: This paper is designed as a case study with a qualitative research method and an abductive research approach. The empirical data consist of documents and a total of six semi-structured interviews. Conclusion: Sustainability management control of and within a municipal company is complicated. The result of this study shows six overall areas of difficulties. These are definition and expressed goals, political board, profit and social benefits, control and flexibility, culture and follow-up. Within these areas' difficulties can be identified with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties within the company’s internal sustainability management control.

Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.

Bakgrund och problem: Idag ställs det allt högre krav på företag att arbeta med hållbar utveckling och att integrera alla delar av hållbarhet; sociala, miljömässiga och ekonomiska för att överleva på lång sikt. Företag inom bygg- och fastighetsbranschen står inför flera utmaningar när det kommer till hållbarhet och det är av stor betydelse för dem att utveckla sitt arbete med hållbar utveckling. Traditionell ekonomistyrning handlar om att styra företag med hjälp av olika verktyg mot deras ekonomiska mål. Med fler externa krav som lagar och andra påtryckningar kring hållbar utveckling behöver företag ställa om sin interna styrning. Hållbarhetsstyrning kan därför tillämpas där olika styrmedel har en stor betydelse i att arbeta mot hållbarhetsmålen. Med bakgrund av det nämnda, samt att det finns begränsat med forskning finns det ett intresse att studera hur företag inom bygg- och fastighetsbranschen tillämpar hållbarhetsstyrning.  Syfte och frågeställningar: Studien är ämnad att undersöka hur företag i bygg- och fastighetsbranschen arbetar med hållbar utveckling och hållbarhetsstyrning. Med fler externa krav på företag har det blivit intressant att studera hur hållbarhetsstyrning kan användas för att internt arbeta för hållbar utveckling.  Hur används olika styrmedel för att integrera hållbar utveckling för företag i bygg- och fastighetsbranschen? Till vilket syfte används styrmedel i arbetet mot hållbar utveckling?  Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där en tvärsnittsdesign har använts. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på två företag i bygg- och fastighetsbranschen. Det gjordes totalt åtta intervjuer där varje intervju var med olika respondenter på de två företagen. Empirin kompletterades med företagens års- och hållbarhetsredovisning samt hållbarhetsrapport. Studien har använt en abduktiv ansats eftersom både induktion och deduktion har tillämpats. Till sist har det empiriska materialet analyserats utifrån den teoretiska referensramen för att finna likheter och skillnader mellan teorin och empirin.  Slutsats: Studiens resultat visar på betydelsen av att tillämpa hållbarhetsstyrning för företag i bygg- och fastighetsbranschen. Med ökade externa krav blir det viktigt att företag internt arbetar med hur de ska redovisa och följa upp sitt hållbarhetsarbete. Företagen tillämpar styrmedel inom Simons (1995) levers of control som; interna sammankomster, intranät, policys, rapportering, KPI:er och kommunikation med intressenter. Resultatet visar på att olika styrmedel är viktiga för att uppnå sina hållbarhetsmål, erhålla legitimitet, säkra sin överlevnad, möta krav från interna och externa intressenter samt styra mer hållbart över tid. / Background and problem: Today, companies are faced with higher requirements to work with sustainable development and to integrate all aspects of sustainability; economic, social, and environmental to be able to survive in the long term. Companies within the construction and real estate industry are faced with several challenges when it comes to sustainability, and it is therefore important for them to upgrade their work with sustainable development. Traditional management accounting is about guiding companies towards their financial goals by using various tools. More external requirements, linked to sustainable development, are forcing companies to adjust their internal control. It could therefore be beneficial to apply sustainability management, since it includes various control systems that are essential for companies to use in their work towards their sustainability goals. In the light of the above, and to the fact that there is a limited amount of research, there is an interest in studying how companies in the construction and real estate industry are applying sustainability management into their businesses.  Purpose and question formulations: This study is intended to investigate how companies are working with sustainable development and sustainability management. More external requirements have made it interesting to study how sustainability management internally can be used to work towards sustainable development. How are different control systems used to integrate sustainable development for companies in the construction and real estate industry? For what purpose are control systems used in the work towards sustainable development? Method: The study is based on a qualitative approach, where a cross-sectional design has been used. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with two companies within the construction and real estate industry. The study includes eight interviews, where each interview was conducted with different respondents from each of the two companies. The empirical material was supplemented with the companies´ annual- and sustainability accounting and sustainability reports. The study has used an abductive approach since both induction and deduction have been applied. Finally, the empirical material was analyzed based on the theoretical frame of reference in order to obtain similarities and differences between the theory and the empirical material. Conclusions: The results of the study show the importance of applying sustainability management for companies within the construction and real estate industry. It is also important for companies to work with how to report internally and how to follow up on their sustainability work when external requirements are increasing. The companies apply control systems within Simons (1995) framework, levers of control, such as; internal meetings, intranets, policies, reporting, KPI:s and communication with stakeholders. The results show that different control systems are important for companies to achieve their sustainability goals, to gain legitimacy, to ensure their survival, to meet internal and external stakeholders’ requirements and to be more sustainable over time.

Bakgrund: I takt med rådande klimatförändringar förväntas företag ta större ansvar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I linje med detta har EU utvecklat en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi för att bidra till hållbar utveckling. Detta kräver att företag ställer om mot cirkulära affärsmodeller. Vidare bör styrsystemen anpassas för att en sådan omställning ska genomsyra hela verksamheten. Omställningen mot cirkulära affärsmodeller bör även vara lönsam för att företag ska ställa om, något som idag anses råda osäkerheter kring då det är ett framväxande område med få genomförda empiriska studier. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen ser ut inom börsnoterade industriföretag som ställer om mot cirkulära affärsmodeller, för att sedan bidra med kunskap om hur dessa företag kan hantera konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Studien har antagit en abduktiv ansats och ett målstyrt urval för val av fallföretag. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer hos 11 börsnoterade industriföretag. Slutsats: Studien visar att samtliga fallföretag bör anpassa sina styrsystem för att möjliggöra en omställning mot cirkulära affärsmodeller. Detta genom att planera med en längre tidshorisont, tillsätta hållbarhetskommittéer- eller nätverk, skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet samt anpassa KPI:er till hållbarhetsmålen. Belöningssystem bör dock enbart anpassas till hållbarhetsmål om det kan säkerställas ett kausalt samband mellan medarbetarnas prestationer och cirkulära aktiviteter. Vidare anses majoriteten av fallföretagen använda hållbarhetsstyrning både proaktivt och reaktivt, där styrsystemen därmed bör vara delvis integrerade. För en lönsam omställning bör styrsystemen utformasenligt ovan för att minska konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. / Background: Due to current climate change, companies are expected to take greater responsibility for achieving the UN's global sustainability goals. Likewise, the EU has developed an action plan for the transition to a circular economy to contribute to sustainable development. This requires companies to move towards circular business models. Further, control systems should be adapted to ensure that such a transition permeates the entire business. The transition towards circular business models should also be profitable for companies to transition, which today is considered uncertain as it is an emerging area with few empirical studies. Purpose: The purpose of the study is to map how control systems are designed in listed industrial companies that are transitioning towards circular business models, to then contribute knowledge on how companies can manage the conflict between sustainability and short-term profitability.  Methodology: The study is a qualitative multiple-case study with a hermeneutic perspective. The study has adopted an abductive approach and a purposive sampling. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at 11 listed industrial companies. Conclusion: The study shows that all case companies should adapt their control systemsto transition to circular business models. This by planning with a longer time horizon, appointing sustainability committees or networks, creating common values onsustainability and aligning KPIs with sustainability goals. However, reward systems should only be aligned with sustainability goals if a causal link between employee performance and circular activities can be ensured. Further, most case companies use sustainability control both proactively and reactively, thus control systems should be partially integrated. For a profitable transition, control systems should be designed as above to reduce the conflict between sustainability and short-term profitability.

Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.