I aktuellt läge [2019] brister Sverige på att tillhandahålla förberedande planer för eventuella brandolyckor i byggnader med kulturhistoriskt värde. Brandolyckor på kulturminnesmärkta byggnader är inte frekventa och det saknas en standardiserad metod på hur återställandet kan hanteras efter en brandolycka på ett produktivt och hållbart sätt. Syftet med rapporten är att komma fram till en förenklad och mätbar standardiserad arbetsprocess genom att förbättra arbetet kring en brandolycka på kulturminnesmärkta byggnader, där förebyggande åtgärder, förbättringar under brandförloppet och återställande av objekt ingår. Rapporten görs med målen att bevara en god social hållbarhet och bevara det svenska kulturarvet för framtida generationer. Målet vid återställandet av en kulturhistorisk byggnad är att utseendet ska förbli oförändrat och att bevara det traditionella och ursprungliga skicket. Huvudobjekt som undersöks är kulturminnesmärkta byggnaden Kasern II på Skeppsholmen tillsammans med de två referensobjekten Katarina kyrka och Vildmannen 7. Huvudobjektet där en brandolycka bryter ut i september år 2016 håller idag [2019] på att återställas efter omfattande fuktskador från släckningsarbetet och brandskador på material som blev utsatta för höga temperaturer. Del av den standardiserade processen är att redovisa hur val av släckmedel kan avgöra omfattningen av fuktskador på materialet i byggnaden och hur släckmedlet och brandrester påverkar närliggande miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Även förebyggande brandskydd och önskvärt brandskydd efter restaureringsarbetet tas med. Rapporten bearbetar materialmässigt främst tegel och trä som oftast utgör den bärande stommen respektive bjälklaget i en kulturhistorisk byggnad. Genom att observera hur trämaterial och murverk reagerar vid hög temperatur och fukt vill författarna bedöma om de kan saneras och återanvändas eller behöver kasseras. Dessutom undersöks med fokus på återställande av konstruktionen, saneringsmetoder för att ta bort brandlukt och mikrobiologisk påväxt på trämaterial. Då målet vid återställande av en kulturminnesmärkt byggnad är att behålla den traditionella utformningen saneras det massiva teglet och träbalkarna i den utsträckning som går för att bevara dem. Dimensionering av brandskydd varierar för olika kulturminnesmärkta byggnader beroende på objektets utformning och ändamål. Som exempel för installation av sprinkler görs en avvägning mellan risk för brand och risk för eventuella fuktskador vid brand. Compressed air foam system [CAFS] är den släckningsutrustning som används under släckningsarbetet på Kasern II, som jämfört med andra släckningssystem avger mindre vatten och på så sätt minimerar fuktskador. Under brandförloppet hjälper aktuella ritningar, dokumentation och insatsplaner räddningstjänsten att utföra ett funktionellt släckningsarbete. Tegel är beständigt mot brand då det bränns under tillverkningsprocessen. Vid en brandolycka kan tegel spricka om sintringstemperatur överstigs eller vid snabb avkylning under släckningsarbete. Sprickor kan åtgärdas med förstärkning av murverk. Sprickor i tegel som är synligt för blotta ögat återanvänds om det inte finns en synlig fysisk skada på materialet. Trämaterialets hållfasthet försämras inte vid exponering av hög temperatur förutom i den brännskadade delen som kallas förkolningsdel och ligger i ytskiktet på balken efter brand. Förkolningsdelen kan mekaniskt hyvlas bort vid sanering. Mekanisk hyvling anses som en relativt enkel saneringsmetod och kräver inga kemiska miljöpåverkande ämnen. / In current situation [2019], Sweden is failing to provide preparatory plans for possible fire accidents in buildings with cultural-historical value. Because fire accidents on monumental buildings do not occur frequently, there is no standardized method on how to manage the restoration after the accident in a productive and sustainable manner. Purpose of the report is to produce a simplified standardized and measurable work process on how to improve arrangements during a fire accident on monumental buildings, where preventive measures, improvements during fire process and restoration of the building are included. The report is written with the aim of preserving good social sustainability and for preserving the Swedish cultural heritage for the future. The goal when restoring a cultural-historical heritage building is to maintain the classical appearance and to preserve the traditional and original condition. The main object reviewed is the cultural heritage building Kasern II on Skeppsholmen together with two more reference objects. The main object, where the fire accident takes place in September 2016, is today [2019] being restored after extensive moisture damage from the extinguishing work and fire damage to the material which was exposed to high temperature. Part of the standardized process is to describe how the choice of extinguishing agent can determine the extent of moisture damage to the material of the building and how pollution from the extinguishing agent and fire residues affect the neighboring environment from a sustainable point of view. Preventive fire protection and desirable fire protection after restoration work are also included. The report materially presents bricks and wood, which most often constitute the supporting structure and the floor structure of a cultural-historical building. By observing how wood materials and masonry react at high temperature and humidity, an assessment is made whether these materials can be decontaminated and reused or need to be discarded. In addition, with focus on restauration of the construction, decontamination methods for removal of fire odor and microbiological growth on wood materials are studied. Goal when restoring a building with cultural heritage is to maintain the traditional construction, therefore the solid brick and wooden beams are to be remedied to the extent required to preserve them. The choice of fire protection installations varies depending on the building's design and purpose. An example is the installation of sprinklers, which is a tradeoff between the risk of fire and the risk of possible moisture damage in the event of fire. Compressed air foam system [CAFS] is the extinguishing equipment used during extinguishing work on Kasern II which, compared to other extinguishing systems, emits less water therefore minimizing moisture damage. During the fire accident, updated drawings, documentation and action plans help the rescue service perform a functional extinguishing work. Bricks are resistant to fire as bricks are burned during manufacturing process. During a fire accident, bricks may crack if the sintering temperature is exceeded or in case of a rapid cooling during extinguishing work. Cracks can be restored with reinforcement on masonry. As cracks in brick are usually visible to the naked eye, bricks are reused if there is no visible physically damage to the material. The strength of wood material does not deteriorate when exposed to high temperature except in the burned part called char, which lies on the surface layer of the beam after fire exposure. The charring part can be mechanically planed away during sanitation. Mechanical planning is regarded as a relatively simple sanitation method and does not require any chemical environmentally impacting substances.

I dagsläget finns ca 600 000 ha Contortaskog i Sverige varav en stor del planterades runt 70- till 80-talet. Contorta har sitt ursprung i västra USA och Kanada och introducerades i Sverige som en lösning på en förutspådd fibersvacka. I dagsläget börjar en stor del av den inplanterade Contortan börjar bli så pass gammal att det går att ta fram sågade trävaror ur stocken men exakt vilka egenskaper svenskvuxen Contorta har inte helt redogjort. I denna studie har korrelationen mellan medelårsringsbredden, sommarvedsandelen, svällning och böjhållfastheten, e-modulen och densiteten undersökts. Dessutom undersöktes det om det finns en statistisk skillnad mellan de fyra växtplatserna hos Contortan i studien och hur Contorta skiljer sig mot svensk tall och gran. Korrelationen mellan medelårsringsbredden och böjhållfastheten var -0,33, densiteten -0,18 och E-modulen -0,42. För sommarvedsandelen var korrelationen till böjhållfastheten 0,11, densiteten 0,21 och E-modulen 0,06. För radiell respektive tangentiell svällning var korrelationen till böjhållfastheten -0,12 och -0,15, densiteten 0,01 och 0,11, E-modulen -0,29 och 0,27. För alla fyra växtplatser fanns det en statiskt signifikant skillnad mellan medelvärdena för alla undersökta variabler. Svensk tall och Gran har liknande samband. / Currently there is about 600 000 hectares of lodgepole pine forests in Sweden which of most were planted during the 1970s and -80s. Lodgepole pine is native species to western USA and Canada and was introduced in Sweden as an answer to an expected pulp-fiber volume depression. A big portion of these stands are now reaching maturing age for sawn timber product production, but little is known about lodgepole pine grown on Swedish soil. In this study, the correlation between the mean tree ring width, latewood ratio, swelling and the bending strength, modulus of elasticity (MOE) and density have been studied, if there is a statistically significant difference between the four different geographical stands the lodgepole pine in this study are stemming from and lastly how Swedish grown lodgepole pine differs from the traditional Swedish construction lumbers Scots pine and Norway spruce. The correlation between the mean ring width and the bending strength was -0,33, the density -0,18 and the MOE -0,42. For the latewood ratio and the bending strength it was 0,11, the density 0,21 and the MOE 0,06. For the radial and tangential swelling respectively it was -0,12 and -0,15 for the bending strength, 0,01 and 0,11 for the density and -0,29 and 0,27 for the MOE. For all four different growth stands there was a statistically significant difference between the means for all studied variables. The relationships for both Scots pine and Norway spruce show similar magnitudes and directions.

Glas är ett styvt material som används bland annat inom byggbranschen och fordonsindustrin. Glas har hög styvhet och hög hållfasthet men är ett sprött material. När en spricka uppstår i en laminerad glasbalk minskas dess bärförmåga och styvhet och säkerhetsrisken ökar. För att garantera en hög säkerhet används laminerat glas där tunna plastfilmer limmar ihop flera skikt av glas (som även kallas för lameller). När glaset lamineras fungerar det som ett paket där spänningarna kan överföras mellan de olika lamellerna. Användningsområden inom byggbranschen kan vara plana element, till exempel för fönster eller balkonräcken, dessutom finns både liggande balkar (böjning i den tunna riktningen) samt stående balkar. Även i balkar av laminerat glas kan sprickor i en av lamellerna uppstå. Dessa fångas dock upp av de andra lamellerna så att hela balken förblir intakt och hålls på plats. En sprucken balk tappar då en del av bärförmågan och styvheten jämfört med en osprucken balk. Spruckna balkar kan alltså inte bära samma last. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om beteendet hos laminerat glas som är sprucket och få bättre förståelse för hur laminerat glas beter sig när det går till brott. Målet är att verifiera den numeriska beräkningsmodellen av Abdul Khader, Basim & Reshid (2020) genom experimentella försök. Modellen beskriver liggande balkar av laminerat glas, både spruckna och ospruckna balkar. I detta examenarbete användes olika metoder: litteraturundersökning, tillämpning av en beräkningsmodell samt experiment. Litteratundersökningen gav ett fördjupande förståelse dels om ämnet glas exempelvis om olika typer av glas och glasets generella egenskaper, dels om laminerat glas, hur det är uppbyggt, tillverkat och egenskaper förbättras genom lamineringen. Beräkningsmodellen som detta arbete bygger på är från en tidigare studie, där en beräkningsmetod för spruckna glasbalkar beskrevs med hjälp av den så kallade effektiva tjockleksmetoden för böjstyvhet av laminerat glas. Experiment genomfördes för att studera hur laminerade glasbalkar med och utan spricka i mitten beter sig när de utsätts för belastning. Resultaten visar skillnaden mellan ospruckna och spruckna balkar av laminerat glas med två skikt när det gäller böjstyvheten och bärförmågan. Experimenten visar att nedböjningen för spruckna balkar är dubbelt så stor som för ospruckna balkar. Skillnaden beror på att böjstyvheten hos spruckna balkar är lägre än hos ospruckna balkar. På grund av sprickan i mitten överförs lasterna endast i en skiva, och dessutom minskas böjstyvheten i den ospruckna delen. Beräkningsmodellen överensstämde väl med resultaten från de utförda experimenten. Detta bekräftar att modellen kan tillämpas för laminerade glasbalkar. Mer omfattande studier bör dock genomföras där de ingående parametrarna varieras, till exempel genom längre balkar, sprickor på andra ställen än i mitten, samt att olika material för mellansiktet används.

Scania, ett världsledande företag inom lastbils- och busstillverkning, strävar efter att skapa hållbara och miljövänliga produkter genom noggrann forskning och testning. Denna rapport fokuserar på att mäta de dynamiska lasterna på en kingpin, en komponent som förbinder den dragande lastbilen med trailern. All horisontell kraft överförs via kingpin, vilket gör den avgörande för lastbilens säkerhet. Standardiserade tester säkerställer att komponenterna i kopplingen är tillräckligt starka för att klara de belastningar de utsätts för. Målet med detta examensarbete är att utveckla en mätmetod för att mäta de horisontella krafterna. Denna kunskap kommer att möjliggöra utvecklingen av både fysiska och virtuella provmetoder. Mätningen av dynamiska laster på en kingpin har alltid varit utmanande på grund av dess konstruktion, som är kort och har tre hävarmar som ständigt växlar mellan lasterna. Genom att förstå kraftöverföringen mellan lastbilen och trailern kan man möjliggöra vidareutveckling, såsom optimering av energi och effektivitet på till exempel eldrivna lastbilar. I detta projekt undersöktes olika metoder för att mäta lasterna på kingpin med hjälp av en chassi hållfasthetstestrigg (CH2-testrigg). Fördelen med CH2-testriggen är att lastbilsramen inte roterar, vilket underlättar utvecklingen av lösningar som är svåra att tillämpa vid verklig körning. Ett hinder för att bedöma lösningsförslagets praktiska effektivitet är om kingpinnen får tillräckliga töjningar på grund av sin komplexa konstruktion. Därför testades ett förenklat koncept med enbart en enkel töjningsgivare för att för att undersöka denna problematik. Resultatet visade att kingpinen fick tillräckliga töjningar, vilket innebär att ett mer avancerat koncept som ger mer detaljerade och noggrannare resultat nu kan genomföras. / Scania, a world-leading company in truck and bus manufacturing, strives to create sustainable and environmentally friendly products through careful research and testing. This report focuses on measuring the dynamic loads on a kingpin, a component that connects the towing truck to the trailer. All horizontal force is transmitted via the kingpin, making it essential for the safety of the truck. Standardized tests ensure that the strength of the coupling components is sufficient to withstand the loads they are subjected to. The aim of this thesis is to develop a measurement method for measuring the horizontal forces. This knowledge will enable the development of both physical and virtual testing methods. Measuring dynamic loads on a kingpin has always been challenging due to its design, which is short and has three levers that constantly switch between loads. Understanding the force transmission between the truck and the trailer can facilitate further development, such as optimizing energy and efficiency in electric trucks. In this project, various methods were investigated to measure the loads on the kingpin using a chassis strength test rig (CH2 test rig). The advantage of the CH2 test rig is that the truck frame does not rotate, which facilitates the development of solutions that are difficult to apply in real driving conditions. A challenge in assessing the practical effectiveness of the proposed solution is whether the kingpin experiences sufficient strains due to its complex design. Therefore, a simplified concept with only a basic strain gauge was tested to examine this issue. The results showed that the kingpin experienced sufficient strains, indicating that a more advanced concept that provides more detailed and accurate results can now be implemented.

Volvo Cars in Skövde manufacture and assemble Volvo engines. When attaching the ignition coil to all 4-cylinder engines, a special mounting tool is required. This mounting tool is currently manufactured from injection-molded polyoxymethylene (POM), a thermoplastic. It has been noted that the life span of the tool is shortened as a result of abrasive wear that occurs during the attachment process of the ignition coil. An investigation of the possibility of manufacturing the mounting tool with a 3D-printer is undertaken in cooperation with ÅF, a consultant to Volvo Cars. A literature study is first presented to introduce broader knowledge on the subject. The abrasive wear and other material characteristics such as tensile strength, compressive strength and elongation of  POM and an alternative material for 3D-printing,  Ultem™, an amorphous thermoplastic polyetherimide are discussed.  These material characteristics are studied further and considered in tandem with both a theoretical analysis and a wear experiment, based on the pin-on-disc method. It is shown in the theoretical analysis that the wear is approximately six times larger for Ultem™ when compared to POM. The wear resistance of Ultem™ is highest when wear occurs parallel to the direction of the printed layers. In contrast, the experiment shows that the wear is about three times larger in Ultem™ than in POM.  The highest tensile strength of Ultem™ is also found in the direction of the printed layers. Some issues with the small elongation of the 3D-printed material are presented. It is recommended that ÅF apply the 3D-printing technique with Ultem™ only for construction details with complex geometries and where the material elongation will not exceed 5%. It is also recommended that ÅF both support and contribute to this innovative technique in order to develop leading edge competence in the subject. / Volvo Cars i Skövde tillverkar och monterar Volvomotorer. Vid monteringen av tändspolen till alla 4-cylindriga motorer behövs ett monteringsverktyg. Detta monteringsverktyg tillverkas för närvarande från formsprutad termoplast polyoximetylen (POM). Det har noterats att livslängden av verktyget förkortas på grund av abrasiv nötning som uppkommer under monteringsprocessen av tändspolen. Möjligheterna att tillverka monteringsverktyget med en 3D-skrivare utvärderas i samverkan med ÅF, en konsult till Volvo Cars. En litteraturstudie presenteras för att introducera en bredare kunskap i ämnet. Den abrasiva nötningen och materialegenskaper såsom draghållfasthet, tryckhållfasthet samt töjning hos POM och ett alternativt material för 3D-skrivning, Ultem™, en amorf termoplast polyeterimid, behandlas. Dessa materialegenskaper studeras vidare och tas i beaktning med både en teoretisk analys och ett nötningsexperiment, baserat på pin-on-disc metoden. Enligt den teoretiska analysen är nötningen hos Ultem™ approximativt 6 gånger större vid jämförelsen med POM. Nötningsbeständigheten hos Ultem™ är högst då nötning sker parallellt med 3D-skrivningsriktningen av lagren. Nötningsexperimenten visar att nötningen hos Ultem™ är ungefär 3 gånger större vid jämförelsen med POM. Den högsta draghållfastheten hos Ultem™ uppkommer också parallellt med 3D-skrivningsriktningen av lagren. Problem med den låga töjningen hos det 3D-skrivna materialet behandlas. ÅF rekommenderas att tillämpa 3D-skrivning med materialet Ultem™ främst för detaljer med komplexa geometrier med en töjning som inte överskrider 5 %. ÅF rekommenderas även att både stödja och bidra till denna innovativa teknik för att kunna skapa en ledande expertis i ämnet.

Intresset för sömlösa stålrör med stora ytterdiametrar i förhållande till tunna väggtjocklekar har ökat tillsammans med att högre hållfasthet i olika stålsorter tillkommit. Detta gör det möjligt att tillverka lättare, billigare och mer materialeffektiva stålprodukter med samma eller högre hållfasthet som tidigare. Denna nya utvecklingsriktning medför förändringar och utmaningar i en av företaget Ovakos produktionslinor i Rörverk 5 Hofors, vilket de har behov av att samarbeta med maskinkonstruktionsföretaget BEKAB för att utvärdera och utveckla. I Ovakos produktionslina i Rörverk 5 finns en del av ett asselvalsverk som kallas för "förreducerare". Denna del av asselvalsverket ser Ovako ett stort intresse i att utvärdera och utveckla för att bättre anpassas till den nya utvecklingsriktningen.  En känd utmaning hos förreduceraren sen tidigare är att den från början är framtagen för att reducera ner ett kvalitetsproblem hos rörprodukterna som kallas för trattbildning. Projektet fördjupar sig därför inom trattbildning för att bättre förstå grunden till förreducerarens nuvarande design för att därefter genomföra en redesign av förreduceraren. I en nulägesanalys av nuvarande förreducerare framkommer ett flertal olika produktionsutrustningsproblem med tillhörande kvalitetsproblem hos rörprodukterna. Projektet väljer därmed att fokusera på de produktionsutrustningsproblem som ger störst effekt för förreduceraren om de löstes. Detta resulterar i ett nytt produktkoncept av förreduceraren i form av en visuell 3D-CAD-modell med tillhörande hållfasthetsberäkningar och materialoptimering. Studien behandlar ämnen som design, konstruktion, produktutveckling, hållfasthet samt materialoptimering. / The interest in seamless steel tubes with large outside diameters in relation to thin wall thickness has increased along with the strength improvements in various steel grades. This makes it possible to produce lighter, cheaper and more material-efficient steel products with the same or greater strength as before. These new development directions bring changes and challenges in one of the company Ovako's production lines in Tube Mill 5 Hofors, which they need to cooperate with the design agency BEKAB to evaluate and develop. In Ovako's production line in Tube Mill 5 there is a part of an assel mill called "förreducerare". Ovako sees a lot of interest in evaluating and developing this part of the assel mill in order to better adapt to the new development directions. A well-known challenge of the existing reduction equipment is that it was initially developed to reduce a quality issue with the tube products called funnel formation. The project therefore immerses itself into the funnel formation in order to better understand the foundations of the current design of the reduction equipment and to then implement a redesign of the reduction equipment. A situation analysis of the current reduction equipment reveals a number of different production issues with their accompanying quality issues in the tube products. The project thus chooses to focus on the production issues that would have the greatest impact on the reduction equipment if they were resolved. This results in a new product concept of the reduction equipment in the form of a visual 3D-CAD-model with associated strength calculations and material optimization. The study covers topics such as design, engineering, product development, material strength calculations and material optimization.

Vid betongframställning förekommer det spridningar i delmaterialens egenskaper som påverkar den färskaoch hårdnande betongen. Spridningarna i betongens delmaterial har studerats hos tre av Skanskas betongfabriker(Göteborg, Luleå och Norrköping), genom provuttag som analyserats hos Cementa Research.Provuttag har gjorts en gång per månad under ett års tid från fabrikerna. Delmaterialen som har analyseratsär ballast, cement, flytmedel och kalkfiller (endast hos Göteborg och Norrköping). Siktning av ballast0-8 mm har utförts med den traditionella siktningen. För kornstorlekar mindre än 0,25 mm, cement samtkalkfiller har lasersiktning använts.För att få en överskådlig bild över spridningarna hos delmaterialen har en analys utförts som illusteraravvikelserna med exakta siffror. Analysen har visat att den traditionella siktingen har mindre spridningjämfört med lasersiktning. Dessutom visar analysen att sättmåttet har större spridning jämfört med hållfastheten.För ballast 0-8 mm har minst spridning visats hos Luleå och störst hos Norrköping, däremot så har Luleåvisat störst spridning i ballast < 0,25 mm, cement, kalkfiller flytmedel och hållfasthet samtidigt som Göteborgvisat minst spridning i dessa och istället störst spridning i sättmått.För att få en överskådlig bild över vilka egenskapsförändringar som förväntas i betongen om respektivedelmaterial förändrats åt något håll har deskriptiv analys tillämpats parallellt med teoretisk analys. Dendeskriptiva analysen har avgränsats genom att undersöka hur förändringar i delmaterialen ballast, cement,kalkfiller och flytmedel påverkar sättmåttet och hållfastheten.Resultaten från den deskriptiva analysen har visat att en utökad mängd grövre ballast 0-8 mm ger upphovtill större sättmått och en utökad mängd finare ballast 0-8 mm ger högre hållfasthet för majoriteten avproverna. För ballast 0-8 mm < 0,25 mm har analysen visat att finare ballast < 0,25 mm ger upphov tillstörre sättmått. Hos Göteborg visar dessutom majoriteten av proverna högre hållfasthet för finare ballast< 0,25 mm.Prover från Göteborg har visat att grövre kalkfiller ger högre hållfasthet. Hos Norrköping visar dessutommajoriteten av proverna större sättmått för finare kalkfiller och högre hållfasthet för grövre kalkfiller.För cementet har analysen visat att majoriteten av proverna hos Luleå har gett upphov till större sättmåttför finare cement och högre hållfasthet för grövre cement. Hos Norrköping har analysen visat sammagällande hållfasthet, däremot tvärtom för sättmåttet, d.v.s. grövre cement har gett upphov till större sättmått.För flytmedel har majoriteten av proverna hos Luleå visat att högre torrhalt gett upphov till större sättmåttoch lägre torrhalt resulterat till högre hållfasthet. / During concrete production, property variations of the constituents occur that affect the fresh and hardenedconcrete. The variation in the constituents has been studied at three of Skanska’s concrete plants(Gothenburg, Luleå and Norrköping) through the samples analyzed at Cementa Research. Sampling atthese factories took place once per month over a one year period. The constituents that have been analyzedare aggregates, cement, superplasticizers and limestone filler (only in Gothenburg and Norrköping).Sieving of aggregates 0-8 mm has been conducted with traditional sieving. For grain sizes smaller than0.25 mm, cement and limestone filler laser sieving has been used.To get a clear picture of the variations in the constituents an analysis was performed that illustrated theexact figures of the discrepancies. Analyses show that the traditional sieving has less variation compared tolaser sighting. Moreover, the analysis shows that the slump has larger variations than the compressivestrength.Luleå showed the least variation for aggregates 0-8 mm while the largest variation was apparent at Norrkoping.However, Luleå has shown the largest variation in aggregates < 0.25 mm, cement, limestone filler,superplasticizers and compressive strength. Gothenburg on the other hand showed least variationamongst these while showing the largest variation in the slump.To better understand the property changes that are expected in the concrete of the respective the constituentsin either direction, both descriptive and theoretical analysis are applied simultaneously. The descriptiveanalysis has been limited to explore how changes in aggregates, cement, limestone fillers andsuperplasticizers affect the slump and compressive strength.The results of the descriptive analysis has shown that an increased amount of coarse aggregates 0-8 mmgives rise to larger slump and an increased amount of finer aggregates 0-8 mm gives greater compressivestrength to the majority of the samples. For aggregates 0-8 mm < 0.25 mm analysis has shown that fineraggregates < 0.25 mm give rise to greater slump. Analysis in Gothenburg also shows that the majority ofthe samples have higher compressive strength for the finer aggregates < 0.25 mm.Samples from Gothenburg have shown that coarser limestone filler provides higher compressive strength.Majority of the samples at Norrköping show greater slump for fine limestone filler and higher compressivestrength for coarse limestone filler.Analyses of cement have shown that the majority of the samples in Luleå have given rise to greater slumpfor finer cements and higher compressive strength for coarser cement. In Norrköping, the analysisdemonstrated the same compressive strength, however, to the contrary coarse cement has given rise togreater slump.Analysis of superplasticizers in Luleå show that the majority of the samples at higher dry content resultedin greater slump and at lower dry content resulted in higher compressive strength.

Mankind strives for accomplishing the mutually agreed goals in Agenda 2030 where the thirteenth goal is to stop climate change. The amount of sand used in several materials is of great importance to the environment. Sand is a crucial component when producing flat glass, and one way of decreasing the construction sectors impact on the climate change is recycling of old flat glass. The study investigates the potential for an easier reuse of flat glass. The purpose of the thesis is to increase the reuse of flat glass and thereby reduce the climate impact from the construction sector. The aim is to bring forth a crosslist for reuse of flat glass, to find out if the bending strength in an old glass can achieve the requirements of today's standards and to make an overall calculation of the costs andthe enviromental savings when reusing flatglass. Several methods were used to achieve the aim, namely a literature study to gather information, dialogues that give a range of how different aspects can be valued and abending strength test that show the reused flatglass´s ability to withstand external pressure. The overall costs and the enviromental impact were also calculated. The result shows that the crosslist encounters for the properties being fulfilled in a reused window, given that the performer has a certain knowledge. The bending strength test showed that the roughly 60 year old flat glass did achieve the requirements and can therefore be used as a product in a new building. The dialouges enlighted the greatest obstacles for reusing flat glass as lack of knowledge and supply. More specific problems while using old flat glass is the matters of energy and guarantee which are essential when deciding if reuse is possible and is problematic for whoever tries to upgrade a window that is not reaching its specified requirements. The requirements if a window is to be reused or not in a specific way is a part of thecrosslist where the properties are categorized from 1 to 3 where 3 has the lowest performance but still achieves the minimum requirements. The possibly changed strength of the tested flat glass in terms of age is difficult to assess as there is no new reference object with a similar thickness to compare with. The overall calculations of costs and environmental impact shows that large savings can be made . The study show the possibilities of how a flat glass can be made by reusin flat glass. Nonetheless, more deep diving studies need to be deducted within the area but perhaps in the long term the study may contribute to increasing the reuse of flatglass.