1 |
Internationella strategier i den svenska högskolan : Engelskspråkiga utbildningar och benämningar i Sverige 1993-2009Dalberg, Tobias January 2012 (has links)
Vår samtid kan i många avseenden karaktäriseras som en global tidsålder vilket vi kan se spår av på flera håll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Flyttar vi fokus från det globala till det nationella kan vi se att svensk högre utbildning under de senaste 20 åren haft klara internationella tendenser, något som bland annat tagit sig uttryck i en expansion av det engelskspråkiga utbildningsutbudet liksom utbildningar med engelskspråkiga benämningar. Denna expansion har skett både i absoluta tal och relativt det övriga utbildningsutbudet, vilket indikerar att det internationella under denna period har fått ökad betydelse. Samtidigt uppstår skillnader i systemet mellan dem som investerar stort i det internationella och dem som inte gör det. Dessa skillnader märks på lärosätesnivå och även på ämnesnivå. Det är framförallt äldre, etablerade lärosäten och de etablerade fackhögskolorna som har många engelskspråkiga utbildningar. Samtidigt är andelen engelskspråkiga utbildningar större inom vissa yngre högskolor än inom de äldre etablerade lärosätena. Detta kan tolkas som två olika typer av strategier inom gruppen av lärosäten som har ett stort utbud av engelskspråkiga utbildningar och utbildningsbenämningar där strategierna bland de etablerade lärosätena – det engelskspråkiga utbudet ökar i stort sett med samma takt som det totala utbildningsutbudet ökar – kontrasteras mot strategierna bland de nyare lärosätena – det engelskspråkiga utbudet ökar snabbare än det totala utbudet. Slutligen visar analyser av fördelningen av inresande studenter på svensk- respektive engelskspråkiga utbildningar och benämningar att majoriteten av inresande studenters registreringar görs på svenskspråkiga utbildningar och utbildningar med svenska benämningar. Detta förhållande är synnerligen stabilt under perioden fr.o.m. 1993 t.o.m. 2009 när det engelskspråkiga utbudet markant ökade. / Internationaliseringens nationella arenor
|
2 |
Studenter med läs- och skrivsvårigheter som deltagare i högre utbildningBjörn Milrad, Marianne January 2010 (has links)
The emphasis on higher education (HE) in today’s knowledge society has increasedthe amount of students enrolled in universities in Sweden. Two percentof these students are people with disabilities, of whom more than half are studentswith dyslexia. Dyslexia is a disability that involves difficulty with writtentext which is the essence of HE. The disability affects these students’ readingand my assumption was therefore that their possibility to complete their educationon an equal footing with their peers was limited.The overall aim of this thesis is to illuminate the prerequisites for participationfor Swedish students with dyslexia in higher education, and to analyse if support,and information about support, offered by higher-education institutionsare accessible to them. Due to lack of previous research, this is a descriptivestudy using the theoretical framework of cultural-historical activity theory(CHAT), a theory that can be summarized in five principles: an activity systemis the unit of analysis, it has historicity, multi-voicedness, it views contradictionsas sources of change, and it has the potential for expansive transformation.To orient myself within the large field of HE and dyslexia, the following questionshave guided my work: What HE measures are taken to ensure accessibilityand participation for Swedish students with dyslexia? What tensions, as definedwithin CHAT, may be found in the HE activities in relation to studentswith dyslexia? How do students with dyslexia regard the support offered? Inorder to answer these questions, I have listened to some of the voices withinHE, by collecting data through a questionnaire sent to all coordinators for studentswith disabilities; by having focus group interviews with university teachers,as well as having individual interviews with students with dyslexia. Thedata were collected and analysed within a CHAT activity system, which depictedHE activities by coordinators and teachers in relation to students withdyslexia. The graph was used in the final discussion to formulate some ideas forexpansive transformation.
|
3 |
Arbetsgivares inställning till nyexaminerade personalvetare.Köpman, Victoria January 2013 (has links)
En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrågan, vilket påverkar såväl organisationer, studenter som samhället i stort. Anställningsbarheten efter avslutade studier har därmed blivit en framträdande fråga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förståelse och kunskap inom området. Syftet med studien var att undersöka arbetsgivares inställning till nyexaminerade personalvetare och hur kompetensen genom utbildningen fungerar i tilltänkt arbete, samt hur rekrytering genomförs. För att besvara detta utfördes kvalitativt uppbyggda intervjuer med sex respondenter vilka representerar olika segment på arbetsmarknaden. Undersökningens resultat visade att arbetslivserfarenhet inom personalarbetet var betydelsefullt inför framtida anställningar. Det var även upp till respektive individ att vara attraktiv och erhålla de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna betraktade sedan den arbetsförlagda praktiken samt praktiska erfarenheter som en värdefull erfarenhet och ytterst relevant för personalvetarna.
|
4 |
"Det akademiska hjärtat..." : En kvalitativ intervjustudie om den akademiska uppväxtmiljöns betydelse för unga vuxnas identitetsskapande och syn på utbildningBjervner Andersson, Sara January 2014 (has links)
I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången.
|
5 |
Så upplever utexamineradestudenter sin anställningsbarhet. : Personalvetarstudenters uppfattningar kring sina möjligheter på arbetsmarknaden efter avslutade studier.Bjuhr, Anna January 2015 (has links)
Forskning belyser en diskrepans mellan den kompetens utexaminerade studenter har och den kompetens som arbetsgivare och näringslivet efterfrågar. Studenters anställningsbarhet har blivit en central fråga i dagens samhällsdebatt då ämnet inverkar såväl på samhället i stort som på organisations och individnivå. Syftet med studien var att fördjupa sig inom detta ur ett individperspektiv och ta reda på hur personer som avslutat sina studier upplever sin anställningsbarhet. Eftersom uppsatsen skulle behandla en fördjupad bild av uppfattningar kring anställningsbarhet utfördes kvalitativa intervjuer. Då den problembakgrund som beskrivs visade sig vara högst aktuell inom HR-området fokuserar studien på tidigare personalvetarstudenter. Data från sex intervjuer med utexaminerade personalvetarstudenter låg till grund för studiens resultat och analys. Intervjudata analyserades med inspiration av fenomenografisk metodansats, som lämpar sig väl för att förklara variationen kring olika individers tankar och upplevelser om omvärlden. Resultatet visade att intervjupersonerna ansåg att högre utbildning, flera personliga egenskaper och förmågor, exempelvis att ha höga ambitioner, och praktisk erfarenhet är av stor vikt för sin anställningsbarhet. Praktisk erfarenhet var tillika något som många upplevde att de saknade i samband med examen, och att detta negativt påverkade deras möjligheter på arbetsmarknaden. Bristen på praktisk erfarenhet påverkade både möjligheterna att få ett arbete och hur intervjupersonerna upplevde sig behärska ett kvalificerat arbete. Hur de ansåg att utbildningen ska förbereda dem inför sitt arbetsliv varierade, emellertid upplevde majoriteten att de tog examen med de kompetenser de hade förväntat sig. Ansvaret över en utexaminerad students möjligheter på arbetsmarknaden ansågs av samtliga intervjupersoner till stor del vila på individen. För att uppnå en hög grad av anställningsbarhet är det enligt intervjupersonerna bland annat av stor vikt att erhålla praktisk erfarenhet och skapa sig ett utbrett kontaktnät. Flera tror också att en bredare kunskap om personalvetare och ett höjt anseende på arbetsmarknaden generellt skulle skapa en högre grad av anställningsbarhet hos utexaminerade personalvetarstudenter.
|
6 |
Motiv, process och intressenter: En kvalitativ fallstudie av ett samgående mellan två lärosätenIliesiu, Silviu, Weilid, Marcus January 2014 (has links)
Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga. Ledningar kan därför selektivt involvera interna intressenter i detta skede för att skapa bättre förutsättningar att uppnå målen med samgåendet. Hur ledningar involverar interna intressenter och hur detta skapar förutsättningar att uppnå målen är dock inte vida undersökt. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka hur ledningen involverat interna intressenter i detta skede för att skapa förutsättningar att uppnå målen med ett samgående. Studiens teoretiska ramverk har relaterats till forskning om motiv, begreppen strategisk och organisatorisk passform samt involverande av intressenter vid stora organisatoriska förändringar. Utifrån ramverket genomfördes en kvalitativ fallstudie på samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland. Studiens resultat visar på att involverandet av intressenter skapar förutsättningar för den organisatoriska passformen, vilket sammantaget skapar förutsättningar för den strategiska passformen och realiserandet av samgåendets mål.
|
7 |
"Är det så här vi är" : Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenterHilding, Lars-Olof January 2011 (has links)
Avhandlingen, baserad på intervjuer med 58 studenter vid tre olika program vid Högskolan i Halmstad, behandlar de skäl olika studentgrupper beskriver för att börja studera, deras upplevelser av mötet med högskolemiljön, och vilken betydelse de en lokal högskola kan ha. Trots olika åtgärder var den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i stort sett oförändrad mellan 1960 och 1990. Under 1990-talet skedde en utjämning, men 1999 kom fortfarande bara 24% av studenterna vid svenska universitet från arbetarklasshem, trots att de utgjorde 35% av hela befolkningen. Studenter med högutbildade föräldrar uppger att de egentligen inte träffar ett aktivt val att börja högre studier, det uppfattas snarare som en naturlig del av vuxenblivandet. Barn från hem utan utbildningstraditioner ger en annan beskrivning. De beskriver valet att utbilda sig som ett val bland flera andra, och att de fått stöd från föräldrarna oavsett vad de valt. För barn till lågutbildade var det ofta fråga om en särskild händelse som gjorde att utbildning blev ett aktuellt alternativ. I studien har det varit möjligt att jämföra hur både klassresenärer och arvtagare beskriver mötet med och vistelsen på högskolan. Båda grupperna beskriver hur de upplever miljön som förvirrande och otrygg. Arvtagarna utvecklar emellertid strategier för att hantera situationen, eftersom den är svårare att ifrågasätta för dessa - utbildningen är ju en naturlig del av vuxenblivandet. Klassresenärerna är däremot mer benägna att ifrågasätta studierna. Klassresenärerna beskriver hur de upplever att de förändras ifråga om språk och förhållningssätt under studierna, männen i mer positiva ordalag, kvinnor med en viss tvehågsenhet.
|
8 |
Följder av etnisk kvotering till universitetWallenberg, Simon, Iyasu, Nahom January 2012 (has links)
No description available.
|
9 |
Engelska och svenska i högre utbildning : Studenters perspektiv på språkanvändningEngström, Lisa January 2009 (has links)
I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor. Denna delades ut till 22 studenter på fem olika utbildningsprogram. Resultaten från enkät 1 visade att de flesta studenter har den mesta undervisningen, och även en del kurslitteratur, på svenska. Enkät 2 visade att de som hade mest undervisning och kurslitteratur på engelska var studenter på biomedicinprogrammet och programmet för medvetandestudier, samt att studenterna på lärarprogrammet hade minst inslag av engelska. Kommentarerna från studenterna tyder på att det saknas medvetenhet och diskussion kring hur engelska och svenska används i undervisningen. Utifrån resultaten tillsammans med tidigare forskning, dras slutsatsen att det i framtiden vore bra om lärare och studenter i större utsträckning diskuterade och uppmärksammade språkfrågor, och att parallellspråkighet blir något som eftersträvas.
|
10 |
Attityd till högre utbildning och studieengagemang bland gymnasieelever på landsbygd : Attitude to higher education and study engagement among high school students in a rural communityOlinge, Evelina January 2014 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0505 seconds