2009 omorganiserades läkarutbildningen vid Umeå universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstå de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom läkarutbildningen vid Umeå universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar på utbildningens design, innehåll och genomförande samt förstå vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gäller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvårdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas åsikter om hur lärares kunskapsnivåer inverkar på organiseringen av läkarutbildningen och läkarstudenternas övergång mellan utbildning och medicinsk sjukvårdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare än utmaningar samt att lärares varierande nivå av teknologiska och pedagogiska kunskaper är en faktor som har en stor påverkan på lärares upptagande och användning av IKT i undervisning.

Syfte: Syftet med denna studie var att se om två olika pupilltyper av kosmetiskt färgade kontaktlinser i samma färg påverkade synkvaliteten genom visus och högre ordningens aberrationer och om resultaten skiljde sig från ofärgade linser. Metod: 35 försökspersoner delades in i 3 olika grupper där varje grupp testade en typ av kontaktlins: färgade linser med 5mm pupill, helfärgade utan klar central zon och ofärgade. Visus och aberrationer mättes före linsbärande, efter 6 timmars linsbärande och efter linserna tagits av. Mätningarna gjordes med en COAS-HD VR aberrometer och resultaten analyserades med mixed model ANOVA. Resultat: Visus för den ofärgade linsgruppen minskade 0,06 decimal med lins och gruppen med helfärgade minskade 0,10 decimal med lins och båda ökade igen efter linsbärande. Gruppen med färgade linser med öppen pupill minskade 0,06 decimal med lins och stannade kvar på samma värde efter linsbärande. Ingen av linstyperna visade någon signifikant reducering av visus. HOA RMS för ofärgade linser ökade från 0,165±0,04μm till 0,224±0,05μm och gick tillbaka till 0,173±0,03μm. Helfärgade gick från 0,149±0,03μm till 0,240±0,14μm och sjönk sedan till 0,159±0,05μm. Öppen pupill började på 0,193±0,05 μm ökade till 0,398±0,07μm och sjönk till 0,203±0,08μm. Slutsats: Ingen av de 3 kontaktlinstyperna som användes gav någon signifikant reducering av visus varken när linsen var på eller efter den tagits av. Ökningen av den totala mängden högre ordningens aberrationer var endast signifikant då linsen var på och mängden aberrationer var signifikant högre för linsdesignen med öppen pupill. / The aim of this study was to see if two different types of cosmetically tinted contact lenses affected the visual quality and higher order aberrations and if the results differed from clear lenses. Thirtyfive subjects were divided into three different groups where each group tested one type of contact lens. The lens types were tinted lenses with a clear zone of 5mm, tinted lenses with no clear zone and clear lenses with only a handling tint. Visual acuity and aberrations were measured at baseline, after 6 hours of lens wear and after removal of the lens. The measurements were made with a COAS-HD VR aberrometer and the results were analyzed by mixed model ANOVA. Visual acuity with lens wear for all the three groups reduced by 0.06 (clear lens), 0.10 (closed pupil) and 0.06 (open pupil) compared to the baseline acuity measurements without lens. After lens removal both the clear group and tinted with no clear zone group visual acuities returned to baseline values. Furthermore, visual acuity in the open pupil group after lens removal remained similar to that of lens wear and did not return to the baseline value. However, the reduction in visual acuity with lens wear was very minimal and there was no statistically significant change in visual acuity between lens wear condition and between the three groups (p>0.05). HOA RMS for clear lenses increased from 0.165 ± 0.04μm to 0.224 ± 0.05μm with lens and then decreased to 0.173 ± 0.03μm. Tinted with no clear zone group went from 0.149 ± 0.03μm to 0.240 ± 0.14μm and then decreased to 0.159 ± 0.05μm. Open pupil group started at 0.193 ± 0.05 μm increased to 0.398 ± 0.07μm and dropped to 0.203 ± 0.08μm. None of the three contact lens types used gave any significant reduction of visual acuity either when the lens was on or after it had been removed (p>0.05). The increase in the total amount of higher order aberrations was only significant when the lens was worn and we found significantly higher amount of aberrations in the open pupil design (p<0.05).

Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka huruvida skillnader i utbildningsnivå kan förklaras utifrån etnicitet, kulturellt kapital och klass. Med utgångspunkt i litteraturen finns det förklaringar som menar att kulturellt kapital är en begränsad resurs i samhället och alla har inte de kulturella förutsättningar som gör det “enklare” för människor att satsa på utbildning för sig själva och sina framtida barn. Det förekommer även förklaringar som menar att beroende på föräldrarnas etniska och socioekonomiska ursprung uppstår det olikheter utbildningsprocessen som påverkar både livschanser och beteenden som i sin tur kan leda till att individer inte kan leva upp till sin fulla potential.I studien har kvantitativ metod använts och mätningar har gjorts med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Uppsatsen utgår från två hypoteser och analyserar stödet för följande hypoteser: (1) Det finns skillnader i utbildning mellan personer födda i Sverige jämfört med personer som inte är det, (2) Dessa skillnader kan förklaras med socioekonomiska resurser och kulturellt kapital. I resultatet kan man se att den första hypotesen inte visar ett inget signifikant samband mellan skillnader etnicitet (individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar) och utbildning. Resultatet visar vidare att hypotesen 2 delvis stämmer. Socioekonomiska resurser och kulturellt kapital påverkar till en viss del skillnader som uppstår i utbildning, men enbart socioekonomiska resurser och kulturellt kapital kan inte förklara skillnader i utbildningsval mellan individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar.

I Sverige finns det i dagsläget ett större antal inresande än utresande studenter. Både på europeisk och svensk nivå har det formulerats mål om att öka antalet utlandsstuderande och Universitets- och högskolerådet - UHR har de senaste åren erbjudit en distanskurs i Ivägledning för de som arbetar med utbytesfrågor på universitet och högskola. Ivägledning betecknar den vägledningen som ges före, under och efter utlandsstudier. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur studie- och yrkesvägledare samt internationella koordinatorer på universitet och högskolor i Sverige vägleder och motiverar studenter inför utlandsstudier, med ett fokus på före fasen, som består av motivering, förtydligande och förberedelse. Frågeställningar har formulerats för att få svar på hur studiens informanter arbetar med vägledning inför utlandsstudier, samt vilka framgångsfaktorer och svårigheter som upplevs i deras Ivägledningsarbete. I uppsatsen används tidigare forskning om Ivägledning som vetenskapliga artiklar och uppsatser, både svenska och internationella, som belyser ämnet från olika perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med tolv informanter från totalt åtta svenska lärosäten. I resultatet framgår det att Ivägledning ser olika ut på olika lärosäten vilket ofta beror på organisation, olika förutsättningar som exempelvis ekonomiska resurser, personalkategorier och individuella ansvarsområden. Resultatet visar även fördelen med ett proaktivt arbete och ett bra samarbete kollegorna emellan. Svårigheter som upplevs rör framförallt svårigheter att nå ut till alla studenter som i sig också kan göra det svårt att arbeta proaktivt, personliga skäl hos studenterna samt större strukturella problem.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier. För att ge ytterligare insikt i valet om vidare studier har Banduras teori om Self-efficacy använts. Resultatet visar på hemmiljöns betydelse för fortsatta studier efter gymnasiet.

Föreliggande studie har undersökt fenomenet prokrastinering och dess utsträckning bland studenter på Mälardalens högskola. Studien vill se hur vanligt förekommande prokrastinering är inom högre utbildning samt vad prokrastinering ger för konsekvenser på lärandet och studieresultat. Den metodologiska ansatsen som studien har använt är den kvantitativa forskningsmetoden och insamling av data genomfördes genom en webbaserad enkät. Resultatet visar att prokrastinering förekommer i stor utsträckning inom högre utbildning och att det finns samband mellan lärandet, studieresultat och prokrastinering. Resultatet redovisar också för de faktorer som påverkar studenters prokrastinering såsom attityd och miljö.

Studiens syfte är att undersöka hur motivationen hos studenterna vid Mälardalens högskola påverkas av grupparbete. Frågeställningarna är följande: Vad har studenterna för syn på grupparbete som metod? Vilka förutsättningar påverkar studenterna vid grupparbete och vilken betydelse har grupparbete haft för studenterna motivation? För att angripa detta problemområde har jag använt mig av en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer. Jag tillämpade ett mättnadsurval. Teoretiska referensramar grundar sig i Ahl, Zimmerman och Graners definitioner kring motivation och self-efficay. Vidare utgår studien utifrån tidigare forskning kring hur motivation påverkas av gruppdynamik,handledning,utbildningskultur och lärandet. Vidare utgår studien ifrån tidigare forskning med fokus på hur self-efficacy påverkar motivation. Studiens resultat bekräftar att motivationen påverkas av grupparbete. Studenterna är motiverade att arbeta i grupper, men förutsättningar är avgörande.

Föreliggande studies syfte är att undersöka vilka behov som yrkesverksamma musiklärare uppmärksammar i sin praktik och hur det talas om dessa behov. Tidigare forskning tar upp sätt att förmedla musikalisk kunskap, perspektiv på musikundervisning, effektiv yrkesutövning samt vilken roll musikläraren tenderar att eftersträva. Det teoretiska ramverk som används har sitt ursprung i sociokulturellt perspektiv, med fokus på mediering, appropiering och situerat lärande vilket ger möjlighet att problematisera situationer och innehåll inom undervisning. Resultatet byggs på intervjuer av fyra musiklärare från olika delar av Sverige, vars gemensamma punkt är musikläraryrket främst riktat mot grundskolans senare år. Studiens resultat påvisar att erfarenhetsbaserat lärande är värt mer än genomförda studier på högre utbildning och att man önskade mer verklighetsförankrade förberedelser för det yrke man studerade till. Studien fann att moment som saknades ifrån genomförd utbildning handlar om bedömningsprocesser, skötsel och stämning av instrument samt nivåanpassa undervisningsinnehåll på ett adekvat sätt.

Syftet med denna undersökning är att undersöka ett antal syriska universitetsstudentersupplevelser av utmaningar och möjligheter under genomförandet av högre studier i Sverige.Den genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnligauniversitetsstudenter som läser samhällsvetenskapliga program i Sverige. Undersökningenhar utgått från ett kvalitativt perspektiv för att få en djupare förståelse om olika utmaningaroch möjligheter som de sex utrikesfödda kvinnliga studenterna uttrycker i samband med sinastudier. Studenterna som invandrade till Sverige år 2015 uttrycker sina utmaningar,motivationsfaktorer och studiestrategier som har uppstått i samband med sina högre studier. Med stöd av social kognitiv teori som handlar om motivation och självtilltro (self-efficacy),samt inre- och yttre motivationsteorier har jag redovisat resultaten utifrån dessa teoretiskautgångspunkter. Sedan har jag fokuserat på begreppen modellinlärning, självtilltro ochmotivation eftersom det kan ge en förståelse på hur en viss grupp av utrikesfödda studenterobserverar och härma andra och hur de på ser deras självtilltro i samband med högre studier.Resultaten av undersökningen indikerar att majoriteten av de utrikesfödda studenternaförsöker skaffa sig nya studiestrategier i den nya universitetsvärlden och hitta motivation föratt klara av sina studier. Dessutom visar undersökningen att de upplever svårigheter medspråket när det gäller att skriva olika akademiska texter. Det framkommer även att de iblandupplever en negativ inställning om sina språkkunskaper i svenska från deras omgivning underutbildningen.

Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att beskriva och förstå hur hörselskadade studenter upplever och hanterar inkludering och exkludering på högskolan i Sverige. Bakgrunden är att hörselskadade studenter i en tidigare undersökning från 2007 visade sig vara underrepresenterade på högskolan och överrepresenterade i avhopp från densamma. Det finns idag få undersökningar med livsberättelser från hörselskadade studenter kring deras upplevelser av högre studier. Denna studie vill i någon mån försöka bidra till en större förståelse kring hörselskadades situation. Som metod har valts kvalitativa intervjuer. Teoretiska begrepp har hämtats från Goffmans teori om stigmatisering. Resultaten visar att hörselskadade studenter saknar och efterfrågar ett samlat grepp kring hörselfrågor inom högskolan. Värdefulla insatser för den enskilde studenten görs via Pedagogiskt stöd, men det saknas en allmän medvetenhet om dessa frågor inom högskolan, liksom fullgoda tekniska lösningar. Inkludering, både i undervisningen och socialt, förblir studentens ansvar och väljs ibland bort för att slippa påkalla uppmärksamhet till sitt funktionshinder. Med tiden ökar studentens skicklighet att hantera hörselrelaterade situationer, vilket påverkar självbilden samt ökar inkluderingen. Inkluderingen kan dock med små medel underlättas och påskyndas av högskolan. Detta skulle underlätta för den hörselskadade studenten studiemässigt och socialt samt i förlängningen kunna motverka avhopp. Nyckelord: Hörselskador, livsberättelser, inkludering, exkludering, högre studier