I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet. Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens alternativkostnad som bl.a. påverkas av storleken på utbildningspremien och den givna situationen på arbetsmarknaden. Då arbetslösheten är den aspekt som undersöks närmare i denna uppsats kan alternativkostnaden betraktas ur ett perspektiv där incitamentet att påbörja studier är högre om alternativet för individen hade varit arbetslöshet. I den ekonometriska paneldataanalysen väljs antalet högskolenybörjare som mått på den aggregerade efterfrågan. Det föreligger en problematik i valet av ett efterfrågemått som innefattar faktiskt studerande då det finns ett simultant samband mellan efterfrågan och utbudet i formen av antalet utbildningsplatser. Valet av responsvariabel medför att efterfrågeöverskottet i formen av sökandetrycket inte fångas upp i undersökningen. Som förklaringsvariabel väljs ungdomsarbetslösheten i ålderskategorin 18-24 år då merparten av högskolenybörjarna finns representerade i denna åldersgrupp. Den ekonometriska studien är baserat på ett kommunspecifikt paneldatamaterial som hanteras genom en LSDV-modell där kommun- och tidsspecifika dummyvariabler introduceras för att hantera heterogeniteten mellan kommuner samt strukturella förändringar över den undersökta tidsperioden. Samtliga ekonometriska modeller påvisar ett statistiskt säkerställt kontracykliskt samband. Det blir fler högskolenybörjare när ungdomsarbetslösheten stiger vilket överensstämmer med tidigare studier. Sambandet kan förklaras med ett ogynnsamt arbetsmarknadsläge medför att fler individer har en låg alternativkostnad samtidigt som det med svenska utbildningssystemet kännetecknas av lättillgänglighet. I de modeller där det geografiska avståndet till närmaste campusort inkluderas som en interaktionsterm indikeras att ett ökat avstånd medför att en förändring i ungdomsarbetslösheten ger en större effekt på antalet högskolenybörjare. / In this thesis the primary economical and structural aspects which determine the aggregated demand for Swedish higher education are analysed. The economical approach also underlies the econometrical panel data analysis on how changes in the youth unemployment rate affect the demand. The econometrical study is based on a municipality specific panel data set. In the econometrical modeling the geographical distance to the nearest campus is included as a part of an interaction term. The purpose is to examine if the effect from changes in the youth unemployment is affected by the geographical distance. From an economical approach the determination of the aggregated demand is described and analysed from a perspective of individuals’ choice to study. The aggregated demand is, from a rationality point of view, considered to be composed of individual utility functions. A key term is the individual opportunity cost which i.e. is determined by the education premium and the current situation on the labour market. The opportunity cost can be derived as the varying incentives for commencing university studies depending on if the alternative would be unemployment. In the econometrical panel data analysis the aggregated demand is measured through the number of enrolled first-time freshmen. A demand measurement based on enrollment is problematic because of the existence of a simultaneous relationship between supply and demand, which impossible the estimation of the excess demand. The unemployment rate for the year group 18-24 olds represents the majority of enrolled first-time freshmen. The municipally specific panel data set are handled by a ”two-way fixed effects”-LSDV-model where municipality specific and time specific dummy variables is introduced to manage both heterogeneity among municipalities as well as structural changes during the investigated time period. All econometrical models indicate a statistical significant counter-cyclical relationship. An increased youth unemployment rate, leads to more enrolled beginners. These results are consistent with earlier studies. The connection can be explained by the existence of a larger number of individuals with a low opportunity cost in combination with the easy accessible Swedish education system. In those models where the geographical distance to the nearest campus is included as an interaction term, a longer distance indicates a higher sensitivity. A change in the youth unemployment rate affects the number of first-time freshmen more at a further distance.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet. Informanterna beskrev också förslag på utveckling av områden rörande kursvärdering. I diskussionen sammanfattas resultatet i tre teman med stor betydelse för kursvärdering. Dessa är: Syfte – meningen med kursvärderingen, Metod – variationer av olika kursvärderingsmetoder samt Process – arbetet med kursvärdering är en process. Följande slutsatser har analysen utmynnat i; Begreppen kursvärdering och kursutvärdering behöver förtydligas, Det är problematiskt att genomföra en kursvärdering som har flera syften, För att säkerställa det övergripande syftet med at förbättra kvaliteten behövs ett systematiskt arbete som genomsyrar hela organisationen, Summativa kursvärderingar bör kompletteras med formativa kursvärderingsmetoder för att uppnå ökat studentinflytande och förbättrad kvalitet, Kursvärdering bör systematiskt kompletteras med annan information för att göra en djupare och mer omfattande analys av kursen med syfte att få en helhetsbild av kursen, Den kursvärderingsmetod man använder sig av bör passa ihop med det syfte man har för genomförandet av kursvärderingen, Det är bra att öka variationen av kursvärderingsmetoder, Rörande kursvärderingsmetoden KURT så bör ett klart syfte med just den metoden skrivas fram för respektive nivå i organisationen, Det är viktigt att även resultatet av andra former av kursvärderingsmetoder än KURT tas tillvara, Arbete med kursvärdering är en process och kursvärdering blir därigenom processinriktad, Det finns ett behov av att ta tillvara lärarnas synpunkter på kursen, Det finns ett behov av ett mer systematiskt organiserat stöd för de som är kursansvariga.

I syfte att belysa om och i så fall hur tidiga läsare och skrivare stimuleras i skolan under de första åren har intervjuer genomförts med sex lärare i årskurserna ett, två och tre. Av resultaten framgår att arbetet med att få lågpresterande elever att uppnå kursplanens mål är så pass krävande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien är att lärarna, trots medvetenhet om denna problematik, begränsas av den tid som står till förfogande och upplever sig inte räcka till för att tillrättalägga undervisningen för dessa elever.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to inquire into how teaching educators within the Social Work Program at the Linneaus University of Sweden are comprehend the concept of sustainable development. Both in relation to the relevancy the concept has in social work as a profession and within the realms of education. The aim is to examine the discrepancies between what is stated in policy documents and what is actually taught. The study is based upon semi-structured interviews with a group of teaching educators from the Department of Social Work at the Linneaus University. Conclusions show that there is some obscurity surrounding what sustainable development as a concept really is and that general comprehension of the concept is limited. Not one of the participants in the study could describe concretely in which way the concept of sustainable development could be of relevance for social work as a profession. Furthermore it can also be concluded that a clear definition of sustainable development from the Linneaus University management is missing as well as the right tools and conditions for implementation, of the concept stated within the policy documents, are insufficient. The study also aims to contribute towards the discussion concerning everyone’s responsibility when it comes to a common journey towards a sustainable future.

Sammanfattning Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.

Syftet med föreliggande studie har varit att utveckla kunskap om studenters motivation avseende val till högre utbildning. Den tidigare forskning som presenteras har dels genomförts ur ett utbildningssociologiskt perspektiv där man visat hur traditioner hänger samman med individens val att utbilda sig, och dels utifrån motivationsteoretiska perspektiv som redogör för individuella motivationsfaktorer rörande utbildning. Föreliggande studie har syftat till att studera fenomenet ur det sistnämnda perspektivet. Med hjälp av en kvalitativ metod har intervjuer genomförts med sju studenter. Resultatet visade att studenterna hade motiverats att söka högre utbildning dels med anledning av att förvärva kunskap, dels för att i förlängningen få ett fast jobb med fast inkomst samt för att känna uppskattning från andra människor. Resultatet har analyserats med hjälp av Maslows behovsteori som inkluderar fem typer av mänskliga behov som människan motiveras av att tillfredsställa (Maslow, 1987). De mänskliga behov som synliggjordes i studenternas angivna motivationsfaktorer var behovet av trygghet, behovet av gemenskap, tillhörighet och kärlek, behovet av uppskattning, det kognitiva behovet samt självförverkligande. Vi har funnit två motivationsfaktorer som de mest tongivande. Den ena är att i förlängningen uppnå en trygg vardag efter avslutade studier. Den andra handlar om att förvärva kunskap om det valda ämnet. / The aim of the present study was to develop knowledge about students’ motivation regarding the choice to attend university. A presentation of previous research is given, including motives to attend university from a sociological perspective focusing on general traditions regarding higher education. Previous research also focuses on individual aspects through motivational perspectives regarding education. This study aimed to study the phenomenon from the latter perspective. Using a qualitative method interviews with seven students was completed. The results showed that the students had been motivated to attend higher education partly because of the desire to acquire knowledge and partly to ultimately get a permanent job with a steady income and to be appreciated by other people. The results have been analyzed using Maslow’s theory of needs that includes five types of motivational needs (Maslow, 1987). The human needs that were reflected in the students motivational factors was the need for safety, the need for love and belongingness, the esteem needs, the cognitive need and self-actualization. We have found two motivational factors as the most influential. One is the motivation to attain a safe everyday life after graduation. The second concerns the motivation to acquire knowledge about the chosen topic.

Med alltmer digitalisering i samhället ökar distansutbildningarna fort och erbjuds idag på de flesta lärosäten. Allt fler väljer att studera på distans därför handlar denna studie om att undersöka varför man väljer att studera på distans, vilka hinder som distansstudenten kan uppleva och hur lärosätets upplägg upplevs av distansstudenter, då dessa påverkar studentens möjligheter att genomföra och slutföra sina studier på ett bra sätt. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distansstudenter.Studiens resultat visar tydligt att lärosätens upplägg, kommunikation och tillgänglighet är viktigt för framgång, men också att motivation och självdisciplin från studentens sida också spelar stor roll för att kunna genomföra och slutföra studierna. / Today, with more digitization in society the distance education increases fast and is available at most universities. More people choose to study at a distance why this study was made to examine what obstacles and how the University's approach is experienced by distance students, as this affects the student's ability to carry out and complete their studies in a good way. The study was conducted by means of semi-structured interviews with 8 distance students.The results of the study clearly shows that how the seat of learnings platform, communication and availability are important for success, but also the motivation and self-discipline from the student's side also plays a major role in order to carry out and complete their studies.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, skapa en djupareförståelse för hur unga vuxnas väg till studier på Fryshusets folkhögskola ser ut. Därtill ämnarstudien få en förståelse för de unga vuxnas upplevelser av sina studier på Fryshusetsfolkhögskola samt den betydelse dessa studier har för dem i deras liv och framtid.​ Utifråndetta syfte formulerades dessa frågeställningar: 1) Hur såg de unga vuxnas väg till Fryshusetsfolkhögskola ut? 2) Hur upplevde de sin studietid på Fryshusets folkhögskola? 3) Vilkenbetydelse tillskriver de sin tid på folkhögskolan efter sina avslutade studier? Studiens empirisamlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem tidigare deltagare på Fryshusetsfolkhögskola som idag studerar på högskola eller universitet. Uppsatsen har ettsocialpsykologiskt perspektiv med ett teoretisk ramverk som utgår från ett symboliskinteraktionistiskt perspektiv. Ramverket består av dessa teorier: Berger och Luckmanns teoriom att individen tillsammans med samhället skapas som en social konstruktion. Främstkommer deras begrepp primär och sekundär socialisation användas, men även begreppensignifikanta andra och resocialisation. I det teoretiska ramverket ingår även Cooleys teorierom spegeljaget och primärgruppen och Goffmans teori om identitetstypologi. Resultatenvisade att Fryshusets folkhögskola har haft en betydande roll för de unga vuxna. De ungavuxna hade gått igenom en förändringsprocess under deras tid på Fryshusets folkhögskola. Deunga vuxna upplevde att relationerna på skolan hade haft en stor betydelse för dem, främsthade lärarnas uppmuntran haft en stor påverkan för deras självförtroende. Slutligen visadeäven en positiv förändring hos de unga vuxnas självkänsla och identitet. Innan deras studierpå folkhögskolan hade samtliga av informanterna oavslutade gymnasiebetyg och enupplevelse av att sakna mål. Idag studerar de vuxna på högskola eller universitet och de ungavuxna har en positiv syn på framtiden och en känsla av tillhörighet i samhället.