Purpose: To create an understanding of how foreign students perceive the communication they receive from universities and colleges before and during exchanges with regard to cultural differences. Theory: The theoretical framework of this study is based on three different theories and prior research. The three theories are Shannon & Weaver’s (1963) The Linear Communication Model, Duncan & Moriarty’s (1998) The Scope of Marketing Communications and Hofstede et als (2011) cultural theories. Scientific articles on culture and communication were used to see how university communication is applied in practice. Method: The research has been conducted with a qualitative research with a deductive approach. Two focus groups took place in order to carry through with the research. These groups equally consisted of four participants each. The topics of the discussion amongst them were culture and communication. The participants are foreign students studying at Södertörn University College in Stockholm during the spring semester of 2016. The selection of participants was made with a convenience sample where contact was made through email invitations of participation in a focus group. Conclusion: The study has shown that all of the participating foreign students perceived the communication they had with the Swedish university as effective and informative. It was also clearly for them whom they could go to when help was needed in certain matters. Additionally, it was also shown that cultural differences have a moderate effect on the perception of the communication in the organizational culture of higher education. / Syfte: Att skapa förståelse för hur utländska studenter uppfattar den kommunikation de får från universiteten och högskolorna inför och under utlandsstudier med hänsyn till olika kulturella skillnader. Teori: Den teoretiska referensramen i denna studie bygger på tre olika teorier och tidigare forskning. De tre teorierna är Shannon & Weavers (1963) Linjära kommunikationsmodell, Duncan & Moriartys (1998) Omfattningen av marknads- kommunikation samt Hofstede et als (2011) kulturteorier. Vetenskapliga artiklar inom kultur och kommunikation användes för att se hur universitetskommunikation ser ut i praktiken. Metod: Forskningen har bedrivits med en kvalitativ forskningsmetod som har en deduktiv ansats. För att få fram studiens resultat har två fokusgrupper genomförts med fyra deltagare i varje grupp, där en diskussion kring teman kultur och kommunikation fördes. Deltagarna är utländska studenter som studerar vid Södertörns Högskola i Stockholm under vårterminen 2016. Urvalet av deltagarna gjordes med ett bekvämlighetsurval där kontakt togs genom utskick av mail med inbjudan om deltagande i fokusgrupp. Slutsats: Studien har visat att samtliga utländska studenter uppfattar den kommunikation som de får från svenska universitet som effektiv, informativ samt att det är tydligt vem de ska ta kontakt med beroende på vad för sorts hjälp de behöver. Det har även visats att kulturella skillnader har måttlig påverkan på hur de uppfattar kommunikationen vid högskolan som organisation vilka alla är en del av.

Denna studie är uppdelad i två forskningsfrågor i syfte att undersöka både ämneslärarstudenter och lärarutbildares syn på subjektivitet i bedömningssituationer i svenska. Den första behandlar hur lärarutbildare arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer för ämneslärarstudenter med inriktning svenska. Den andra forskningsfrågan söker ökad förståelse för ämneslärarstudenters uppfattning om lärarutbildningens utformning och uppbyggnad och dess arbete för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer. Syftet med denna studie är att undersöka om de två medverkande grupperna skiljer sig i sina uppfattningar.      Under utförandet av denna studie framkom tre gemensamma teman för alla medverkande deltagare. Det första temat behandlar hur ämneslärarstudenter och lärarutbildare ser på subjektivitet i bedömningssituationer i svenskämnet på gymnasiet, det andra rör hur medverkande lärosäten arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer och det tredje temat handlar om förbättringsområden inom ämneslärarprogrammet i ämnet subjektivitet i bedömningssituationer.      Resultaten indikerar att subjektivitet inom betyg och bedömning är svårt att undkomma och att en levande diskussion i ämnet är av vikt. Ett sätt att synliggöra subjektivitet, som båda grupper var överens om, är sambedömning och att arbeta nära praktiken med aktuella teorier.

Syftet med studien var att belysa och problematisera hur förskollärare beskriver att samverkan kommer till uttryck inom arbetslag med högre personaltäthet, för att alla barn ska ges möjlighet till utveckling och lärande. Ur ett sociokulturellt perspektiv beskrivs det teoretiska ramverk som har utgjort grunden för studien. Studien genomfördes på två olika förskolor där datainsamlingen skedde genom intervjuer med förskollärare, för att deras uppfattningar skulle kunna synliggöras. Datamaterialet transkriberades och analyserades utifrån processen med att sortera, reducera och argumentera tillsammans med utvalda centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet. I studiens resultat framkom kommunikation, samsyn och kompetens som framträdande faktorer för en fungerande samverkan i arbetslag. Beroende på hur samverkan i arbetslagen fungerar kan det påverka varje barns utveckling och lärande. Respondenterna konstaterar att det finns både möjligheter och svårigheter med att jobba i ett arbetslag med högre personaltäthet där bland annat kommunikationen problematiseras. Det synliggjordes även att det alltid är barnen och barngruppens behov som ska vara i fokus för hur arbetslaget ska arbeta.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund. Många av dessa utländska akademiker har valt att komplettera sina utländska högskoleutbildningar på olika lärosäten. Arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda än bland högutbildade inrikesfödda, och arbetslösheten är störst bland personer från Afrika, Asien och Latinamerika.Syftet med studien är att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgår från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgår från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken ”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”.Resultatet visar att utländska akademiker uppskattar studierna i högskolemiljö med det unika grupparbetet och möjligheterna till stöd. Studenterna efterlyste flexibla insatser/metoder för målgruppen, när det gäller språkinlärning och ämneskompetens. Svårigheterna handlar om utanförskap, arbetslöshet och diskriminering inom arbetslivet och samhället. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Föreliggande studie syftar till att undersöka praktikens betydelse för erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter för beteendevetare, inom högre utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt är erfarenhetsbaserat lärande. Den metodologiska ansatsen är kvantitativ och det empiriska materialet samlades in genom webbaserade enkäter. Resultatet tyder på att det är fler beteendevetare som studerat det beteendevetenskapliga programmet utan praktik, än med praktik. Resultatet visar även att det till viss del råder skillnad mellan beteendevetare i förhållande till erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter. Vidare indikerar resultatet att de som studerat utan praktik, hade föredragit att studera med praktik. / This study intends to examine the significance of internship for experience-based learning and employment opportunities for behavioral scientists, within higher education. The theoretical outset is experience-based learning. The methodological approach is quantitative, and the empirical material is collected through web-based surveys. The result indicates that there are more behavioral scientists who have studied the behavioral science program without an internship, than with an internship. The result also shows that there is, to some extent, a difference between behavioral scientists in relation to experience-based learning and employment opportunities. Furthermore, the result indicates that those who studied without an internship, preferred to study with an internship.

<p>Sammanfattning</p><p>Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.</p>

<p>Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation. Med utgångspunkt i Charles Taylors självförverkligandeteori synliggörs undersökningspersonernas personliga utveckling under studieperioden. Analysen visar att studiernas påverkan på undersökningspersonerna varierar. De flesta utvecklas på det personliga planet även om studierna i vissa fall inte synes ha något inflytande. I något fall upplevs inte studierna vara personligt utvecklande.</p> / <p>The background of this study emanates from individuals’ change in relation to their social context, such as leisure time activities, family, and friends, which they participate in and take part off. This study takes it starting point in examining the possible influence of advanced studies in higher education on personal development. The aim is to investigate whether there is any relation, on basis of the student’s motivation for higher studies, between higher education and the way to self-realization. The empirical data consists of interviews with students, from different faculties at the University of Karlstad, who has at least 2 years (80 credit points) of university training off which 60 points concern of specific scientific subject. The interview questions address the relationship between the student and their family and friends. Personal development has been assessed in relation to Charles Taylor’s self-realization theory. The analysis shows that the influence of higher education on self-realization varies. Most respondents in the survey group experienced personal growth during their study time although their studies, in some cases did not seem to have had any effect. Some respondents did not experience personal growth at all.</p>

Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation. Med utgångspunkt i Charles Taylors självförverkligandeteori synliggörs undersökningspersonernas personliga utveckling under studieperioden. Analysen visar att studiernas påverkan på undersökningspersonerna varierar. De flesta utvecklas på det personliga planet även om studierna i vissa fall inte synes ha något inflytande. I något fall upplevs inte studierna vara personligt utvecklande. / The background of this study emanates from individuals’ change in relation to their social context, such as leisure time activities, family, and friends, which they participate in and take part off. This study takes it starting point in examining the possible influence of advanced studies in higher education on personal development. The aim is to investigate whether there is any relation, on basis of the student’s motivation for higher studies, between higher education and the way to self-realization. The empirical data consists of interviews with students, from different faculties at the University of Karlstad, who has at least 2 years (80 credit points) of university training off which 60 points concern of specific scientific subject. The interview questions address the relationship between the student and their family and friends. Personal development has been assessed in relation to Charles Taylor’s self-realization theory. The analysis shows that the influence of higher education on self-realization varies. Most respondents in the survey group experienced personal growth during their study time although their studies, in some cases did not seem to have had any effect. Some respondents did not experience personal growth at all.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nätbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har använts och upplevts vid Umeå universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslärare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation på nätet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation på nätet i huvudsak upplevdes som något positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nätbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lärande. Resultatet visade också att lärarna till stor utsträckning utgick i från egna erfarenheter när de bedömde kollegornas undervisning. Flera av informanterna upplevde rollen som observatör som mer givande än när rollen var att bli observerad. Hinder för kollegial observation upplevdes till stor del bero på organisation, tidsbrist och oförstående kollegor. Att känna trygghet med kollegan visade sig vara av central vikt för att överhuvudtaget vilja använda kollegial observation i nätbaserad undervisning.

The aim of the thesis is to investigate quality in learning in higher education in Rwanda by focusing on students’ learning and their employability. This focus allows for an understanding of key challenges for Rwandan higher education to emerge, at a time when more and more students are enrolling. Higher education is being rebuilt after the genocide of 1994 in Rwanda and the focus on quality in learning and preparing students for work life is thus timely and important. The empirical material comprises interviews with students, teachers and employers. Interpretation of this material is guided by perspectives on quality in learning: students’ approaches to learning, learning as transformation and employability. A meta-ethnographic analysis of the four articles on which the thesis is based generated five themes as central quality aspects of learning that could enhance the employability of graduates: becoming professional, skillful practices, becoming a learner, becoming responsible and international experience. The results illustrate that students have to some extent different views from employers and teachers regarding questions about quality in learning. Thus, it could be of value for policy makers and teachers to listen to what the students have to say when designing policy and curriculum in higher education in Rwanda. / Syftet med denna avhandling är att studera kvalitet i lärande i högre utbildning i Rwanda med fokus på studenters lärande och deras anställningsbarhet. Den förra som ett sätt att identifiera de mest centrala utmaningarna för studenters lärande i högre utbildning i Rwanda i en tid då fler och fler studenter deltar i högre utbildning. Den andra som ett sätt att få kunskap om hur väl förberedda studenter är efter avslutad utbildning i en tid då högre utbildning i Rwanda återbyggs efter folkmorden 1994. Det empiriska materialet består av intervjuer med studenter, lärare och arbetsgivare. Perspektiv på kvalitet i lärande i termer av studenters förhållningssätt till lärande, lärande som transformativt och anställningsbarhet, användes för att tolka materialet. En meta-etnografisk analys genomfördes av de fyra artiklar på vilka denna avhandling baseras. Fem kategorier centrala för kvalitet i lärande och något som kan bidra till ökad anställningsbarhet genererades: att bli professionell, skickliga praktiker, att bli en lärande person, att bli ansvarstagande, och internationellt erfarenhet. Resultaten illustrerar hur studenter i viss mån har annan syn på kvalitet i lärande i högre utbildning än vad lärarna och arbetsgivarna har. Därmed kan det vara viktigt för policymakare och lärare att lyssna på vad studenterna har att säga när policy och läroplan för högre utbildning i Rwanda revideras.