In this study, we have used a survey to investigate students in higher education and their self-efficacy abilities in Media and information literacy (MIL). We have investigated whether the students felt that the MIL-related education, offered by the libraries, helped them develop their abilities when they took part in it. The survey also asked if the students would like more such education. The results in this study revealed that the students at Chalmers had a high self-efficacy for critical thinking and information seeking both in their studies and in their social media habits. The result also revealed that despite their high self-efficacy the students still wished for more education in media and information literacy.

No description available.

Denna kvalitativa studie undersöker upplevelser och attityder hos lärare inom högre utbildning gentemot implementering och användning av AI-teknologi i deras arbete. Syftet är att kartlägga vilka faktorer som påverkar lärares attityder mot ny teknik såsom AI. Samt undersöka hur lärare upplever stöd från ledningen gällande den digitala transformationen. Studien använder en abduktiv ansats och integrerar teoretiska ramverk som professionsteori, krav-kontroll-stödmodellen samt organisationsteori om organisatorisk tröghet för att analysera lärares attityder. Den diskuterar både hur profession och organisatoriska trögheten kan försvåra den digitala transformationen inom akademin. Den tidigare forskningen betonar behovet att möta arbetsmarknadens krav på digital kompetens. Där högre utbildningsinstitutioner behöver inkludera AI-kunskap i sina utbildningsprogram och samtidigt hantera de etiska utmaningarna som teknologin medför. Studien visar på en blandad förförståelse och kunskap av AI-teknologi bland lärare. Vissa erkänner vikten av att utbilda studenter i att använda AI ansvarsfullt, medan andra uttrycker oro över akademisk integritet och potentiellt missbruk av AI-genererat innehåll. Det är dock samstämmigt att den snabba utvecklingen av AI medför utmaningar. Med farhågor om att det kan undergräva professionella roller, samt tvinga universitetslärare att förändra sitt arbetssätt för att upptäcka och undvika AI-fusk

Antalet personer som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) blir idag allt fler. Även inom högre utbildning ökar antalet personer med dessa diagnoser. Flera studier visar att de klarar studierna sämre, och att de känner sig mindre hemma inom högre utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare (SYV) i den snäva vägledningen arbetar med studenter med NPF, samt vilka kunskaper de har om NPF och hur de gått till väga för att förvärva dessa. För att ta reda på detta formulerades de två frågorna Hur goda kunskaper upplever SYV att de har kring NPF? Hur har de förvärvat dessa? samt Vilka tillvägagångssätt använder SYV i den snäva vägledningen i samtal med studenter med NPF-diagnoser?. Den teoretiska förankringen görs i Lärandets tre dimensioner samt i Social Cognitive Career Theory och Tillgänglighetsmodellen. De två senare omarbetas till den konceptuella modellen Förutsättningar för utveckling och lärande. Studien har en kvalitativ ansats, och har gjorts med hjälp av sju strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med SYV:ar inom högre utbildning. Studiens resultat är att majoriteten av intervjupersonerna upplever sina kunskaper om NPF-diagnoser som goda, eller åtminstone tillräckliga för att utföra uppdraget. Kunskaperna kommer från många håll, såsom närstående med NPF-diagnoser, SYVutbildningen, fortbildningar, eget läsande samt arbetslivserfarenheter. Vidare använder sig intervjupersonerna av ett antal olika verktyg för att vägleda studenter med NPF-diagnoser. Dessa innefattar bland annat pedagogiska verktyg såsom visuella hjälpmedel samt extra tydlighet i kommunikation och samtalsform. Flera framhåller vikten av att se individens behov snarare än dennes diagnos.

<p>Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.</p>

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.

In the early 1860´s, the author and opinion former Fredrika Bremer made a large donation of books to Högre lärarinneseminariet, which is the first governmental institute for higher education of women in Sweden. The aim of this thesis is to describe the collection of donated books as well as to extract information regarding Bremer's international network of contacts, her views on women's education and her relation to Högre lärarinneseminariet. Furthermore, the aim is to highlight the unique relationship between Fredrika Bremer's private collection of the books and the library of Högre lärarinneseminariet from a gender perspective. A handwritten list of the 321 titles constitutin the donation has been preserved in the seminar archive and three quarters of the books have been re-discovered in a bookcase at Årsta castle. The donation is characterized by its double origin as stamps and personal dedications remain as permanent traces in the books. The archive list of the donation defines the scope of the current thesis. A sub-population of the books was selected for a more thorough investigation which was performed according to a bibliographical form. By considering each individual book as an artefact and the donation as its context, information was derived both from the individual book as well as from the book in relation to the collection as a whole. The investigation shows that the collection reflects Fredrika Bremer's areas of interest, her travels and her contacts with other writers throughout the world. The donation of the books, as well as the Iduna statue which she also donated, confirms that she saw her vision of a college being realized in Högre lärarinneseminariet. She was also aware of her own efforts for women's education and emancipation, and her significance as a role model for future students at the school. There is a high cultural history value in the preservation of Fredrika Bremer's book collection and it is desirable to make the collection more accessible for research.

Bakgrund: Högskolor och universitet bedriver utbildning och forskning, där sätten för att driva dessa under åren har förändrats. Lean-verktyg och principer har blivit allt vanligare i såväl offentliga som privata organisationer för att söka efter förbättringar och då även i högre utbildning. För att förbättra och effektivisera processer i högre utbildning kan Lean-verktyg och principer vara ett alternativ, dock finns det begränsat med forskning inom området som ligger till grund för denna studie. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns med att tillämpa Lean-verktyg och principer i högskolor. Studien undersöker ifall högskolor kan förbättra sina interna processer samt vilka problem och begränsningar som finns med tillämpningen av Lean-verktyg och principer. Metod: En abduktiv ansats har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Den teoretiska referensramen har samlats in i samband med insamlingen av empirisk data från en fallstudie på Högskolan i Gävle. Genom analys och diskussion av den teoretiska referensramen och insamlad data från fallstudien har en slutsats arbetats fram. Resultat/analys: Fallstudiens organisation och den valda processen har kartlagts utifrån dokument, intervjuer och enkäter. En värdeflödesanalys presenteras som belyser slöserier i processen och en föreslagen process åskådliggörs. Begränsningar: Lean-verktyg och principer i högre utbildning är ett område med begränsad forskning och är därför i behov av mer kunskap kring ämnet. Slutsats: Tillämpningen av Lean-verktyg och principer i högre utbildning har i denna studie visats vara möjligt och användbart. Studien visar också på att problem och begränsningar finns med tillämpningen som bör beaktas. / Background: Higher education conducts education and research, where the ways of operating these have changed over the years. Lean tools and principles have become increasingly common in both public and private organizations in search of improvements, which also regard higher education. In order to improve and streamline processes in higher education, Lean tools and principles may be an alternative. However, there is limited research in the area that forms the basis for further research. Purpose: This study aims to investigate the possibilities and obstacles of applying Lean tools and principles in higher education. The study explore whether higher education can improve their internal processes and also the problems and limitations that exist with the application of Lean tools and principles. Method: An abductive approach has been used to answer the study's purpose and questions. The theoretical framework has been collected in connection with the gathering of empirical data from a case study at the University of Gävle. Through the analysis and discussion of the theoretical framework and data collected from the case study, a conclusion has been drawn up. Results/analysis: The case study's organization and the selected process have been mapped based on documents, interviews and surveys. A value stream mapping is presented that highlights waste in the process and a proposed process is illustrated. Limitations: Lean tools and principles in higher education are an area of limited research and are therefore in need of more knowledge about the subject. Conclusion: In this study, the application of Lean tools and principles in higher education has been shown to be potential and useful. The study also shows that problems and limitations exist with the application.

Bakgrund och problem: Organisationer idag präglas av den digitala utvecklingen. Att transformera sin affärsmodell till en digitalaffärsmodell är idag en förutsättning enligt forskning för att kunna överleva. Högskolor och universitet i Sverige har ett traditionellt sätt att bedriva sin verksamhet på och påtryckningar från omvärlden har ett skiftande fokus. Lagar och regler sätts upp för att digitalisera enskilda delar av verksamheten istället för hela affärsmodellen. Studenterna kräver mer av den digitala utvecklingen i utbildningen. Distansutbildningar som bedrivs digitalt har det forskats på inom flera områden men den digitala utvecklingen som sker på campus är mindre omfattande i sin forskning. Det uppfattas här finnas en kunskapslucka som ännu inte är studerad. Den digitala transformationen på campus ur ett studentperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka egenskaper i utbildningens digitala verktyg som studenterna värdesätter. Vidare ämnar studien att analysera studenternas uppfattning om nuvarande digitala verktyg som används men även om framtida verktyg som önskas. Studien avser därmed att utvidga befintlig kunskap utifrån studentens perspektiv på vad som skulle kunna transformeras i digitala verktyg på campusutbildningar. Studien önskar även bidra till framtida forskning och en ingång till fördjupning inom ämnet. Metod: I denna studie tillämpas en kvalitativ forskningsansats. Studiens empiri grundas främst i intervjuer med respondenter som är aktiva studenter på en högskola eller universitet i Sverige. Slutsats: Det är inte enskilda funktioner som studenten värdesätter i sin utbildning utan funktioner som genererar effektivitet i utbildningen. Den primära källan för värdeskapande i den högre utbildningen utifrån ett studentperspektiv har definierats som effektivitet. Värdekällorna: nyheter, komplement och inlåsning kan sekundärt skapa värde för studenterna om grunden i transformationen är effektivitet. Lärosäten kan transformeras till digitala affärsmodeller men ett abrupt bryt från det traditionella lärandet som inte innebär effektivisering för den enskilda studenten är inte det som efterfrågas. / Background and problems: Organizations today are characterized by digital development. Transforming their business model into a digital business model is now a prerequisite according to research in order to survive. Colleges and universities in Sweden have a traditional way of conducting their business and pressure from the outside world has a shifting focus. Laws and regulations are set up to digitize individual parts of the business rather than the entire business model. Students require more of the digital development in education. Distance education, which is conducted digitally, has been researched in several areas, but the digital development taking place on campus is less extensive in its research. It is perceived here that there is a knowledge gap that has not yet been studied. The digital transformation on campus from a student perspective. Purpose: The purpose of the study is to describe the characteristics of the education's digital tools that the student’s value. Furthermore, the study aims to analyze students' perceptions about current digital tools used but also about future tools that are desired. The study thus aims to expand existing knowledge from the student's perspective on what could be transformed into digital tools in campus education. The study also wishes to contribute to future research and an in-depth study of the subject. Method: A qualitative research approach is used in this study. The empirical study is based mainly on interviews with respondents who are active students at a university or university in Sweden. Conclusions: It is not individual functions that the student values in his education, but functions that generate efficiency in the education. The primary source of value creation in higher education from a student perspective has been defined as efficiency. The sources of value: news, complements and lock-ins can secondary create value for the students if the foundation of the transformation is efficiency. Educational sites can be transformed into digital business models, but an abrupt break from traditional learning that does not mean efficiency for the individual student is not what is demanded.

I denna uppsats försöker jag att fylla ett tomrum inom forskningen om studenter som väljer att hoppa sina programutbildningar inom samhällsvetenskapliga program riktade mot en kandidatexamen. Syftet med detta arbete är att presentera en bild av avhoppade studenter inom kandidatprogram, och därmed utgöra en beskrivande studie för fortsatt forskning och fördjupning inom området. Jag har samlat in och analyserat statistik om avhoppade studenter från fem samhällsvetenskapliga program vid Luleå tekniska universitet. Med hjälp av statistisk analys ger jag en detaljerad bild av studenterna som väljer att hoppa av sin samhällsvetenskapliga universitetsutbildning. Resultaten visar på en skillnad mellan könen, där männen generellt är underrepresenterade inom de flesta program men har samtidigt högst sannolikhet att lämna programmen. För båda könen är det inte ovanligt att de fortsätter studera ett annat program eller kurser vid samma universitet efter att de har hoppat av. Denna sannolikhet ökar ännu mer ifall de ursprungligen kommer från närliggande orter till universitetet. För avhoppade studenterna som kommer från andra delar av Sverige råder det omvända förhållandet, om dessa individer fortsätter att studera sker det oftast vid ett annat universitet eller högskola. Med de tillgängliga data som använts går det dock ej utläsa ifall de avhoppade studenterna väljer att studera liknande program eller kurser vid nya utbildningsorter. Det finns även en skillnad mellan könen när man gör en åldersindelning, där äldre kvinnor oftare forsätter att studera än män. Jag diskuterar mina resultat med hjälp av etablerad forskning inom utbildningssociologi, där man studerat hur kulturellt kapital, habitus, könsskillnader påverkar engagemang gentemot skolan och hur väl man lyckas prestera inom skolväsendet. Genom att koppla resultaten mot teorier inom utbildningssociologi kan detta arbete vara en utgångspunkt för att utveckla nya frågeställningar och hypoteser om avhoppade kandidatprogram studenter. Och därmed bidra till fortsatt forskning inom området. / In this paper I try to fill a gap in the studies of students who drop out of higher education in Sweden. The gap consists of students who choose to drop out of educational programs aimed towards bachelor degrees in the social sciences. The aim of this study is to present the reader with a picture of students who drops out of bachelor programs and by doing so I hope to provide a stepping stone for further research in this area. I collect and analyze statistical data on drop outs from five programs at the University of Technology in Luleå. With this I provide detailed presentation using statistical analysis of the students who choose to drop out of higher education in the social sciences. The analyzed data shows a discrepancy between the genders, where even though men are typically underrepresented at the programs at a whole, they are still the most likely to leave the programs. But even when they drop out of a program there is a high probability that they continue to study at the same university, this is true for both gender but slightly more so for women. This also increases greatly if you are from the surrounding area of the university to begin with. For students who drop out and originated from other parts of the country, they are more likely to continue their studies at a different university. With the current data available in this study, there is no way to know what type of programs or courses they choose to study at their new choice of university. There is also a difference between the genders when accounting for age, where older women have a slightly higher tendency to continue to study after they drop out.  I discuss my results with established research in the field of sociology of education, on how culture capital, habitus, and differences in gender effect how students engage and perform in education. By using theories of sociology of education, this study can be used to further develop research questions and explore new premises within the subject area.