The present study examined high school students’ attitudes to higher education at university/college and their study engagement in an industrial town in klarälvdalen in the county of Värmland. The main research question was whether there are any differences between students in vocational and theoretically oriented programs regarding their attitude to higher education and study engagement. The results was also compared with a study with the same research question conducted in Countryside town in fryksdalen, Värmland county to see whether attitude and student engagement differ between high school students in different parts of Värmland. The method used was quantitative with data collected by using questionnaires. The sample consisted of 107 upper secondary students where 55 students studied in the theory-based programs and 52 students were students in vocational programs. The results show that it is different in attitude factor 1(Views on likelihood of attending university), 2 (Likelihood of friends attending university) and 3 (Family attending university) between the vocational program and theoretically driven program. In study engagement differs factor 4 (aspirations and goal) between the two approaches. In the comparison between the regions there is a difference in attitude factor 2 (Likelihood of friends attending university) and factor 3 (Family attending university). Conclusions that can to be drawn using the results of the study which were that vocational high school students in each city in the klarälvdalen and fryksdalen estimated lower factors for attitude and engagement that these students' engagement could possibly be strengthened in order to achieve a desirable attitude to higher education at university / college. / Föreliggandestudie undersökte gymnasieelever studerandes på en bruksort i klarälvdalen i Värmlandslän och deras attityd till högre utbildning på universitet/ högskola samt derasstudieengagemang. Huvudfrågeställningen var om det förelåg några skillnader iattityd till högre utbildning och studieengagemang mellan elever inomyrkesinriktade och teoretiskt inriktade program. En jämförelse med sammafrågeställning utförd på en landsbygdort i fryksdalen, Värmlands längenomfördes också för att se om attityder samt studieengagemang ter sig olikabland gymnasieelever beroende på var i Värmland man befinner sig. Metoden somanvändes för undersökningen var kvantitativ och data inhämtades med hjälp avenkäter. Urvalet bestod av 107 gymnasieelever där 55 elever studerade inomteoretiskt inriktade program och 52 elever studerade inom yrkesinriktadeprogram. Resultaten visar att det skiljer sig i attitydfaktor 1 (sannolikhetenatt börja på universitet/ högskola), attitydfaktor 2 (sannolikheten att vännerska börja på universitet/ högskola) och attitydfaktor 3 (familj som harstuderat på universitet/högskola) mellan yrkesinriktat program och teoretisktinriktat program. I studieengagemang skiljer sig engagemangfaktor 4 (strävanoch mål) mellan de två inriktningarna. I jämförelsen mellan orterna fanns enskillnad i attitydfaktor 2 (sannolikheten att vänner ska börja påuniversitet/högskola) och attitydfaktor 3 (familj som har studerat påuniversitet/högskola). Slutsatser som kan dras med hjälp av studiens resultatsom var att yrkesinriktade gymnasieelever på respektive ort inom klarälvdalenoch fryksdalen skattade lägre i faktorer för attityd och engagemang, att dessaelevers engagemang skulle eventuellt kunna stärkas för att uppnå en önskvärdattityd till högre utbildning på universitet/ högskola.

Syftet med studien är att mot bakgrund av ökade digitaliseringen i samhället, öka kunskapen om ett alternativt sätt att genomföra en undervisning vid högskole-/universitetsstudier med hjälp av Flipped Classroom. Studien är en totalstudie genomförd med forskningsstrategin explanatory sequential mixed method. Det innebär att studien i första hand använt kvantitativ metod för att komplettera med kvalitativ metod.  Av resultatet framgår att det förekommer både för- och nackdelar med Flipped Classroom, vilket påverkar studenternas inställning och upplevelse. Flipped Classroom ger studenterna flexibilitet. Det framgår att e-lärande ger flera individer möjligheten att studera vid högre utbildning. Oavsett kön, ålder eller tidigare erfarenhet påverkas upplevelsen till viss del.  Denna studie har genomförts på uppdrag av Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) vid Linköpings universitet.  Studiens syfte och frågeställningar avgränsas därmed till det pedagogiska projektet Flipped Classroom som genomförs på tredjeårsstudenter i delkursen HRD: Learning, change and development in organizations vid personal- och arbetsvetenskapliga programmet.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och är även den sociala plattform som visat sig vara populärast bland studenter. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur dagens generation studenter använder sig av Facebook i relation till sin utbildning. Studien riktar sig till den högre utbildningen och har avgränsats till att belysa hur studenter från det systemvetenskapliga programmet och juristprogrammet har tillämpat användandet av Facebook. En fallstudie med kvalitativa metoder genomfördes där 9 individuella intervjuer har gjorts. Tidigare forskningsresultat inom samma ämnesområde tillsammans med teoretiska utgångspunkter utgjorde grunden för analysen. Detta analyserades sedan i relation till det intervjumaterial som samlats in. Befintliga teorier har kunnat testats och tolkats i relation till intervjumaterialet. Studien resulterade i en riklig beskrivning kring hur studenter använder Facebook och den inverkan användandet kan ha. Studenter samarbetar, utbyter information och delar med sig av sina färdigheter från deras erfarenheter till varandra. Studenterna kan på så vis ta till sig informellt lärande som bidrar till den formella utbildningen och underlätta studiearbetet hemifrån. Resultatet som framkom från denna studie återspeglar och styrker även resultat från tidigare undersökningar som gjorts inom samma ämnesområde. / Facebook is today the world's largest social network and is also the platform that has proved to be the most popular among students. The purpose of this study is therefore to provide an insight into how today's generation of students use Facebook in relation to their education. The research question addressed how students in Sweden who study the system science program and the law program have used Facebook in their education. A case study with a total of nine interviews were conducted. Previous research results in the same subject area and theoretical starting points provided the basis for the analysis and were analysed in relation to the interview material. Existing theories have been tested and interpreted in relation to the interview material. The result of the study provided a deeper insight into how students use Facebook and the impact the use may have. Students collaborate, exchange information and share their skills from their experiences to each other and can through interaction with their classmates on Facebook, take on informal learning which contributes to the formal education as well as it can facilitate theirs studies from home. Several of the results obtained from this study reflect and support the results of previous studies.

Detta projekt handlar om en övergång till högre stålhållfasthet. Övergången sker från stålhållfastheten S355 till S690 i HEA-profiler för pelare samt vindbockar. Valet att genomföra detta projekt kommer ifrån att det skulle vara intressant att se om det finns några vinster med att övergå till högre stålhållfasthet. Under projektets gång kunde det konstateras att mindre stålprofiler kunde väljas vid val av S690 istället för den traditionella S355. För just denna specifika stålhall som undersöktes minskades pelarstorleken med tre pelarprofiler. Medan för vindbockarna kunde endast en pelarprofil minskas. Vid användning av stålhållfastheten S690 uppnås tvärsnittklass 4 för ett fåtal HEA-profiler. Detta medför till mer omfattande dimensioneringsutförande jämfört med stålhållfastheten S355 som endast når tvärsnittsklass 3 som högst. Det föreligger för tillfället ett ekonomiskt incitament för att välja högre stålhållfasthet enligt de approximerade kostnadsanalyser som verkställdes under projektets gång. Med den högre stålhållfastheten blir stålmängden lägre för stålhallen. Detta medför mindre transporter till byggarbetsplatsen, vilket är gynnsamt både ur ett miljöperspektiv och ekonomiskt perspektiv. / This project is about a transition to higher steel strength. The transition is from steel strength S355 to S690 in HEA- profiles for column and wind trestles. The choice to do this project comes from the fact that it would be interesting to see if there are any profits in switching to higher steel strength. During the project process it was found that smaller steel profiles could be chosen when S690 was selected instead of the traditional S355. For this particular steel hall the column size was reduced by three column profiles and for the wind trestles only one profile could be reduced. When the steel strength S690 is used, the cross class 4 is obtained for a few HEA- profiles. This leads to more extensive dimensioning performance compared to the steel strength S355 which reaches only the cross class 3 as the highest. At present there is an financial incentive to choose higher steel strength according to the approximate cost analyzes carried out during the project process. With the higher steel strength, the steel amount becomes lower for the steel hall. This leads to less transport to the construction site. Which is beneficial both for an environmental perspective and economic perspective.

The purpose of this study was to investigate the experiences of studying amongst people with a neuropsychiatric disability who received support from the model Supported Education, and people who did not get this support. Another purpose was to discuss if the model could be suitable for this group. The study also shows how some support options for this group were inspired by the support given to two other groups with disabilities. The research method had a narrative approach, where fourteen participants were asked to write a short reflective narrative about their experience of studying, with/without the support from Supported Education. The stories were analysed with narrative analysis. The result shows that the persons without support from the model used the family as their primary support, and that support from formal support givers was slow, especially before the participants could show that they had a diagnosis. The persons who received the support from the model were generally satisfied with the support they got, and did not emphasize the family as support givers in the same way. The analysis shows how it could me valuable to use Supported Education for people with a neuropsychiatric disability, not only because it helps them to study, but also helps them gain higher self-esteem through personal development.

The purpose of this study was to better understand how the universities in Sweden work to prevent plagiarism, how they use plagiarism detection tools and what knowledge the students have or wish to have about plagiarism. This was studied through interviews with teachers and administration staff from one smaller university in Sweden together with a questionnaire for students attending any university in Sweden. The study shows that the information about plagiarism can be clearer from teachers according to the students, to prevent plagiarism as far as possible. It also shows that the university is already working to improve the information so that the students in a better way can understand, but it is hard to know how to give the information and what information that the students need. The examined university are using the system Urkund as a plagiarism detection tool and the study shows that teachers in general are satisfied with the system and how they use it. However, some teachers see an opportunity to use the detection tool in their teaching practises but need more knowledge of the system to do so efficiently. The students reportedly know what plagiarism means according to the study, but they do not have a deeper knowledge about it which they want from their universities, especially how the school is handling plagiarism cases and how the plagiarism detection tool works. The study concludes with recommendations for the universities to improve their work against plagiarism. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur ett lärosäte i dagsläget arbetar för att motverka plagiat, hur man använder plagiatkontrollsystem och vad studenterna har för kunskap eller vilken information de känner att de saknar gällande plagiering. Detta undersöktes genom att intervjua lärare och förvaltningsanställda på en mindre högskola i Sverige och även genom en enkätundersökning som gick ut till studenter vid högre utbildning i hela Sverige. Studien visade att många studenter upplever att informationen från lärare och lärosätet kan bli tydligare för att i största möjliga mån undvika plagieringsfall. Den visar på att lärosätet redan jobbar för att förbättra informationen för studenterna men att det är svårt att veta vad som fungerar optimalt. Studien visar också på hur systemet Urkund används och i vilken grad. De allra flesta lärarna tycker att det är ett bra och användbartsystem och det känner sig bekväma med användandet, många kan också se en möjlighet till att använda systemet på ett mer pedagogiskt vis men behöver mer kunskap i hur det skulle kunna fungera. Studenterna anser sig veta vad plagiat innebär men en stor del tycker sig sakna mer djupgående information från sitt lärosäte för att få en bättre förståelse i främst förfarande vid upptäckt av plagiat och hur plagiatkontrollsystem fungerar. Slutligen ges rekommendationer till lärosäten för att kunna utveckla sitt arbete med att motverka plagiering och förbättra kommunikationen mellan lärare och studenter för att minimera plagiatfall.

Detta arbete har sin utgångspunkt från en matematikdidaktiks delkurs för blivande grundskolelärare i F-3. Där möter studenterna flera olika skriftliga och muntliga examinationsformer, men ingen som inkluderar digitala medier. Den här studien utgår ifrån en examinationsuppgift som examineras på två olika sätt. En grupp examineras genom en filmuppgift och en grupp examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift. Syftet med denna studie är att undersöka om variation av examinationsformer kan möjliggöra för studenterna att uttrycka sin kunskap på olika sätt, genom att använda de olika examinationsformerna.

Syftet med studien var att undersöka hur socionomstudenter med arbetarklassbakgrund upplevde universitetsmiljön och det sociala umgänget vid universitetet. För att svara på studiens syfte användes en kvalitativ metod, där åtta intervjuer genomfördes med socionomstudenter från tre olika universitet i Sverige. Studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och med Pierre Bourdieus teorier om kapitalformer och habitus, samt Everett Stonequists begrepp ”the marginal man”. Studiens resultat visade att den första tiden präglades av spänning och oro för socionomstudenterna, då miljön var främmande för dem. Den visade också att det initialt var krävande för studenterna att socialt integreras med övriga studenter. Studien visade att efter en tid vid universitetet, blev studenterna mer bekväma i universitetsmiljön. De flesta hade assimilerats in i universitetsmiljön, det vill säga att studenterna accepterade de normer och förhållningssätt som råder vid universitetet, och kände en tillhörighet till andra socionomstudenter. Slutsatsen visade att de olika kapitalen studenterna hade med sig från uppväxten, hade betydelse för hur upplevelsen av universitetsmiljön blev. Det var framför allt den nya kulturen som var av ett annat slag än vad de var vana vid. Det visade också att ”the marginal man” uppstått hos socionomstudenter på grund av olika sociala kontexter. / The purpose of the study was to examine how social work students with a working-class background experienced the university environment and the social interaction at the university. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used, where eight interviews were conducted with social work students from three different universities in Sweden. The data were analyzed with a qualitative content analysis and with Pierre Bourdieu's theories on capital and habitus, as well as Everett Stonequist's concept “the marginal man”. The results of the study showed that the first period at the university was characterized by excitement and anxiety for the social work students, since the environment was foreign to them. It also showed that it was initially demanding for the students to be socially integrated with other students. The study showed that after some time, the students became more comfortable in the university environment. Most had been assimilated into the university environment, which means the students accepted the norms and attitudes that prevailed at the university and felt a sense of belonging to other social work students. The conclusion was that the different forms of capitals had an impact on students’ experiences of the university environment. It primarily the university culture that was new to them. Belonging to different social contexts generated experiences related to “the marginal man” among social work students.

Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare vid ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning arbetar med breddad rekrytering, samt om de ser några utvecklingsområden i arbetet. Studiens titel Sesam, öppna dig! är inspirerad av sagan om Alibababa och de 40 rövarna. I sagan får Alibaba tillgång till en magisk trollformel, som öppnar en grotta full av värdefulla skatter. Det är bara de som kan trollformeln som kan komma in i grottan. På samma sätt menar vi att det enbart är vissa som har tillgång till högre utbildning. Genom sitt arbete kan dock studie- och yrkesvägledarna öppna upp sitt lärosäte för fler.    För att få svar på våra frågor om det valda ämnet, har vi gjort en kvalitativ studie och intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning. Respondenterna har svarat på frågor kring sitt arbete med breddad rekrytering, deras upplevelser av det och om det finns något som de tycker kan göras annorlunda. De har även fått berätta om sin syn på breddad rekrytering i stort.   Resultatet visar på en gemensam värdegrund som alla våra respondenter utgår ifrån i arbetet med breddad rekrytering. Det visar också att det finns olika föreställningar om vilka breddad rekrytering är till för, samt att de arbetar på olika sätt och ibland utifrån olika ugångspunkter även om det är mot samma mål.    Analysen av resultatet har gjorts utifrån teorin Social justice och utifrån en modell baserad på fem steg för en social rättvis inställning till karriärvägledning, samt utifrån teorin Sociodynamic counseling.

AbstractDue to widening participation in higher education, so-called språkverkstäder (academic writing centers) have been founded and are now present at most of the larger Swedish universities. The main activity at writing centers are individual tutorials in academic writing, reading and study skills. At most of the writing centers, tutors also give lectures and workshops in general academics, sometimes in cooperation with the university teachers at the departments. The aim of this study is to broaden the knowledge about a group of tutors who work with students in study difficulties in extended tutorials. Research questions are asked about what jurisdiction the tutors have over the professional work with the students, both in the individual tutorials and in other work tasks at the writing centers. Through interviews with eight tutors, data were collected and analyzed using qualitative content analysis. Based on the theoretical approach of critical pragmatism, democratic goals like inclusion of all, are associated with the tutors’ descriptions of what in this study is regarded as a special educational work at the academic writing centers. As an analytical and interpretive frame categorial and relational perspectives together with Abbott’s theory about jurisdictional control over expert labor are used. The result shows that the tutors’ claim over their professional work with students in study difficulties vary. The jurisdictional claim depends upon the tutors’ educational background, on how the area of work and knowledge are defined and on how it is described, understood and negotiated by other professionals at the university. In the struggle about who should do what to whom the students in study difficulties are at risk to becoming invisible. Further, the jurisdiction depends upon how the tutors perceives their democratic mission within the reality of widening participation. Overall, the result shows a weak jurisdiction for the tutors at the academic writing center regarding their work with students in study difficulties. The study draws the conclusions that work with students in study difficulties needs more attention at writing centers, and that tutors need more knowledge about teaching a diverse student body with different learning realities. In this context, special educational expertise and special educational perspectives can be of use for the development of both writing center practice and theory. Futhermore, a professionalization of the writing tutor work is crucial for writing centers in order to contribute to the inclusion work in higher education and truly become a writing center for all. Finally, the question of support for students in study difficulties needs to be regarded as a matter for all professions in higher education.