Research on gender equality in Swedish higher education shows an unequal gender balance. Women are consistently underrepresented at the highest levels of the academic hierarchy. The lack of gender equality in academia has been illustrated by metaphors such as a narrowing pyramid, a leaky pipeline and a black hole. Unlike other problems in the academic context, gender inequality in higher education is seldom considered from a system perspective. The system of higher education has undergone major changes during the 1990s in terms of scope (more students, more faculty, more institutions, etc.), differentiation (inclusion of new disciplines) and geographical distribution (establishing institutions in previously unserviced areas). In this thesis, theoretical expectations concerning the effect of these changes on gender equality are developed. The thesis investigates gender equality in higher education by developing an analytical framework to analyze the system level and its impact on gender equality. The empirical data consists of two sets. The first set contains cross-sectional data on registered students, doctoral entrants, doctors, post-doctoral fellows, lecturers and professors in Swedish higher education. The second set is derived from the longitudinal integration database for health insurance and labor market studies (LISA), which consists of anonymized data on all individuals in the Swedish labor market that hold doctoral degrees. The main finding of the thesis is that the system of higher education does have an impact on the gender equality in higher education. The vertical gender balance has increased during the expansion of Swedish higher education during the 1990s. The horizontal gender balance has also increased, but the increase is limited to the student category. On the other hand, the system of higher education has not had an impact on the gender equality measured in terms of exits from academia. Instead, the analysis shows that the rate of men that leave academia is higher than the rate of women, and that commonly used metaphors portraying academia as a narrowing pyramid, a leaky pipeline or a black hole serve poorly as illustrations of the gender equality in academia.

The overarching aims of this thesis are to investigate how students in higher education in Rwanda experience learning through the medium of a foreign language, mainly English, and the strategies they employ in order to successfully complete their university studies during a period of both language and educational change. Taking a sociocultural perspective, the thesis subscribes to a qualitative research design. Interviews were used in order to gain in-depth understanding of how higher education students reflect on, handle and cope with learning through a foreign language. Video and audio recorded interactions of students’ formal and informal group discussions were used to capture some of the seen but unnoticed linguistic and communicative details that might be of interest in shedding light on aspects related to learning in a foreign language. Four empirical studies show that students face different challenges in using the newly adopted language of learning and teaching. They are, however, aware of the fact that the globalisation process and dissolution of national boundaries may create new opportunities and are therefore willing to upgrade their English in order to cope with the new academic situation. Findings show that active use of multiple languages, although time consuming, has great potential to facilitate learning, thus emphasizing the complementarities rather than the exclusion of languages used in Rwanda. Also, teacher and student initiated group discussions have the potential to promote knowledge construction in content subjects as students afford a context for confident participation. Although the mother tongue is not officially recognised as language of instruction in higher education, it plays a mediating role for the negotiation of meaning of domain specific content through responsible code switching and translanguaging. / Det övergripande syftet för denna avhandling är att undersöka hur studenter inom högre utbildning i Rwanda erfar att lära på ett främmande språk, i huvudsak engelska, och vilka strategier de använder sig av för att lyckas genomföra sina universitetsstudier i en tid av förändring av både undervisningsspråk och undervisningen i sig. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsdesign. Intervjuer genomfördes för att få fördjupad förståelse för hur studenterna reflekterar över och hanterar problemet med att lära på ett främmande språk. Video- och audioinspelade interaktioner av studenternas formella och informella gruppdiskussioner användes för att fånga och analysera språkliga och kommunikativa detaljer som förekommer men ofta förbises eller tas för givna. Fyra empiriska studier visar att studenterna möter olika utmaningar när de måste använda ett nyligen introducerat främmande språk i undervisningen och i olika lärandesituationer. De är emellertid medvetna om att globalisering och upplösning av nationella gränser kan skapa nya möjligheter och är därför villiga att förbättra sin engelska för att kunna klara av den nya undervisningssituationen. Analyserna visar också att aktiv användning av en mångfald av språk, även om det är tidsödande, har stor potential att underlätta lärande och på så sätt betonas den komplementerande snarare än den exkluderande synen på språkanvändning i Rwanda. Dessutom visar det sig att diskussioner i grupp initierade av både lärare och studenter har en potential att stödja konstruktionen av kunskap inom akademiska ämnen eftersom studenterna skapar en tillitsfull miljö där de är trygga att delta. Studierna visar också att trots att modersmålet inte är officiellt erkänt som undervisningsspråk spelar det en medierande roll i framförhandlandet av innehållet inom olika ämnesområden genom olika former av gränsöverskridande språkande där alla språk som studenterna har tillgång till används.

The aim of this dissertation is to study exchange students’ movement and exchange studies as a trajectory in time and space. The dissertation is based on interviews with fourteen Korean exchange students at Swedish universities. The theoretical framework is based on Actor–Network Theory (ANT). ANT argues that everything that does something is an actor (human and non-human) and that an actor cannot be separated from a network that acts through the actor. ANT also argues that one’s location is not explained only in terms of Euclidean space and time but also in terms of spatiality and temporality, which are a network’s production. The dissertation shows that the students were enrolled and mobilized in the exchange programs by heterogeneous actors and that there were specific network spaces that produced exchange students at the home universities. The exchange students were excluded at the Swedish host universities by being formally included without direction. At the host universities, they went off course from their educational trajectories because the curriculum disappeared during their exchange studies. The dissertation also shows that the exchange students were enrolled and mobilized in the networks of “international students” at the host universities. Theses exchange students instead moved in the same way as the other exchange students, which stabilized the networks of “international students” at the host universities. It describes how the exchange students acted at a distance as actor of networks in Korea. When they returned, many of them had to prolong their educational period. This was a result of the translation of exchange studies at the home universities. In this dissertation, it shows that the exchange program was performed not only by individual exchange students; rather, it was performed in the associations of heterogeneous actors. / Syftet med avhandlingen är att undersöka utbytesstudenters rörelser och utbytesstudier som banor i tid och rum. Avhandlingen baseras på intervjuer med fjorton koreanska utbytesstudenter som vistats på olika svenska värduniversitet. Den teoretiska referensramen grundar sig i Actor-Network Theory (ANT). ANT argumenterar för att allt som gör något är en aktör, oavsett om den är mänsklig eller icke-mänsklig. En aktör kan inte urskiljas från nätverket vilken agerar genom aktören. Aktörens lokalisering kan inte enbart förklaras i termer av det euklidiska rummet och tiden, utan också i termer av rumslighet och tolkningar av tidsförloppen vilka är nätverksprodukter. Avhandlingen visar att studenterna enrollerades och mobiliserades till utbytesprogrammen av heterogena aktörer och att det fanns specifika rum där utbytesstudenterna skapades. På värduniversiteten exkluderades de genom att formellt inkluderas i olika kurser utan att dessa ofta hade någon riktning i deras studier. Utbytesstudenternas studier kom ur kurs jämfört med deras ordinarie utbildningar eftersom en läroplan saknades på värduniversiteten. Avhandlingen visar att utbytesstudenterna enrollerades och mobiliserades in i nätverk av de internationella studenterna på värduniversiteten. Utbytesstudenterna rörde sig på samma sätt som andra utbytesstudenter, vilket stabiliserade nätverken av ”internationella studenter” på värduniversiteten. I avhandlingen beskrivs även utbytesstudenternas fortsatta agerande som aktörer i nätverken i Korea. När de återvänt till Korea behövde de flesta förlänga sin utbildningstid och detta var ett resultat av hur utbytesperioden tillgodoräknades på hemuniversiteten. Det var ett resultat av översättningen i utbytesprogrammen på hemuniversiteten. Avhandlingen visar att utbytesprogrammen inte enbart genomfördes av de individuella utbytesstudenterna; snarare genomfördes de i förbindelser med heterogena (mänskliga och icke-mänskliga) aktörer.

Today, there is a mismatch between business graduates and employers in the labor market, interms of fit. Much of this mismatch is due to a lack of understanding of the needs of individualemployers. Previous research has not taken into consideration contextual and individualdifferences, which significantly affects what employers want. Hence, in order to understand theemployability of business graduates, one has to recognize the diversity in employer needs,which entails studying the role of organizational identity in employer requirements. The purpose of this research was to get a more comprehensive understanding of how individualemployers in Sweden experience different aspects of Graduate Employability. The dissertationfurther builds on significant research on Graduate Employability, thus making it a study ofdeductive nature. In order to increase the understanding of Graduate Employability, we optedfor an exploratory and qualitative approach. With the use of interviews, we were able to collectin-depth empirical data that were based on real-life experiences and working environments offive individual employers. Our findings illustrated Graduate Employability from a more practical perspective, thusoffering a more nuanced understanding of what employers expect and want from businessgraduates. Not only did we illuminate the concept of Graduate Employability, but we alsohighlighted the importance getting to know the employers and their needs. The contribution of this thesis will help aspiring business graduates to improve theiremployability, but the findings also have implications for higher education institutions andemployers alike.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos läkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jämförs läkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i Stockholmsområdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkät till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med läkarstudenter på termin fyra på Karolinska Institutet. Studien visar att läkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det särkskiljer sig i vissa avseenden. Bland annat framkommer att de har ett altruistiskt synsätt som de menar varit avgörande för deras utbildnings- och yrkesval. Att de vill bli läkare, inte bara för att få ett välbetalt, intressant och prestigefyllt arbete utan för att de vill göra gott för andra. / This thesis examines cultural and other symbolic capital amongst medical students in a Bourdian sense. Medical students at Karolinska Institutet, a Swedish medical university, were compared to four other prestige full educational programs in the Stockholm area. Investments in educational capital, media habits and other cultural investments were compered. The data was collected at an earlier stage at Uppsala University using a postal questionnaire. The data was strengthening with interviews with the medical students.  The medical students demonstrated that they had a lot in common with students from the other elitist education programs that was part of the study. However they also had an extra dimension that was not found amongst the other students and that was a sense of an altruistic thought, e.g. that they wanted to “do good” and that was the reason why they wanted to become doctors.

Syftet med studien är att undersöka och skildra några studenters motiv, motivation och upplevelser kring högre studier. I bakgrunden ingår forskning kring studentidentiteter (Bron m. fl., 2013), men efter hand tillkommer andra begrepp och teorier som bidrar till att belysa undersökningsmaterialet. Studien är grundad på kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av sex studenter i åldrarna 25-30 år. Resultatet av de sex studenterna redovisas som personporträtt, där både likheter och skillnader mellan studenternas motiv, motivation och upplevelser i relation till högre studier framgår. Några studerar för att kunna få ett arbete, andra för att bevisa för sig själva att de kan. I några fall återfann vi det som kallas för det transformativa lärandet enligt Mezirow (1997). / The aim of this study is to explore motives, motivation and experiences reported by some students in relation to higher education. The study is inspired by previous research (Bron et al, 2013) about students´ identities, and after the collection of data other theories and previous research were added. The method used is qualitative, specifically semi-structured interviews, based on six interviews with students aged 25-30. Similarities as well as differences in students´ motives and motivation for higher education appear. Some students attend higher education mainly in order to get a job/profession while a few also want to prove to themselves that they are competent enough to succeed in higher education. Occationally, transformative learning (Mezirow, 1997) emerge in data.

Bakgrund och problem:  Med åren har många statliga utredningar understrukit vikten av att högskolans undervisning skall ha en så god utformning som möjligt och att den skall ledas av väl kvalificerade lärare. För högskolor gäller det att finna rätt lärare som har förmågan att undervisa på ett sätt som passar dagens mer heterogena grupper med tanke på att studenterna fördubblats de senaste åren. Det är välkänt att hänsyn till de vetenskapliga meriterna är betydande och oftast avgörande vid anställning. Tidigare studier menar att bedömningskriterierna för pedagogisk skicklighet måste ges skarpare och mer entydiga formuleringar, likt den vetenskapliga skickligheten. Först då kan lika stor omsorg ägnas den pedagogiska skickligheten vid rekrytering. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att undersöka den pedagogiska skicklighetens betydelse i sin sociala kontext för att på så sätt ge en ökad kunskap kring fenomenet. Dessutom undersöktes hur fenomenet bedöms i praktiken och vilka underlag som används i förfarandet för att därmed kunna dra slutsatser kring varför betydelsen kan te sig på skilda sätt i olika sammanhang. Fem stycken semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. Intervjupersonerna, som är väletablerade inom akademin, har på ett eller annat sätt en inblick i hur bedömningen av den pedagogiska skickligheten går till och har kännedom om vilka uppfattningar som råder kring dess betydelse. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som supplement till empirin. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör studiens triangulering vilket gör att ett bredare perspektiv erhålls och därmed en mer fullständig bild av den pedagogisk skicklighets betydelse och hur bedömningen av den går till. Dessutom används trianguleringen för att öka studiens trovärdighet och träffsäkerhet. Resultat och slutsatser: Under intervjuerna framkom att det föreligger en statusskillnad mellan forskning och undervisning, där forskningens status upplevs som högre. Detta resultat tyder på att betydelsen av den pedagogiska skickligheten är lägre och att resultatet bekräftar tidigare studier. Bedömningsunderlag för den pedagogiska skickligheten måste utvecklas på ett sätt som gör att bedömningen blir kvalitetsmässig. / Background and problem: Over the years many government investigations have underlined the importance of higher education being as excellent as possible, and that the education should be managed by qualified teachers. Universities have to recruit the right teachers who have the ability to teach in a way that fits the more heterogeneous groups of today, since the amount of students have doubled in the recent years. It is well known that consideration of scientific qualifications is significant and usually crucial in employment. Former studies mean that the assessment criteria for teaching skills must be given sharper and more unambiguous formulations, similar to the scientific skills. Only then equal attention can be paid to the teaching skills within recruitment. Aim and method: The purpose of this study was to examine the importance of teaching skills in order to increase knowledge about the phenomenon. In addition, the study examined how teaching skills are assessed in practice, and which basis that are being used in the procedure, in order to draw conclusions about why the significance can be different in various contexts. Five semi-structured in-depth interviews were conducted. The interviewees, who are well established within the academy, have in different ways insight into the assessment of teaching skills, and they have knowledge about the perceptions of its significance. In addition to the interviews, several different documents have been examined as supplement to the empirical results. The interviews and reviewed documents constitute the method triangulation of the study, which empirically empowers and thus provides a more complete view of the teaching skills significance and how it is assessed. Furthermore, triangulation is used to increase the credibility and accuracy of the study. Results and conclusions: This study revealed a status difference between researching and teaching, where the status of researching is considered higher. This result indicates that the importance of teaching skills is lower, a fact that also is confirmed in previous studies. The assessment basis of teaching skills must be developed in a way that makes the assessment qualitatively.

I den här fallstudien undersöks hur undervisningskvaliteten inom högre utbildning påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem vid Luleå tekniska universitet. Författarna har även undersökt under vilka förutsättningar undervisningen kan få högre (lägre) kvalitet vid en tilldelning av större (mindre) ekonomiska resurser. Som grund till denna studie ligger den kritik som det befintliga systemet har fått och Regeringens vision att ta fram ett nytt resursfördelningssystem för högre utbildning. Enligt dagens system fördelas delar av ersättningen till universitet baserat på hur många studenter som examineras och godkänns på kurser och utbildningsprogram. Teorierna i studien baseras på Simons modell över styrningens hävstänger, strategisk styrning, professionsteori samt prestationsbaserad styrning för att få en djupare förståelse kring ämnet. Det insamlade materialet bestod av kvalitativa intervjuer med lärare på universitetet och med lärarnas uppfattning i fokus. Resultatet av studien indikerar att undervisningskvaliteten inom högre utbildning inte påverkas i någon nämnvärd utsträckning av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem. Det ligger inte i lärares natur att manipulera resultat i ett ekonomiskt syfte vilket kan förklaras av yrkesstoltheten inom deras profession. Vidare kan en förutsättning för att en större tilldelning ekonomiska resurser kan leda till högre kvalitet i undervisningen, vara att lärare inte ska behöva arbeta på fritiden i lika stor utsträckning. Lärares återhämtning är viktig och kan på lång sikt påverka kvaliteten i undervisningen. För vidare forskning föreslår författarna en större undersökning omfattande flera universitet. Det för att möjliggöra jämförelse och för att få en mer generell uppfattning om hur undervisningskvaliteten påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem.

Idag uppmärksammas kvinnors underrepresentation på högre chefspositioner i såväl media som undersökningar och rapporter. I dessa åskådliggörs det att det idag inte finns en logisk förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade, vilket bland annat argumenteras utifrån att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Forskning förklarar att en bidragande faktor till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade grundas i att chefskap enligt traditionen följer en maskulin norm. För att bidra med kunskap kring kvinnors underrepresentation i relation till chefskapet, har vi valt att fokusera på de kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap. Syftet med uppsatsen är således att bidra med djupare förståelse för hur kvinnliga högre chefer upplever att de har formats på deras väg till chefskapet. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur upplever kvinnliga högre chefer den utveckling de gjort i karriären?” samt “Vilka faktorer tillskriver kvinnorna som betydande för deras utveckling i karriären?” Studien är en fallstudie med kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga högre chefer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Lave och Wengers teori om situerat lärande samt utifrån ett könsperspektiv som huvudsakligen grundas på West och Zimmermans teori att göra kön. De teoretiska perspektiven har valts med utgångspunkt i forskaren Salminen-Karlssons argumentation om att det saknas forskning där dessa teoretiska utgångspunkter kombineras. Vårt resultat visar bland annat att de kvinnliga högre cheferna påverkats i sin karriärutveckling av att arbetsplatsen har förväntat sig att de ska uppträda på könsspecifika sätt. Således har de kvinnliga högre cheferna anammat olika könsspecifika attribut, såväl “kvinnliga” som “manliga” för att passa in. Vidare visar resultaten att de kvinnliga högre cheferna tillskriver stödet från sin familj som väsentligt, även om de upplevt stödet på olika sätt. Även behovet av en förebild i form av en kvinnlig chef betonas som viktigt under karriärutvecklingen. / Today, media as well as research are paying attention to the underrepresentation of women on top management positions. For example, articles and reports highlight that there are no logical explanations to why women are underrepresented. In contrast, science show that women, in average, have a higher education than men and that a contributive reason to why women still are underrepresented is based on the fact that managers, according to tradition, are associated with masculinity. To contribute with knowledge regarding women’s underrepresentation related to the top management positions, we have decided to focus on women who have reached a top management position. The aim with this study is therefore to contribute with deeper understanding of how women in top management positions experience how they have been “shaped” on their way to the management position. From the selected purpose, two questions were derived: “How do the female top managers experience the development they have had throughout their career?” and “What factors do the women identify as meaningful for their career development?” This study is a case study based on a qualitative method using six semistructured interviews with female top managers. The empirical data has been analysed through Lave and Wenger’s theory about situated learning and from a gender perspective, that is based on West and Zimmerman’s theory about doing gender. The theoretical perspective have been chosen with support from the researcher Salminen-Karlsson’s argumentation, in which the researcher states that there is a lack of research combining these two theoretical perspectives. Our result shows, among other things, that the female top managers during their career have been affected by the workplace’s expectations saying that they should act according to gender standards. Because of the expectations, the female top managers have adopted these gender specific attributes, by acting like a “female” or a “man”, to fit in. Furthermore, the result shows that the female top managers claim that the support from their families is important, even if they have experienced the support in different ways. Also, the result shows that the need of a role model in terms of a female manager has been important during the career.

I studien analyseras och jämförs två versioner av det vägledande dokumentet ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area). Skrivelserna i dokumenten uttrycker standarder och riktlinjer som har till syfte att vägleda lärosäten i arbetet med kvalitetssäkring av högre utbildning inom EHEA (European Higher Education Area). De två versioner som analyseras och jämförs är det engelska originaldokumentet som formulerats inom det europeiska samarbetet Bolognaprocessen samt en svensk översättning formulerad av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), den myndighet som i Sverige ansvarar för kvalitetssäkring av högre utbildning på nationell nivå. Syfte Studiens syfte är att analysera och jämföra hur kvalitet och kvalitetssäkring förstås vid läsning av vägledande dokument för kvalitet och kvalitetssäkring inom EHEA och i Sverige. Metodologisk ansats I studien antas ett förhållningssätt där arbetet med urval och analysarbete betraktas som en abduktiv process. Studien utgår ifrån ett socialsemiotiskt och ett diskursteoretiskt perspektiv vilket medför ett dynamiskt samspel mellan teori, metod, forskningsobjekt och frågeställningar. I denna dynamik tillåts under arbetets gång det epistemologiska perspektivet och det diskursiva teoretiska perspektivet som helhet vara en aspekt av analysarbetet, den process där metodval och urval görs samt vid skapande av forskningsobjekt och frågeställningar. Med detta förhållningssätt genomförs en kritisk diskursanalys via kvalitativ innehållsanalys av skriven text. Resultat Resultatet identifierar en semiotisk aspekt av den problematik i den sociala praktiken som studien fokuserar. Problematiken i den sociala praktiken tar sig i uttryck genom att det förekommer formuleringar i den svenska översättningen av ESG är motsägelsefulla, inkonsekventa och inte är överensstämmande med gängse praktik och därmed inte heller med den sociala ordningen. Den semiotiska aspekten är den diskrepans som förekommer i terminologin, den terminologi som bidrar till skapandet av gemensam kunskap och förståelse i den sociala praktiken. I resultatet redovisas fem identifierade kvalitetsaspekter: (I) Granskning och kontroll, (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn, (III) Läranderesultat, (IV) Lärande och undervisning samt (V) Bedömning. / In this study, two versions of the indicative document ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area) are analyzed and compared.  The documents express standards and guidelines that aim to guide higher education institutions within the EHEA (European Higher Education Area) in their work with quality assurance. The analyzed and compared versions of the document is the original document printed in English and authored within the Bologna process and a Swedish translation authored by Universitetskanslersämbetet (UKÄ), the Swedish authority with responsibility for quality assurance in higher education on a national level. Aim The aim of this study is to analyze and compare how quality and quality assurance is understood by reading indicative documents for quality and quality assurance within the EHEA and Sweden. Metodological approach The selection of empirical material and the analytical process is considered an abductive process. In this study, a social semiotic perspective and a discourse theoretical perspective are used. This enables a dynamic interaction between theory, method, research objectives and research questions. This dynamic allows for epistemology and discourse theory to function as one unit as an aspect of the analytical process. With this approach, a critical discourse analysis is preformed via a qualitative content analysis of written text. Result The result identifies a semiotic aspect of the focused problem in the social practice. The problematic aspect within the social practice expresses itself through discrepancy between the two documents which are not consistent with regular practice and the order of discourse. The semiotic aspect is the discrepancy occurring in the terminology, the terminology that contributes to constructing a collective knowledge and meaning in the social practice. Furthermore five quality aspects are identified: (I) Granskning och kontroll (Audit and control), (II) Redovisningsansvar, uppföljning och översyn (Accountability, monitoring and review), (III)  Läranderesultat  (Learning outcomes),  (IV)  Lärande och  undervisning (Learning  andteaching) and (V) Bedömning (Assessment).