Många människor upplever ett lidande när de drabbas av en livshotande sjukdom. En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar är att lindra patientens lidande och ge tröst. Genom att göra en begreppsanalys undersöks innebörden i begreppet tröst och det förtydligas genom att visa attribut, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Syftet med begreppsanalysen är att undersöka den generella betydelsen av begreppet tröst, samt belysa hur människor med livshotande sjukdom upplever tröst. Resultatet grundar sig på vårdvetenskapliga artiklar, ordböcker och nätlexikon och presenteras i form av attribut, förutsättningar och konsekvenser för begreppet tröst. De framträdande attributen för människor som drabbats av livshotande sjukdom är samhörighet, trygghet, lindring och tron på en högre makt. Resultatet visar även den generella betydelsen för begreppet tröst, samt den kontextuella betydelsen för människor med livshotande sjukdom. De tre uppdiktade fallen modellfall, gränsfall och motsatsfall visar exempel på vad begreppet tröst är och inte är, samt ger en förståelse över begreppets innebörd. I diskussionen visar vi att lidandets drama kan liknas med att drabbas av en livshotande sjukdom. Det framkom att människor med livshotande sjukdom har ett behov av ett socialt nätverk och många människor idag har inte någon i sin närhet att dela lidandet med. Vid frånvaro av tröst blev upplevelsen att människorna kände sig bortglömda och modfällda och det skapade ytterligare ett lidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

En alltmer internationell arbetsmarknad för akademiker innebär också rekrytering över landsgränser för högre lärosäten. Denna studie har syftat till att få kunskap om anställda internationella akademikers upplevelser av kompetensöverföring vid ett högre lärosäte i Sverige och där studiens frågeställningar fokuserar på hur deras kompetens förväntats och tagits tillvara. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där internationella akademiker intervjuats om deras upplevelser. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och två frågeställningar har formulerats för att precisera syftet. Den första frågan undersöker vilka förväntningar som fanns på hur deras kompetens skulle tas tillvara innan arbetet påbörjades. Den andra frågan undersöker hur kompetensen upplevts tagits tillvara efter påbörjad anställning samt vad som upplevts hindrat och möjliggjort tillvaratagandet. Resultaten visar att det fanns förväntningar i att kompetensen skulle komma att tas tillvara som i tidigare liknande arbete. Det fanns också förväntningar på att kompetensen skulle komma att tas tillvara utifrån kommande arbetsuppgifter. Efter påbörjad anställning upplevs kompetensen tas tillvara genom kommunikation, diskussion, mötesdeltagande och samarbete. Studiens mest framträdande resultat handlar om att fördjupade relationer till kollegor upplevs vara främjande för kompetensöverföring. Språket och det fysiska rummet är teman vilka upplevs hindra eller möjliggöra tillvaratagandet av kompetens. / An increasingly international labor market for academics within higher education also means a higher recruiting across national borders. This qualitative study has aimed to get knowledge about employed international academics experiences of competence transfer at a higher educational institution in Sweden and where the study's questions focus on how their competence was expected to be and has been utilized. The study was conducted through a qualitative study in which international academics were interviewed about their experiences. The data of the study has been analyzed from a socio-cultural perspective and two research questions were developed to specify the aim. The first question deals with how skills expects to be utilized at their new workplace. The second question deals with how competence has been utilized after beginning their new work, as well as experienced difficulties and opportunities in these processes. The results show there were expectations of the competence to be utilized in the same way as in previous similar work. There were also expectations that the competence would be utilized based on future tasks. The results show that skills are experienced to be utilized in their new work through communication, discussions, meetings and cooperation. The study's most prominent result is that deeper relationships with colleagues are perceived as promotion for competence transfer. The language and physical space are themes which are perceived to constrain or enable the exploitation of skills.

<p>Since the brain is an important prerequisite for human language there is a great interest to gain more knowledge about healthy brain activity during language mediated communication. This study examines variations in high level language ability relating to demographic factors like gender and age and relates language ability to neural activity.</p><p>Eighteen individuals in ages between 22 and 64 were included and divided into groups in relation to gender and age. The material used to assess language ability was derived from <em>Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar</em> (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000), Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg, 2007) and a reading test (Högskoleprovet). The results were correlated with measured brain activity using functional Magnetic Resonance Imaging (fMRI) and language paradigms. ANOVA was applied to discover possible demographic variances in language ability as well as in brain activity.</p><p>The results showed no significant differences in language ability. On the other hand there was a tendency that younger individuals scored higher on language tests than older. Naming ability was inversely related to neural activity in Broca. Neural differences were also found regarding gender and age. Men showed generally more activation than women. Younger individuals, as well as the individuals with high wordgeneration ability, activated more subtle areas than others. This study also points to a relation between high language ability and high cognitive ability.</p> / <p>Då hjärnan är en viktig förutsättning för mänskligt språk finns stort intresse för att ökakunskapen om den friska hjärnans aktivitet vid språklig kommunikation. Föreliggande studieundersöker högre språkliga förmågors variation, avseende de demografiska faktorerna könoch ålder samt relaterar språklig förmåga till neural aktivitet.</p><p>Arton försökspersoner mellan 22 och 64 år inkluderades och delades in i grupper efter könoch ålder. Materialet som användes för kartläggning av språklig förmåga härstammade frånTestbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000) samt Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg,2007) och Högskoleprovets lästest. Resultaten korrelerades med uppmätt hjärnaktivitet vidspråkliga paradigm i funktionell magnetkameraundersökning (fMRI). ANOVA användes föratt upptäcka eventuella variationer mellan grupperna, både i språklig förmåga och ihjärnaktivitet.</p><p>Resultaten visade inga signifikanta variationer i språkförmåga. Däremot kunde tendenserskönjas där yngre presterade bättre på språktesterna än äldre. Benämningsförmåga befannsomvänt relaterad till neural aktivitet i Broca. Neurala skillnader upptäcktes även avseende könoch ålder. Män uppvisade generellt högre grad av aktivering än kvinnor. Den yngreförsöksgruppen, liksom de med hög ordflödesförmåga, aktiverade fler och mer subtilaområden än övriga. Studien pekade även på att hög kognitiv förmåga var relaterad till högspråkförmåga.</p>

<p>Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.</p><p>Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.</p><p>Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system. Elevernas bild av utbildningens strävan visar ett i stort sett tillfredsställande resultat men att det till viss del saknas fördjupning inom det estetiska fältet, kunskap och förståelse kring estiska yrkesområden samt kontakt med samhälls och kulturliv. Arbetsplatsförlagd utbildning är inte obligatorisk i utbildningen men undersökningen visar att elever och lärare ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som en möjlig väg till större yrkesförståelse.</p><p> </p>

Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning. Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet. Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system. Elevernas bild av utbildningens strävan visar ett i stort sett tillfredsställande resultat men att det till viss del saknas fördjupning inom det estetiska fältet, kunskap och förståelse kring estiska yrkesområden samt kontakt med samhälls och kulturliv. Arbetsplatsförlagd utbildning är inte obligatorisk i utbildningen men undersökningen visar att elever och lärare ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som en möjlig väg till större yrkesförståelse.

Since the brain is an important prerequisite for human language there is a great interest to gain more knowledge about healthy brain activity during language mediated communication. This study examines variations in high level language ability relating to demographic factors like gender and age and relates language ability to neural activity. Eighteen individuals in ages between 22 and 64 were included and divided into groups in relation to gender and age. The material used to assess language ability was derived from Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius &amp; Ahlsén, 2000), Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning &amp; Tallberg, 2007) and a reading test (Högskoleprovet). The results were correlated with measured brain activity using functional Magnetic Resonance Imaging (fMRI) and language paradigms. ANOVA was applied to discover possible demographic variances in language ability as well as in brain activity. The results showed no significant differences in language ability. On the other hand there was a tendency that younger individuals scored higher on language tests than older. Naming ability was inversely related to neural activity in Broca. Neural differences were also found regarding gender and age. Men showed generally more activation than women. Younger individuals, as well as the individuals with high wordgeneration ability, activated more subtle areas than others. This study also points to a relation between high language ability and high cognitive ability. / Då hjärnan är en viktig förutsättning för mänskligt språk finns stort intresse för att ökakunskapen om den friska hjärnans aktivitet vid språklig kommunikation. Föreliggande studieundersöker högre språkliga förmågors variation, avseende de demografiska faktorerna könoch ålder samt relaterar språklig förmåga till neural aktivitet. Arton försökspersoner mellan 22 och 64 år inkluderades och delades in i grupper efter könoch ålder. Materialet som användes för kartläggning av språklig förmåga härstammade frånTestbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius &amp; Ahlsén, 2000) samt Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning &amp; Tallberg,2007) och Högskoleprovets lästest. Resultaten korrelerades med uppmätt hjärnaktivitet vidspråkliga paradigm i funktionell magnetkameraundersökning (fMRI). ANOVA användes föratt upptäcka eventuella variationer mellan grupperna, både i språklig förmåga och ihjärnaktivitet. Resultaten visade inga signifikanta variationer i språkförmåga. Däremot kunde tendenserskönjas där yngre presterade bättre på språktesterna än äldre. Benämningsförmåga befannsomvänt relaterad till neural aktivitet i Broca. Neurala skillnader upptäcktes även avseende könoch ålder. Män uppvisade generellt högre grad av aktivering än kvinnor. Den yngreförsöksgruppen, liksom de med hög ordflödesförmåga, aktiverade fler och mer subtilaområden än övriga. Studien pekade även på att hög kognitiv förmåga var relaterad till högspråkförmåga.

The purpose of this thesis is to examine the benefit of information literacy instruction in two student groups at Kristianstad University, in relation to development of critical information literacy and within the boundaries of the educational goals. This study takes on a critical information literacy perspective that combines critical pedagogy and standards for information literacy in higher education. Two methods have been used for data collection: interviews and questionnaires. According to the results of the study the information literacy instruction provided by the Kristianstad University Library is important and useful for the students in their academic studies. It also becomes clear that the information literacy differs between the two groups as a consequence of the varying information literacy instruction received by the two groups. Based on these results recommendations are made on how the information literacy instruction can be elaborated upon to secure development of a higher degree of critical consciousness in students and to ascertain equal conditions for different student groups. The findings of this study are not only valuable for those immediately affected, it can also be useful for others involved in higher education. Further research within this area is important for the development of critical information literacy and information litracy instruction in higher education.

Experter hävdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivå) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgänglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan använda den för att läsa e-post, surfa på Internet, logga in på sociala nätverk som Facebook och Twitter, läsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lä- rare samt män och kvinnor om användningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsätt där datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. När det gäller studenter och lärare, har vi utgått från Prensky’s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter. I denna mening, ville vi ta reda på om det fanns signifikanta skillnader mellan dem som är födda 1980 eller senare och de som är födda före 1980. Resultaten visar att studenterna har en mer positiv attityd till användningen av smartphones i högre utbildning jämfört med lärare. Den visar också att kvinnor har en mer positiv inställning till användningen av smartphones i högre utbildning jämfört med män. / Experts argue that smartphones will become increasingly common in higher education (University Level), thereby making teaching more flexible and accessible to students. A smartphone works like a PDA and you can use it to read email, surf the Internet, log on to social networks such as Facebook and Twitter, read news, play games, solve crossword puzzles, shoot and record videos, and more. The aim of this thesis was to examine the differences in attitudes between students and teachers as well as men and women on the use of smartphones in higher education. As for students and teachers, Prensky's (2001) theory of digital natives and digital immigrants was used. In this sense, we wanted to find out if there were significant differences between those who were born in 1980 or later and those who were born before 1980. The results reveal that students have a more positive attitude towards the use of smartphones in higher education compared to teachers. They also show that women have a more positive attitude towards the use of smartphones in higher education compared to men.

Det här är en undersökning över hur studenternas kontaktnätverk ser ut i samband med deras kandidatuppsats. Med uppsatsen vill jag förbättra kunskapen om studenters kommunikationsnätverk. Följande frågor har använts: Hur ser studenters kontaktnätverk ut under deras kandidatuppsats? Vilka människor diskuterar studenter sina kandidatuppsatser med? Hur viktig är kommunikationen med dessa människor? På vilket sätt är dessa människor viktiga? När är dessa människor viktiga under uppsatsen (början, mitten, slut)? Hur viktiga är de formella respektive informella kontakterna för studenterna?   Frågorna besvarades av studenter inom Biblioteks- och informationsvetenskap via en webbenkät. Studenterna har haft kontakt med en handledare, en kontaktperson, en opponent och några ytterligare personer. Här finns stora variationer över vilka personer studenterna kommunicerat med. Kontakterna har också haft olika betydelse för studenterna. I överlag så är handledaren och kontaktpersonen de två viktigaste kontakterna i samband med studenternas uppsatser. Orsaken till varför kontakterna är viktiga varierar, men ofta är det roller såsom informationskällor, tips/förslag på utformning och socialt stöd. Jag upptäckte också att kontakterna är viktiga under olika faser. Vissa kontakter var viktiga vid uppsatsens begynnelse, andra var viktiga under uppsatsens mitt och andra kontakter var viktiga vid uppsatsens slut. Min studie visar slutligen att de formella kontakterna generellt var viktigare än de informella för studenterna.

The aim of this thesis was to construct undergraduate chemistry students’ conceptions of enthalpy and its change, internal energy and its change, heat and work. Conceptions make it possible to identify students’ problems with the taught content. How students’ exam results are affected by qualitative/conceptual questions was also investigated. Two chemistry teachers in both secondary school and higher education participated in the first study. Thereafter, three empirical studies with undergraduate students were done, including a total number of 64, 22 and 10 participants. Methods and tasks from chemistry education research were used and new tasks were developed during the research process. Answers to questionnaires, hand-ins, exams and interview transcripts were analyzed qualitatively. The constructed conceptions were descriptive categories divided into two types, the underlying and the logical. Nine conceptions were constructed. Students expressed enthalpy change as heat at constant pressure like a mantra, since their responses to specific issues contradicted the explicitly used definition. An artifact was necessary to identify work and expansion work and technical work were primarily described as functions of volume. Enthalpy and enthalpy change were considered as a form of energy or as interchangeable. Students argued that enthalpy change and heat were the same, since the reactions were the same, regardless of constant pressure or constant volume. Enthalpy change was heat when no work was done. One possible explanation was that students argued that ΔU was the energy transferred as heat. Students’ interpretations of the tasks clarified that tasks can be further developed. On three of four exams students succeeded better when the qualitative/conceptual questions were excluded. The sample size affected the t-tests and only one result was significant. Implications for teaching and research are given. / Syftet med avhandlingen var att konstruera kemistudenters föreställningar om entalpi och dess förändring, inre energi och dess förändring samt värme och arbete. Föreställningar gör det möjligt att identifiera problemområden då ämnesinnehållet undervisas. Hur studenternas resultat på tentamen påverkades av att kvalitativa/konceptuella frågor inkluderades, undersöks också. En studie med två kemilärare på både gymnasiet och inom högre utbildning samt tre studier med totalt 64, 22 och 10 kemistudenter, på olika utbildningsnivåer inom högre utbildning, utfördes. Metoder och uppgifter från ämnesdidaktisk forskning användes och nya uppgifter utvecklades under forskningsprocessen. Svar på enkät-, inlämnings- och tentamensuppgifter samt intervjutranskript analyserades kvalitativt. Föreställningarna som konstruerades var beskrivande kategorier som delats in i två grupper, de underliggande och de logiska föreställningarna. Resultatet visade att studenterna uttryckte att entalpiförändringen är värme vid konstant tryck. Det var likt ett mantra eftersom de samtidigt bortsåg från uttrycket i resten av sina svar. För att arbete ska identifieras krävdes en artefakt och när tryckvolymarbete samt tekniskt arbete beskrevs var det primärt som en funktion av volymen. Entalpi och entalpiförändring tillämpades av studenterna som en energiform eller så var innebörden av begreppen densamma. Studenterna beskrev att samma reaktion ger samma entalpiförändring och värme oberoende av konstant tryck och volym. Vidare beskrevs entalpiförändringen som värmet när inget arbete sker. En möjlig förklaring var att studenterna argumenterade att ΔU var energiöverföringen som värme. Studenternas tolkningar av frågorna tydliggör att frågorna fortfarande kan utvecklas. På tre av fyra tentamina lyckades studenterna bättre när de kvalitativa/konceptuella frågorna exkluderades. t-testen utfördes på gränsen till sitt giltighetsområde och endast ett resultat var signifikant. Även om entalpi och dess förändring är viktiga inom teoribildningen visade empirin att studenterna inte kände till syftet med att införa begreppen i teoribildningen. Implikationer för undervisning och forskning ges.