“Doing gives birth to ideas”. From ideas to composition: a study of composition processes in higher music education. Recent technological developments have challenged the historical methods of composing music for acoustical instruments using traditional scores. However, composers in the Western art music traditionstill continue to use them when they explore the realm of sounds intraditional instruments and possible ways to communicate their intentions. The aim of the present study is to describe the development process in the composition of score-based music intended to be performed by a mixed ensemble of wind, string and percussion instruments. Three composer students from an undergraduate program in Western art music composition each participated during two semesters in the data collection. The data consists of a series of composition sketches, qualitative interviews, voice logs, music recordings and observations of rehearsals and concerts. The analysis focused on shedding light on the participants’ ways of developing the content as the processes of composition unfold. The main methods of analysis were to compare different versions of the same composition and, on the basis of this comparison, to ask analytical questions of the participants. A result common to the three participants, is the conclusion that they start with rudimentary structures and gradually elaborate them so that they become more detailed and sophisticated, for example, more varied in instrumentation. This elaboration is supported by the use of written notes – scaffolds – that guide the development of the structure in different directions. Seven types of scaffolds, that represent different strategies to formulate and solve compositional problems, were found in the empirical data. The study contributes to wider understanding of the importance of making handwritten sketches throughout the process of developing musical ideas. Despite recent technological developments, there is evidence that hand-sketching still serves as an intuitive tool for meaningmaking, in combination with other tools such as acoustical instruments and new music technology.

This dissertation examines Swedish writing centers’ pedagogical positions in relation to surrounding conditions through a case study of organization, attitudes and learning potential in a pedagogical collaboration project on writing with many multilingual students. The data consists of steering documents, students’ texts, interviews, observations, and recorded tutorials. The general aim of the thesis is to explore the learning potential for participants in the collaborative project. The theoretical framework has a sociocultural approach drawn from New Literacy Studies, Wenger’s Social Learning Theory and Dialogism. Three studies are included. The first study examines organizational conditions in the specific context and shows that the writing center and its tutors have marginalized positions separated from relevant research. The second study finds that conceptions of writing as a skill, alongside those of writing as a process limit students’ opportunity for meaning-making and contesting. The third study focuses on tutorial interaction and results show that  tutors support students by i) discussing norms and conventions, ii) strengthening students as writers and second language learners and iii) stimulating meaning making and participation, which seems to increase potential for negotiation and developing academic writing. General conclusions suggest that writing centers have potential to be sites for pedagogical development where tutors can share, with students and staff, their expertise gained when working with a diverse student population. To strengthen writing centers’ position at universities professionalization of tutors is needed and most importantly research needs to be conducted in writing centers. Students from diverse backgrounds are entering higher education and to value their knowledge and experiences is crucial, not least from a democratic perspective. The writing center can play an important role in this effort.

Titel: Styrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. -Marknadsstyrning, byråkratisk styrning eller klanstyrning? Bakgrund: I den forskning som finns kring styrning inom högre lärosäten förespråkas klan- och kulturstyrning som den styrform som bör användas eftersom högre lärosäten karaktäriseras av hög kunskap och samarbete. Samtidigt visar empirisk forskning att styrning inom högre lärosäten allt mer karaktäriseras av outputmätningar vilket leder till kontroverser. Flera av de studier som finns på ämnet är dessutom baserade utifrån ett medarbetarperspektiv vilket skapar ett gap i teorin kring hur frågan bemöts utifrån ett ledarskapsperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett ledarskapsperspektiv, kartlägga den styrning som sker inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Utöver detta ska studien även förklara huruvida olika situationsfaktorer påverkar styrningen samt hur dessa påverkar. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ studie där flera intervjuer har gjorts för att ge studien en omfattande och nyanserad bild av styrningen på svenska ekonomi- och handelshögskolor. Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer en blandning av marknadsstyrning, byråkratisk styrning samt klanstyrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Studien har även visat att styrningen skiljer sig åt när det kommer till utbildning respektive forskning. Inom forskningen är marknadsstyrningen dominerande medan utbildningen har en större variation av styrformer. Det har också visat sig att flera av studiens situationsfaktorer har inverkan på den styrning som sker. / Title: Governance within Swedish economics and business schools. - Market mechanisms, Bureaucratic mechanisms or Clan mechanisms? Background: In current research on organizational control in higher education institutions, clan- and culture mechanisms is advocated as the form of organizational control that should be used due to the fact that higher education institutions are characterized by high knowledge and cooperation. At the same time, empirical research shows that organizational control within higher education institutions is increasingly characterized by output measurements. Several of the studies that concern the subject are also based on an employee perspective, which creates a gap in the theory of how the issue is addressed from a leadership perspective. Purpose: The aim of the study is to, based on a leadership perspective, chart the organizational control that takes place in Swedish economics and business schools. In addition, the study should also explain whether different situational factors affect the control and how these affect. Method: The study takes its starting point in a qualitative study in which several interviews have been made to give the study an extensive and nuanced picture of the organizational control at Swedish economics and business schools. Conclusion: The results of the study have shown that there is a mixture of market mechanisms, bureaucratic mechanisms and clan mechanisms within Swedish economics and business schools. The study has also shown that the organizational control differs when it comes to education and research. In research, market mechanisms is dominant, while education has a greater variety of forms of mechanisms. It has also been found that several of the study's situation factors have an influence on the organizational control that is taking place.

This study examines college students, studying their final year of their bachelors’ in social work at Gävle Collage, Sweden, and their aspirations for their future after graduating. The students are immigrants to Sweden and they come from less fortunate family backgrounds. As the results demonstrate, the family background of the students and their collage experiences, shape their aspirations. To demonstrate this, the study draws to the anthropological research of Arjun Appadurai (2004). He argues that the individuals’ capacity to aspire is a navigational capacity, which is determined by the individuals access to various resources. My results show that despite the students’ difficult backgrounds, they have developed the resources to confidently orient their future. A further analysis suggests that the students’ aspirations, despite their less fortunate backgrounds, are reasonable in today’s Swedish society. / Studien uppmärksammar högskolestudenter, som läser sista året på ett socialvetenskapligt kandidatprogram på Gävle högskola, och deras förhoppningar för framtiden. Studenterna har utländsk bakgrund och kommer från resurssvagare uppväxtförhållanden. Studieresultaten visar att studenternas förhoppningar för framtiden både formas efter studenternas uppväxtförhållanden och deras erfarenheter från utbildningen. För att illustrera detta, jämförs studenternas förhoppningar för framtiden med antropologisk forskning av Arjun Appadurais (2004). Appadurai menar att individers förhoppningar om framtiden formas efter hennes tillgänglighet till olika resurser. Mina resultat visar att studenterna, trots sina resurssvagare bakgrunder, har under utbildningen tillgodogjort sig nya resurser om hur de ska möta sin framtid.  Avslutningsvis föreslår studien att studenternas förhoppningar för framtiden, trots deras svagare förutsättningar, är sannolika i dagens Sverige.

Rådande föreställningar, förväntningar och normer bland högskolestudenter menas vara präglade av samhälleliga förändringar, varav det akademiska förhållningssättet till högre studier manifesteras annorlunda mot vad det tidigare har gjort (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). Detta hänvisas bland annat till de senaste decenniernas kraftigt ökade studentvolym och breddade rekrytering från tidigare underrepresenterade grupper (Universitetskanslersämbetet, 2018). Detta har i sin tur har följts av friktion i att mötet mellan studenter, lärare och utbildning som konsekvens av att tidigare etablerade förväntansstrukturer successivt omförhandlas (Olofsson, 2013), vilket menas vara präglat av negativa tendenser i förhållande till utbildningens kvalitet (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). Föreliggande studie syftade därmed till att studera hur problematiken kan förklaras i termer av akademiskt berättigande hos svenska högskolestudenter. Med en svensk översättning av Academic Entitlement Scale (Wasieleski et al., 2014) kartläggs potentiella förklaringsfaktorer genom åskådliggörande av dagens högskolestudenters attityd till högre utbildning. Resultatet erhöll underlag för preliminär validering av den svenska översättningen av Academic Entitlement Scale, vars reliabilitet uppmätte Cronbach’s α =.78 (n = 274) hos en svensk studentpopulation. Vidare indikerades ett signifikant negativt samband mellan akademiskt berättigande och studiemotiv, baserat på intresse inför ämnet studenten läser. Sammanfattningsvis framhåller studien att förklaringsfaktorer som bakomligger svenska studenters förhållningssätt till högre studier kan erhållas med hjälp av akademiskt berättigande, varav studiens diskussion förs kring resultatets möjliga implikationer samt hur framtida forskning förslagsvis kan bedrivas för att fortsatt undersöka området. / Current beliefs, expectations and norms among today's Swedish university students are meant to be characterized by the social changes, of which the academic approach to higher studies manifests differently to what it was done in the past (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). This is referred to the recent decades of increasing student volume and broadened recruitment from previously under-represented groups (Universitetskanslersämbetet, 2018). This has in turn been followed by friction in that the meeting between the pupil, teachers and education as a consequence of the earlier established expectation structure is gradually renegotiated (Olofsson, 2013), which is meant to be characterised by negative tendencies in relation to the education’s quality (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). The present study aimed to investigate how the problems can be explained in terms of Academic Entitlement among Swedish university students. With a Swedish translation of the Academic Entitlement Scale (Wasieleski et al., 2014), potential explanatory factors are pointed out by illustrating the current attitudes toward higher education among students. The result supported a preliminary validation of the Swedish translation of Academic Entitlement Scale, which reliability measured Cronbach’s α =.78 (n = 274) within a Swedish student population. Further on was an indication of a significant negative correlation between academic entitlement and study motives, based on interest regarding the subject which the student is involved in. In conclusion, the study gives prominence to that explaining factors underlaying Swedish students approach to higher studies can be obtained by using academic entitlement, of which the study’s discussion is conducted around the result’s possible implications as well as which course of action future research suggestively might apprehend in their further research of the field.

No description available.

Sjuksköterskors praktiska kunskaper är avgörande för säker vård. Inom sjuksköterskeutbildningen kontrolleras färdigheter genom färdighetsexaminationer. Utifrån kartlagda brister i rättssäkerhet och arbetsmiljö vid färdighetsexaminationer initierades ett förbättringsarbete. Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra processen för klinisk träning inom sjuksköterskeprogrammet genom att utveckla färdighetsexaminationer. En studie av förbättringsarbetet genomfördes i syfte att: Undersöka samsyn mellan lärare kring färdighetsexamination som pedagogisk aktivitet. Analysera och utveckla initial programteori utifrån intervjudata. Förbättringsarbete har utformats efter förbättringsmodellen, förbättringsrampen och programteoretisk ansats. Studie genomfördes med kvalitativa intervjuer och innehållsanalys utifrån en interaktiv och abduktiv ansats. Förbättringsarbetet resulterade i minskad variation mellan lärare i bedömningen av färdighetsexaminationer. Nya arbetssätt har lett till ökad samsyn mellan lärare och bättre arbetsmiljö. Programteorin reviderades utifrån intervjudata. Minskad variation visar på en ökad rättssäkerhet. Reviderad programteori har ökat möjligheten att dra lärdom av förbättringsarbetet såväl lokalt som generellt. Arbetet har bidragit till en utveckling av sjuksköterskeutbildningen och dess bidrag till en god och säker hälso- och sjukvård. / Nurses' practical knowledge is crucial for safe care. Within the nursing program skills are checked through clinical examinations. Based on identified deficiencies in terms of legal validity and working environment related to clinical examinations improvement work was initiated. The purpose of the improvement work was to improve the process of clinical training within the nursing program by developing the clinical examination. A study of the improvement work was conducted with the purpose of: Exploring teachers shared interpretations with clinical examinations as an educational activity. Analysing and developing initial program theory based on interview data. Improvement work was designed according to the model for improvement, improvement ramp, and a program theory approach. The study includes qualitative interviews with content analysis based on an interactive and abductive approach. The improvement work led to improved consensus between teachers and a better work environment. A reduction in variation between teachers’ assessments of clinical examinations was reached. The program theory was revised based on interview data. Reduced variation shows increased legal validity. Revised program theory has increased the possibility of learning from the improvement work both locally and in general. The work has developed the nursing education and its contribution to good and safe healthcare.

There are voices in the research field suggesting that universities should become learning organisations in order to be more competitive and efficient. However, the proposal is mainly based on theoretical and normative discussions rather than on empirical research. Therefore, this study has explored and reviewed in what way a university organisation has organised its inner life and illuminate in what way its local organisation matches the characteristics of a constructed theoretical model of a learning organisation. The study has furthermore explored in what way the organisational characteristics interact with one another in order to find out whether they support or hinder organisational learning.

The thesis deals with the use of spoken Swedish on six English-medium university courses in Sweden. The courses are taken by both Swedish and foreign students, with English as the common language of instruction. The aim of the study is to describe and understand the oral use of Swedish, by students in particular, in the type of linguistic environment that arises when English is the medium of instruction. Language use is studied from three angles: the use of spoken Swedish, the functions of Swedish in interaction, and participants’ attitudes to Swedish and English and to the choice of one language or the other. The analysis is based on observations and recordings of naturally occurring talk on courses in the subject areas business studies, engineering and computer science, and on interviews with students and teaching staff. Close analysis of the Swedish spoken is combined with ethnographic knowledge of the broader social context of the courses, and in both theory and method the thesis combines the research fields of sociolinguistics and ethnography. The study shows that Swedish is spoken on all the courses observed. It is used primarily outside whole-group teaching, in interactions not involving foreign students. The language occurs both in talk relating to the course subject and in private conversations. Thus, English-medium education does not by definition mean that English is the only language employed; Swedish, too, has a more or less prominent place. In the thesis, attitudes and patterns of language choice are attributed to the national, rather than international, character of the courses, and to the fact that most of the students and lecturers have experience of and routines from Swedish-medium education. The old routines are carried over into the nominally English-medium courses, giving Swedish a special position and local prestige in these environments. / Avhandlingen handlar om hur svenska används i den muntliga interaktionen i sex engelskspråkiga universitetskurser i Sverige. Kurserna följs av både svenska och utländska studenter och engelska är det gemensamma språket i undervisningen. Undersökningen utgår från studenternas språkbruk och syftet är att beskriva och förstå särskilt studenters muntliga användande av svenska i den typ av språkmiljö som uppstår då engelska är undervisningsspråk. Språkbruket undersöks från tre infallsvinklar: den talade svenskans användning, svenskans funktioner i interaktionen samt deltagarnas attityder till dels svenska och engelska, dels valet av språk. Analysen utgår från observationer och inspelningar av naturligt förekommande samtal i undervisning inom ämnesområdena företagsekonomi, teknik och datavetenskap samt från intervjuer med studenter och lärare. Näranalyser av den talade svenskan kombineras med etnografisk kunskap om kursernas bredare sociala sammanhang, och i teori och metod kombineras forskningsfälten sociolingvistik och etnografi. Resultatet visar att svenska förekommer i alla undersökta kurser. Svenska används främst utanför helklassundervisningen i samtal där utländska studenter inte deltar. Språket talas både i samtal som rör studieämnet och i privata samtal. Att kurserna är nominellt engelskspråkiga betyder alltså inte att engelska är det enda språk som används i samband med undervisningen, också svenskan har en mer eller mindre framträdande plats. I avhandlingen förklaras attityder och språkvalsmönster med att kurserna till sin karaktär är nationella – i motsats till internationella – och att majoriteten studenter och lärare har erfarenhet och rutiner från svenskspråkiga utbildningar. De gamla rutinerna förs över till de nominellt engelska kurserna och ger svenskan en särställning och lokal prestige i miljöerna.

Inspired by the Bologna Process and other globalising influences from modern higher education, and driven by policy reform for national development after the ravages of the 1994 conflict and genocide, Rwanda’s tertiary education has embarked on a number of policy reform for national development after the ravages of the 1994 conflict and genocide, Rwanda’s tertiary education has embarked on a number of policy reforms that have ushered in expectations, requirements and demands that call for both reinvigorated and new academic literacies in undergraduate study since 2007. With its aim of producing a highly skilled human resource as a panacea for Rwanda’s social and economic development deficits, the tertiary education curriculum is more than never before focused on outcomes that are linked to further education and the labour market. However, one of the problems to contend with is academic and professional under- preparedness of students entering and exiting undergraduate study, respectively. Theoretically these developments involve distancing oneself from a previous pedagogy whereby the teacher imparts knowledge to the student but instead places greater responsibility on the student to search for knowledge either individually or in a group, as well as critically examine and be able to argue a point of view in writing and through other modes of communication. Therefore, this study has been informed especially by the New Literacy Studies and the Academic Literacies Approach to understanding the development of tertiary academic literacies. The study has also been inspired by the concept of educational scaffolding. It is against this backdrop that my study set out to investigate the academic literacies requested in undergraduate study, and to explore approaches adopted by tertiary learning institutions in the country to embed academic literacies acquisition into the mainstream curriculum over the last decade. Furthermore, the study sought to explore how technology is integrated at different levels to support the acquisition of academic literacies, including technological and information literacies. In order to achieve the aforementioned, the study embarked on a qualitative blend of cross-sectional and longitudinal research designs. Principal data were gathered from official documents obtained from the government and tertiary learning institutions. Drawing on the synergies of qualitative content analysis and intertextual analysis, the documentary data were analysed and then qualitatively interpreted. The data were supplemented by a couple of questionnaire mini-surveys which were also subjected to qualitative analysis. The findings indicate that a new and expanded definition of literacy in the 21st century implies  students’ development of a set of interrelated and transferable academic competences which are elaborated in the thesis. Curriculum discourses show that there is a shift of curricular and pedagogical  emphasis from general linguistic competence as a vehicle for developing academic literacies to a more integrated embedment of a number of literacies including English for Specific Purposes (ESP), study skills, as well as information, communication and technological literacies. Regarding the use of ICT as a scaffolding tool for learning, findings show that the use of technologies has the potential to support students’ processes of academic literacies development from a highly dependent level to a more autonomous level, given that the ICT integration policies and strategies could fully materialise. / Inspirerad av Bologna Processen och andra globala strömningar inom modern högskolepedagogik har man i Rwanda inlett en mängd policy reformer inom högre utbildning för att skapa nationell utveckling efter den förödande konflikten och folkmordet 1994. Sedan 2007 ställs nya förväntningar och krav på studenter inom den grundläggande högskoleutbildningen som skapar behov av att förstärka det som i forskningen benämns som ’new literacies’. Teoretiskt tar denna strömning avstånd från en tidigare pedagogik där läraren ger studenten kunskap och lägger i stället ett allt större ansvar på studenten att enskilt eller i grupp kunna söka kunskap, kritiskt granska och kunna argumentera för en ståndpunkt i skrift. Utbildning, och särskilt högre utbildning, ses som ett universalmedel för att råda bot för Rwandas sociala och ekonomiska underutveckling. Nya krav ställs också på att utbildningen både ska ha ett relevant akademiskt ämnesinnehåll som kan leda till fortsatt utbildning och vara anpassad till en kommande  yrkespraktik. Detta ställer i sin tur krav på att blivande studenter är väl förberedda när de går in i utbildningen och att de vid genomförda studier har både akademisk kunskap och är förberedda för en yrkesprofession. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka vilka krav på ’academic literacy’ som har ställts på studenter i Rwanda över tid. Det sätt på vilket stöd för sådana kunskapskrav integreras i den allmänna kursplanen under det senaste årtiondet och hur kunskap i och om IKT kan integreras för att ge stöd i att uppnå kursplanens mål har också undersökts. Data består huvudsakligen av insamlade officiella dokument från regeringen samt ett tvärsnitt av institutioner för högre utbildning. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och intertextuell analys har dokumenten tolkats för att se vilka centrala förändringar vad gäller ’academic literacy’ som skett över tid. Datainsamlingen kompletterades med mindre enkätstudier som också analyserats kvalitativt. Studien visar att en ny och utvidgad definition av ’academic literacy’ vuxit fram under 2000-talet som innebär att studenter behöver utveckla ny akademisk kompetens som är relaterad till och kan överföras mellan olika områden. Diskursen i de dokument som studerats visar att det skett en förändring som innebär att allmän språklig kompetens inte räcker som medel för att utveckla ’academic literacies’ utan den har utvidgats till att även integrera ämnesspecifik språkkunskap, olika former av studieteknik och IKT. När det gäller IKT som stödjande redskap för lärande visar studien att givet att politiska beslut och strategier för IKT-användning kan genomföras, förväntas användningen av dessa redskap ha en potential att stödja studenterna i den process som det innebär att gå från att vara helt beroende av lärarens undervisning till att mera självständigt söka och utveckla kunskap. Sammanfattningsvis understryks i studien att den kritik som framförts om  högskolestudenters bristande förberedelse både för akademiska studier och för arbetslivet är utanför deras kontroll. Kritiken ska snarare ses som ett imperativ för institutioner inom högre utbildning att skapa lämpliga kurser och pedagogiska miljöer för att ge studenterna förutsättningar att kunna utveckla en ’academic literacy’ som alla studenter har rätt att tillägna sig.