No description available.

This study is about investigating how distance students experience the sense of social presence over time and if there are differences between distance with physical meets and IT distances without physical meeting as a study form. A web survey was sent to 564 students on semesters 1, 3 and 5 who were registered at a distance program at Mid University. Students either read a program remotely with meetings or IT-distances without meetings. An analysis of non-response bias was conducted which showed that there are no significant differences between the response group and the loss. A collapse of the two groups resulted in a response rate of 30.7%. The study shows that the sense of social presence increases from semesters 1 to semesters 3 before it drops to semesters 5. The results of the survey also show that there are significant differences between how distance and IT-distance experience the sense of social presence. There are no significant differences between semesters and study form over time as the students experience the sense of social presence. What we can see is that the mean values show that distance students have a higher average value of social presence than IT distance students. The result shows that there are differences in how students feel that they create and retain the sense of social presence during their study time. IT-distance have a greater sense of creating and maintaining the sense of social presence than distance students. / Denna studie handlar om att undersöka hur distansstudenter upplever känslan av social närvaro över tid och om det finns skillnader mellan distans med fysiska träffar och IT-distans utan fysiska träffar som studieform. En webbenkät skickades ut till 564 studenter på termin 1, 3 och 5 som var registrerade på ett distansprogram vid Mittuniversitetet. Studenterna läste antingen ett program på distans med träffar eller IT-distans utan träffar. En bortfallsanalys genomfördes som visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan svarsgruppen och bortfallet. En hopslagning av de båda grupperna resulterade i en svarsfrekvens på 30,7%. Studien visar att känslan av social närvaro ökar från termin 1 till termin 3 innan den sjunker till termin 5. Resultatet av undersökningen visar även att det finns signifikanta skillnader mellan hur distans och IT-distans upplever känslan av social närvaro. Det finns inga signifikanta skillnader mellan terminer och studieform över tid hur studenterna upplever känslan av social närvaro. Det vi kan se är att medelvärdena visar att distans har ett högre snitt av social närvaro än IT-distans. Resultatet visar på att det finns skillnader på hur studenterna upplever att de skapar och behåller känslan av social närvaro under sin studietid. IT-distans har en högre känsla av att skapa och behålla känslan av social närvaro än distansstudenterna.

Digital Technologies are gaining more and more importance in higher education as they not only reshape and digitalize the on-campus teacher-student communication but also –  in times of globalization – open up education to the world. It further facilitates individuals who would have been otherwise excluded from education to attend distance education programs. Such possibilities of digital technologies depict new opportunities for universities and enables them to emerge into a whole new market. Apart from all these benefits, the permeation of digital technologies in higher education brings along challenges and barriers for the teachers.   Consequently, the purpose of this study is to identify the digital technologies that teachers are using to fulfill their daily teaching activities and to investigate the prevalent attitude of teachers towards digital technologies in higher education. It further identifies the barriers that arise with the adaption of the respective technologies and examines the strategies which teachers developed to deal with these barriers. For this purpose, the qualitative study follows the interpretive paradigm and adopts semi-structured interviews and a focus group in a young medium sized Swedish University. After coding, categorizing and conceptualizing the findings, the study shows that teachers have an overall positive attitude towards digital technologies but also experience negative emotions when encountering barriers. The identified barriers range from cognitive limitations of teachers, to technological downsides, to issues concerning the support over to institutional constraints. The findings furthermore show that the attitudes, barriers, and strategies to circumvent the barriers are intertwined with and have impacts on each other.

Bakgrunden till denna uppsats handlar om högre utbildning och dess viktiga roll i relation till hållbar utveckling. Forskning visar att högre utbildning ligger efter i implementering av hållbarhetsredovisning och det var därför intressant att studera svensk högre utbildning utifrån detta.Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och skapa en djupare förståelse kring hur högre utbildning redovisar arbetet med att främja hållbar utveckling i den egna organisa-tionen. Syftet var också att beskriva eventuella skillnader i hållbarhetsredovisning mellan lärosäten.Den metod som användes för studien var en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehålls-analys. Utifrån ett stratifierat sannolikhetsurval undersöktes årsredovisningar för åtta lärosäten avseende hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiatives ramverk och riktlinjer användes som utgångspunkt för den analysmodell som utvecklades för att bättre passa den sektor som studerades, högre utbildning.Resultatet visar att det pågår ett omfattande arbete med att främja hållbar utveckling i den egna organisationen inom svensk högre utbildning. Lärosätenas hållbarhetsredovisning utifrån den sociala dimensionen pekar tydligt på detta, medan den ekologiska dimensionen har ett begränsat utrymme i årsredovisningarna. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan lärosäten avseende både innehåll och omfattning av hållbarhetsredovisning. Enskilda utbildningsanordnare redovisar klart mest följt av universiteten, högskolorna och konstnärliga högskolor. / The background to this essay is the important role higher education hold in relation to sustainable development. Research shows that higher education is at an early stage regarding implementation of sustainability reporting and it is therefore interesting to study Swedish higher education based on this.The purpose of this study was to investigate, describe and create a deeper understanding of how higher education is reporting its work to promote sustainable development in its own organization. The purpose was also to describe possible differences in sustainability reporting between institutions.The method used for the study was a combined qualitative and quantitative content analysis. Based on a stratified probability survey, annual reports for eight institutions were examined regarding sustainability reporting. The Global Reporting Initiative framework and guidelines were used as a basis for the analysis and a model was developed to better fit the sector studied, higher education.The findings show that there is extensive work going on in promoting sustainable develop-ment in the own organization within Swedish higher education. Sustainability reporting in higher education institutions based on the social dimension clearly points to this, while the ecological dimension has limited scope in the annual reports. The findings also show that there are differences between the institutions regarding content and scope of sustainability reporting. Private institutions clearly reports the most followed by universities, colleges and artistic colleges.This paper is written in Swedish.

I en alltmer digital värld som ständigt utvecklas är det av central betydelse för arbetsplatser att presentera sig i form av digital information. De rätta värdena kan nämligen attrahera de så kallade rätta medarbetarna samtidigt som det kan leda till nöjdhet i arbetslivet och organisatoriskt engagemang. Digitaliseringen kan dock leda till en reproduktion av maktstrukturer och normupprätthållande praktiker trots att forskning visar att mångfald kan vara en tillgång. Denna studie hade därmed som syfte att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur svenska universitet och högskolor presenterade sig som arbetsplatser och arbetsgivare genom information på hemsidor. Genom ett normkritiskt förhållningssätt analyserades återkommande beskrivningar utifrån fem värden baserat på forskning i employer value proposition; interest value, social value, economic value, development value, samt application value. Resultatet visade att det går det att urskilja två strömningar som både har en konkurrerande och en komplimenterande potential

Med bakgrund i de svårigheter som finns i att skapa en undervisning som utmanar deelever som är i behov av extra utmaning i matematikundervisningen syftar föreliggandefallstudie till att skapa förståelse för hur en undervisning genom problemlösning kanutmana elever med fallenhet för matematik i årskurs 1. Fallstudien prövar Wood,Wiliams och McNeal (2006) antaganden om att interaktionen påverkar elevernasmatematiska tänkande, med ett ramverk av Cobb och Yackel (1996) som analysverktyg.Fallstudien undersöker därmed hur normer kommer till utryck i interaktionen och hurinteraktionen i sin tur påverkar utmaningsmöjligheterna genom högre tänkande för enelev med fallenhet för matematik. Datainsamling sker genom film och ljudinspelningar ien spetsgruppsundervisning och i en ordinarie matematikundervisning samt genomintervjuer med undervisande lärare och utvald elev. Resultatet visar att trots sammalärare med sin syn på den allmänna matematiska aktiviteten kan både lärarens sätt attorganisera diskussioner och interagera i klassrummet utveckla olika sociomatematiskanormer som i sin tur ger olika möjligheter för högre tänkande. Resultatet stödjer Woodet al. (2006) argument om att fler möjligheter för högre tänkande skapas om eleverna fårdiskutera hur de tänker samt argumentera för varför.

Hållbar utveckling behövs för att bidra till en hållbar framtid. Linneuniversitetet vill främja hållbar utveckling genom kursen lärande för hållbar utveckling. Syftet i den här studien är att utvärdera kursens effekt på integrering av kunskap om hållbar utveckling i yrkesrollen. Studien består av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är en tvärsnittsdesign med enkätundersökning. En enkätundersökning skickades ut till 79 kursdeltagare som genomfört kursen Lärande för hållbar utveckling. Studien fick svar från 33 kursdeltagare. Uppsatsen analyserar två hypoteser med tre stycken variabler. Resultatet visar att kursdeltagarna som svarat på enkäten hade förvärvat kunskap och kompetensutveckling efter genomförd kurs. Resultatet visar även att de flesta kursdeltagare hade integrerat sin projektplan delvis. Kursdeltagarna som delvis eller inte alls integrerat sin projektplan hade ändå integrerat hållbar utveckling. Studien visar även att de kursdeltagare som delvis eller inte alls integrerat sin projektplan fann organisatoriska hinder till att integrera hållbar utveckling.

En civilingenjör som utbildas idag förväntas ofta att lära sig programmering och för att klara en civilingenjörsutbildning krävs att man ska kunna programmera på många olika nivåer. I samband med den växande populariteten av chatbotar inom utbildning och bland företag så finns det skäl att undersöka hur en chatbot hade kunnat assistera studenter som läser programmeringskurser. Det stora antalet studenter och den begränsade tillgängligheten av lärarassistenter bidrar till lägre nivåer av personlig uppmärksamhet och support inom programmeringskurser. Studien syftar därför till att förstå om en meny-baserad chatbot kan vara ett effektivt komplement till laborationstillfällen. Först utvecklades en meny-baserad chatbot som webbapplikation med hjälp av React, Javascript, HTML5 och CSS3. Den meny-baserade chatbotens prestanda utvärderades sedan under ett simulerat laborationstillfälle där även deltagarnas (N = 6) upplevelser med chatboten samlades in. Resultatet visade att den meny-baserade chatboten användes totalt fyra gånger per student i snitt och kunde hjälpa studenterna att lösa deras problem i 62.5% av fallen, samt att den var generellt uppskattad av studenterna. Genom att möjliggöra hjälp för flera studenter samtidigt och att bättre förbereda studenterna inför deras möten med lärarassistenter uppvisade chatboten potential för att öka laborationstillfällets effektivitet, men att ytterligare undersökningar krävs för att säkerställa detta påstående. Vidare upptäcktes flera potentiella implementationsmöjligheter av meny-baserade chatbotar i denna miljö. Exempelvis kan olika visualiseringar av användardata som chatboten samlar in sammanställas för att få en inblick i studenternas lärande och vilka aspekter av undervisningen som är mer resurskrävande. Potentialen för användandet av meny-baserade chatbotar för programmering inom högre utbildning är därför tydlig. / An engineer educated today is often expected to learn programming, and to successfully complete an engineering education, one needs to be able to code at various levels. Given the growing popularity of chatbots within education and business contexts, it is worth investigating how a chatbot could assist students taking programming courses. Furthermore, the imbalance between the large number of students and the limited availability of teacher assistants leads to a low level of personalized attention and support for students in programming courses. The study therefore aims to understand if a menu-based chatbot can be an effective complement to lab sessions. Firstly, a menu-based chatbot was developed as a web application using React, Javascript, HTML5, and CSS3. The performance of the menu-based chatbot was then evaluated during a simulated lab session where data was collected as well as participants' (N = 6) experiences with the chatbot. The results showed that, on average, the menu-based chatbot was used four times per student and successfully helped students solve their problems in 62.5% of cases. The chatbot was also generally appreciated by the students. By enabling assistance for multiple students simultaneously and better preparing them for interactions with teaching assistants, the chatbot demonstrated potential for increasing the effectiveness of lab sessions. However, further investigations are required to substantiate this claim. Additionally, several potential implementation possibilities for menu-based chatbots in this environment were discovered. For example, different ways of visualizing user data collected by the chatbot could be compiled to gain insights into students' learning and identify more resource-intensive aspects of teaching. The potential for using menu-based chatbots in programming within higher education is therefore evident.

In recent years, a new field of study has arisen around theapplication of the so-called higher symmetries to structures that werealready thought to be completely studied and with no room forimprovement in terms of benefits.There are two types of higher symmetries, named glide and twistsymmetries. The objective of this Master thesis is the study of theeffects coming from the application of the glide symmetry on aprinted filter in microstrip technology and its comparison with afilter with conventional reflective symmetry.The filter was adapted to the glide characteristics and we provide itsbehavior from different points of view with the purpose of reachinga better understanding of the consequences of applying the glidesymmetry on this type of printed filters.Three prototypes were manufactured and measured to validate thesimulated results. / Under senare år har ett nytt forskningsfält uppkommit genom applikationen av högre symmetrier till strukturer som redan studerats extensivt. Det finns två typer av högre symmetrier och dessa kallas glid- och vridsymmetrier. Målet med detta masterexamensarbete är att studera effekten som kommer från applikationen av glidsymmetri på ett filter, implementerat i mikrostripsteknik. Jämförelse med filtret med enbart reflektionssymmetri görs också. Glidsymmetri har introducerats i filtret och vi undersöker filtrets beteende från en rad olika synvinklar för att uppnå en bättre förståelse för konsekvenserna av glidsymmetri för den här typen av tryckta (”printed”) filter. Flera prototyper har tillverkats och mätts för att validera de simulerade resultaten.

The study highlights the knowledge content of the Swedish National Leadership Training Programme based on Basil Bernstein's conceptual apparatus. The aim is to investigate what knowledge is offered to the principal through studies at the state-regulated principal's program. Through a document study, a first step examines which knowledge is made relevant in the target document established by the Swedish National Agency for Education. In a second step, what knowledge is actualized and made relevant in course plans that each university has developed based on the target document established by the Swedish National Agency for Education. In total, 22 documents have been analyzed via a content analysis that has been applied. The results show that the Swedish National Agency for Education's target document has a controlling effect on the universities' self-determination to design their curricula. In addition, the results show that the knowledge content of the Swedish National Leadership Training Programme has some limitation in terms of supporting a school on a scientific basis. This is due to the way the knowledge is organized in the state-regulated principal's program. / Studien belyser kunskapsinnehållet på rektorsprogrammet utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som erbjuds för rektor genom studier vid det av staten reglerade rektorsprogrammet. Genom en dokumentstudie undersöks i ett första steg vilka kunskaper som görs relevanta i det av Skolverket fastställda måldokumentet. I ett andra steg, vilka kunskaper som aktualiseras och görs relevanta i kursplaner som varje lärosäte tagit fram med utgångspunkt i det av Skolverket fastställda måldokumentet. Sammantaget har 22 dokument analyserats via en innehållsanalys som har tillämpats. Resultaten visar att Skolverkets måldokument har en kontrollerande effekt över lärosätenas självbestämmande att utforma sina kursplaner. Därtill visar resultaten att rektorsprogrammets kunskapsinnehåll har viss begränsning i avseende att stödja en skola på vetenskaplig grund. Detta med anledning av hur kunskaperna är organiserade på det av staten reglerade rektorsprogrammet.