<p>I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.</p><p>Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta. Resultatet visade att sex- och samlevnads-undervisning är ett arbetsområde som främst bedrivs inom biologiämnet och genomförs under ett antal veckor i årskurs åtta. Rektors ansvar att ge arbetet en ämnesövergripande karaktär framgår inte på de deltagande skolorna. Innehålls-mässigt inkluderar undervisningen vanligtvis pubertet, fortplantning, onani, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel, relationer och kärlek.</p><p>Slutsatserna från undersökningen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli mer ämnesövergripande och återkomma i fler årskurser, fler män behöver leda undervisning inom området, kompetens-utveckling behöver erbjudas personalen, undervisningsmetoderna, samt kontakten mellan hem och skola inom arbetsområdet, behöver utvecklas.</p>

I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar. Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta. Resultatet visade att sex- och samlevnads-undervisning är ett arbetsområde som främst bedrivs inom biologiämnet och genomförs under ett antal veckor i årskurs åtta. Rektors ansvar att ge arbetet en ämnesövergripande karaktär framgår inte på de deltagande skolorna. Innehålls-mässigt inkluderar undervisningen vanligtvis pubertet, fortplantning, onani, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel, relationer och kärlek. Slutsatserna från undersökningen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli mer ämnesövergripande och återkomma i fler årskurser, fler män behöver leda undervisning inom området, kompetens-utveckling behöver erbjudas personalen, undervisningsmetoderna, samt kontakten mellan hem och skola inom arbetsområdet, behöver utvecklas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan användandet av mobiltelefoner har på textskrivande i svenskundervisningen för elever i årskurs 7–9. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att kartlägga kunskapsläget. Tidigare forskning visar att ett mobiltelefonförbud kan höja i synnerhet de svaga elevernas resultat i skolan, men också att digitala verktyg kan användas för att förbättra elevernas resultat inom vissa delar av språkinlärningen såsom stavning och grammatik. Resultaten visar att de flesta lärare tillåter viss användning av mobiltelefoner i klassrummet, men att eleverna föredrar att använda datorer framför mobiltelefoner för skolrelaterade uppgifter. Litteraturstudien visar också på avsaknaden av forskning inom området. Studier där mobiltelefoner används på ett integrerat sätt i svenskundervisningen skulle behövas för att få ett tillförlitligare resultat. / <p>Svenska</p>

This paper explores the possibility of using an off the shelf video game, Assassin’s Creed: Odyssey, in teaching a history class about ancient Greece. The study used a method where 7th grade students during one lesson got to experience the videogame together with two surveys about the students’ experiences learning with the video game. The study’s theories focus on previous research and educators’ ideas about using virtual museums and students’ active participation. The questions asked in the study are “in what ways can Assassin’s Creed’s virtually guided tours stimulate a genetic and genealogical history awareness in classroom-based teaching?” and “how do students experience the use of video games in history teaching?”. The results of the study conclude that it is possible to use video games in teaching that enhances the students’ knowledge about a subject, but that there are obstacles to cross nevertheless.

Helenaskolan är ett projekt som utmanar hur skolor utformas idag och eftersträvar inkludering av de personer som vanligtvis inte prioriteras i den byggda skolmiljön. Skolans form har inspirerats av generella behov inom den byggda miljön hos barn med HSP och barn inom autismspektrat.  Många av dessa anpassningar grundar sig i möjligheten att själv anpassa storleken på rummet och på den sociala gruppen efter vad som fungerar bäst för ens egen inlärning. Framförallt fick basrummet ett stort fokus, då det är en utav de läromiljöer en elev idag ägnar mest inlärningstid i. Att skapa miljöer som behandlar kontrasten mellan lugn - aktivitet, natur - byggd miljö, socialt - icke socialt, litet - stort etc. var nödvändigt för att kunna skapa dessa anpassningsbara rum. Denna gradvisa förändring i storlek och krav på socialt engagemang blir tydlig om man ser till flödet utifrån och in, där de yttre funktionerna är större, mer socialt utmanande rum och där de inre är mindre, mer intima rum. / Helena School is a project that challenges the nowadays usual way of making schools for extrovert, active children and instead focuses on the pupil’s possibilities to choose the size of both the physical and social rooms of learning. The design of the spaces was very much inspired by analyses of the needs of children with HSP and children in the autism spectrum.  The intention was that every pupil should have the possibility to adapt the size of the room and of the social group to what suits one’s learning best. The homeroom is one of the most used rooms, and therefore it was given much thought. To create environments that address the contrast between stillness - activity, nature - built environment, social - non-social, small - large etc. was necessary to be able to create these adaptable rooms. The change in size and demand of social engagement is obvious when looking to the flow from the outside of the building to the inner parts of it. The outer functions are larger and more socially challenging as opposed to the inner rooms that are both smaller and more intimate.

Studiens huvudsyfte var att undersöka effektriktningen på relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden hos elever i högstadiet. Ett andra syfte var att undersöka hur relationen såg ut ifall analyser gjordes med killar och tjejer separat. Studien hade en longitudinell design med 1376 elever från 42 skolor varav 128 klassrum. Eleverna besvarade självskattningsenkäter om moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid två tillfällen, först i årskurs sju och därefter omkring ett år senare när de gick i årskurs åtta. Multipla regressionsanalyser för hela stickprovet visade att effekten var dubbelriktad: moraliskt disengagemang i årskurs sju predicerade mobbningsbeteenden i årskurs åtta, och mobbningsbeteenden i årskurs sju predicerade moraliskt disengagemang i årskurs åtta. När identiska regressionsanalyser utfördes för killar och tjejer separat, visade resultatet att effekten var dubbelriktad för killar, medan mätningen för tjejer visade att mobbningsbeteenden predicerade moraliskt disengagemang, men inget stöd gavs för motsatt effekt. Sammantaget belyser resultatet att det kan vara av intresse att ta hänsyn till både moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid mobbningsförebyggande arbete, samt att aspekter som kultur och könsnormer kan ha en betydelse för relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden.

Användningen av digitala verktyg är något svenska elever är vana vid men möjligtvis mindre inom matematik. I denna kunskapsöversikt har vi samlat information från flera vetenskapliga artiklar samt rapporter för att besvara hur digitala verktyg kan implementeras och hur detta i sin tur stödjer elevers kunskapsutveckling och fick fram att det förnärvarande finns flera behov för att kunna vidare implementera digitala verktyg i matematikundervisningen. Bland dessa behov är det bemärkt att många lärare inte har tillfredsställande grad av förståelse för de tillgängliga digitala verktygen för att kunna stödja eleverna i deras användande av dessa. Ändå så pekar majoriteten av vetenskapliga artiklar mot att integreringen av digitala verktyg främjar elevers kunskapsutveckling, med något enstaka undantag.

The following study has focused on textbooks for Swedish equivalent to middle school and high school called högstadiet, in order to put to light the text presentations of democracy in these textbooks published after the latest Swedish school reform called Lgr11. The material consisted solely of these textbooks specifically adapted for the subject of social studies. The purpose of the study has been to see in what manner democracy was presented via applying the theory by Niklas Ammert that concerns a kind of qualitative method to categorization of text. The interest of the subject derives partly from our teacher education and partly from the previous research conducted by Agneta Bronäs (2000) as well as the one conducted by Kurt Wicke (2019). The research of both of these studies by Bronäs as well as the one by Wicke showed clearly that democracy was presented in a normative manner in the textbooks for social studies in Swedish Upper Secondary School, and partly from that reason our interest arose concerning the presentation of democracy in Swedish compulsory school called högstadiet. Performing a systematic and meticulous text and idea analysis in Swedish on the material of five such school books using the theory by Ammert, we found that these textbooks used all of Ammert’s text presentation categories and that some of them were indeed normative. The categories presented by Ammert’s theory are called konstaterande framställning, förklarande framställning, reflekterande/analyserande framställning, and normativ framställning. Since the result of this study showed that all of these were present in our material, including the normative category, our results go along the grains of former research. But since this study is the first of its kind to perform this kind of method on textbooks for social studies for högstadiet, our research has contributed to modern political science.

The purpose of the study has been to examine school social workers´ professional practice in order to create an understanding of the opportunities and obstacles that exist for school social workers in their work against cyberbullying. This study has been based on a qualitative method where eight semi-structured interviews with school social workers from different municipalities in Sweden. The empirical data has been analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework: professional theory and discretion. The results show that the school social worker´s professional role is characterized by overall job descriptions and a responsibility for adolesecents´ well-being. Cyberbullying appears to be complex and difficult to access, while at the same time it is important to prevent. The school social worker pursues prevention through collaboration with teachers and guardians and through class exercises. Factors that affect the school social worker's opportunities to work preventively are time and school management.

Studien undersöker hur lärare anpassar sina ledarstilar och arbetsmetoder för att främja motivation hos elever på högstadiet. Vi undersöker hur lärare anpassar sig till olika situationer där miljö, deras egen ledarstil och olika händelser i undervisningen påverkar lärarens anpassning. Vår frågeställning har varit: Vilka anpassningar gör idrottslärare i idrott och hälsa för att främja högstadieelevers motivation? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ studie där 5 lärare intervjuas och observeras där. Den tidigare forskningen fann vi genom databaserna Libsearch via EBSCO. Vår forskning har utgått från Mosstons teori och ledarstilarna auktoritär, demokratisk, låt-gå och situationsanpassad ledarstil för att förstå hur olika anpassningar görs baserat på om undervisningen är mer lärarstyrd eller elevcentrerad. Resultatet nådde fram till att lärare ständigt behöver anpassningar på grupp och individnivå för att främja elevers motivation utifrån olika situationer. Resultatet visade även att för att lärare ska kunna göra dessa anpassningar behöver de bygga relationella band med eleverna.