Bakgrund. Personer med dövblindhet behöver kunna förflytta sig självständigt för att kunnadelta i önskad kontext. Introducering och träning av orientering och förflyttning (O&F)behöver ges för att det ska vara möjligt. O&F ges vanligtvis utifrån den nationella standardenför O&F som är framtagen till vuxna personer med synnedsättning/blindhet. Det saknas idagstudier som beskriver hur O&F bör introduceras och tränas till personer som har dövblindhet.Syfte. Syftet med studien var att utforska synpedagogers erfarenheter av att använda dennationella standarden för träning av O&F till vuxna personer med dövblindhet.Metod. Designen i denna studie var kvalitativ innehållsanalys. Tio synpedagoger deltog idatainsamlingen med semistrukturerade intervjuer. Bearbetning och analys skedde medmanifest, induktiv ansats.Resultat. Resultatet presenteras via två teman: Att möta patienten och hens förmågor ochbegränsningar samt Synpedagogens behov för att instruera och träna. Insatsen O&F är viktigoch att den anpassas efter patientens förmågor och kapacitet. Kommunikationsbehov och dettaktila sinnet behöver tränas och anpassas efter patientens behov och hänsyn behöver tas tillatt det tar tid. Synpedagogen behöver kunskap och erfarenhet för att omsätta den nationellastandarden till målgruppen med dövblindhet och dess konsekvenser.Slutsats. O&F är en viktig insats för personer med dövblindhet, mycket träning och stödbehövs för att uppnå självständig förflyttning. Den nationella standarden för O&F ärbristfällig utifrån målgruppens behov och behöver utvecklas för att passa patienter meddövblindhet. / Background. People with deafblindness need to be able to move independently in order toparticipate in the desired context. Introduction and training of orientation and mobility(O&M) needs to be provided for it to be possible. O&M is usually based on the nationalstandard for O&M developed for adults with visual impairment/blindness. There is currently alack of studies that describe how O&M should be introduced and practiced on people withdeafblindness.Purpose. The purpose of the study was to explore the experiences of O&M-trainers in usingthe national standard for training O&M to adults with deafblindness.Method. The study was made from qualitative content analysis design. Ten O&M-trainersparticipated in the data collection with semi-structured interviews. Processing and analysistook place with a manifest, inductive approach.Results. The results are presented by two themes: To meet the patients and their abilities andlimitations and The O&M-trainers need to instruct and train. The intervention needs to beadapted to their abilities and capacity. Communication needs and the tactile sense need to betrained and adapted to the patient's needs and considering that it takes time. The O&Mtrainersneed knowledge and experience to implement the national standard for the targetgroup and its consequences.Conclusion. O&M has an important role for people with deafblindness. To achieveindependent movement a lot of training and support is needed. The national standard forO&M is deficient based on the needs of the group and needs to be improved to suit patientswith deafblindness.

Age affects hearing and cognitive abilities. Older people, with and without hearing impairment (HI), exhibit difficulties in hearing speech in noise. Elderly individuals show greater difficulty in segregating target speech from distracting background noise, especially if the noise is competing speech with meaningful contents, so called informational maskers. Working memory capacity (WMC) has proven to be a crucial factor in comprehending speech in noise, especially for people with hearing loss. In auditory scenes where speech is disrupted by competing speech, high WMC has proven to facilitate the ability to segregate target speech and inhibit responses to irrelevant information. People with low WMC are more prone to be disrupted by competing speech and exhibit more difficulties in hearing target speech in complex listening environments. Furthermore, elderly individuals with a HI experience more difficulties in switching attention between wanted and irrelevant stimuli, and they employ more resources and time to attend to the stimuli than do normally - hearing (NH) younger adults. This thesis investigated the importance of inhibitory control and WMC for speech recognition in noise, and perceived listening effort. Four studies were conducted. In the first study, the aim was to develop a test of inhibitory control for verbal content, and to investigate the relation between inhibitory control and WMC, and how these two abilities related to speech recognition in noise, in young normally – hearing (YNH) individuals. In the second study we aimed to investigate the same relationship as in the first study to further strengthen the validity of the inhibitory test developed, as well as the importance of lexical access. It was also an aim to investigate the influence of age and hearing status on lexical access and WMC, and their respective roles for speech recognition in noise in both YNH and elderly HI (EHI) individuals. Study one and two showed that, for YNH, inhibitory control was related to speech recognition in noise, indicating that inhibitory control can help to predict speech recognition in noise performance. The relationship between WMC and speech recognition in noise in YNH shifted in the studies, suggesting that this relationship is multifaceted and varying. Lexical access was of little importance for YNH, although for EHI individuals, both WMC and lexical access was of importance for speech recognition in noise, suggesting that different cognitive abilities were of importance for the YNH and EHI individuals Study three investigated the relationship between inhibitory control, WMC, speech recognition in noise, and perceived listening effort, in YNH and elderly, for their age, NH, individuals (ENH). In study four the same relationships as in study three were investigated, albeit in EHI individuals. Two speech materials with different characteristics, masked with four background noises were used. The results in study three showed that less favourable SNRs were needed for informational maskers than for maskers without semantic content. ENH individuals were more susceptible to informational maskers than YNH individuals. In contrast, in study four, more favourable SNRs were needed for informational maskers. In both studies, results showed that speech recognition in noise performance differed depending on the characteristics of the speech material. The studies showed that high WMC, compared to low WMC, was beneficial for speech recognition in noise, especially for informational maskers, and resulted in lower ratings of perceived effort. Varying results were found in study three and four regarding perceived effort and inhibitory control. In study three good inhibitory control was associated with lower effort rating, while in study four, individuals with a HI and good inhibitory control rated effort as higher. The results suggest that hearing status, age, and cognitive abilities, contribute to the differences in performance between YNH, ENH, and EHI individuals in speech – recognition – in – noise - and cognitive tasks. This thesis has, for the first time, demonstrated that a measure of inhibitory control of verbal content, is related to speech recognition in noise performance in YNH, ENH and EHI individuals. Results presented in this thesis also show that both WMC and inhibitory control are related to an individuals’ perception of how effortful a listening task is. It also adds to the literature that WMC is related to speech recognition in noise performance for ENH and EHI individuals, but that this relationship is not as robust in YNH individuals. / Ålder påverkar hörseln och de kognitiva förmågorna. Äldre personer, med och utan hörselnedsättning, uppvisar ofta svårigheter att höra tal i miljöer med bakgrundsljud. De uppvisar större svårigheter att urskilja en måltalare, speciellt om det omgivande ljudet består av annat tal med meningsfullt innehåll, så kallad informationsmaskering. Arbetsminne har visat sig vara en viktig faktor för att förstå tal – i – brus, framför allt för personer med hörselnedsättning. I ljudmiljöer där tal störs av andra talkällor är hög arbetsminneskapacitet av vikt för att understödja förmågan att urskilja måltalaren från de störande talkällorna genom att underlätta inhiberingen av irrelevant information. Individer med lägre arbetsminneskapacitet är mer benägna att störas av andra talkällor, och har svårare att uppfatta måltalaren i komplexa lyssningssituationer. Vidare upplever äldre personer med hörselnedsättning att det är svårare att skifta uppmärksamheten mellan relevant och irrelevant stimuli, och de använder mer resurser och tid till omgivande stimuli än, ex. yngre individer med normal hörsel. I den här avhandlingen undersöktes vikten av inhibitionskontroll och arbetsminne vid taluppfattning i brus och upplevelsen av lyssningsansträngning. Fyra studier genomfördes. Syftet med första studien var att utveckla ett test för verbal inhibitionskontroll, och att undersöka relationen mellan inhibitionskontroll, arbetsminneskapacitet, och deras koppling till taluppfattning i brus hos yngre normalhörande personer. I studie två undersöktes ovanstående relationer för att vidare styrka validiteten för testet av inhibitionskontroll, samt vikten av lexikal åtkomst. Vidare syfte var att undersöka ålderns och hörselns inverkan på lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet, och deras respektive roller för taluppfattning i brus hos både yngre normalhörande och äldre hörselnedsatta personer. Studie ett och två visade att inhibitionskontroll var relaterad till taluppfattning i brus för yngre normalhörande personer, vilket indikerar att inhibitionskontroll kan användas för att underlätta att förutsäga förmågan att uppfatta tal – i – brus. Relationen mellan arbetsminneskapacitet och taluppfattning i brus hos yngre normalhörande var inte solid, vilket tyder på att relationen är mångsidig och skiftande. Lexikal åtkomst var av mindre betydelse för yngre normalhörande personer, ehuru hos äldre hörselskadade personer var både arbetsminneskapacitet och lexikal åtkomst viktigt för taluppfattning i brus. Detta tyder på att olika kognitiva förmågor var betydelsefulla för taluppfattningen i brus för yngre normalhörande och äldre hörselskadade personer. Studie tre undersökte relationen mellan inhibitionskontroll, arbetsminneskapacitet, taluppfattning i brus, och upplevd lyssningsansträngning hos yngre och äldre, för sin ålder, normalhörande personer. Två talmaterial med olika karakteristika användes och maskerades med fyra olika bakgrundsbrus. Resultatet visade att mindre gynnsamma signal – brus - förhållanden uppnåddes när informationsmaskering användes jämfört med brus utan semantiskt innehåll. Äldre normalhörande personer var mer mottagliga för informationsmaskering än yngre normalhörande personer. Hög arbetsminneskapacitet och god inhibitionskontroll var förmånliga för taluppfattning i brus, och resulterade i mindre upplevd lyssningsansträngning, jämfört med personer med lägre arbetsminneskapacitet och sämre inhibitionskontroll. Resultaten talar för att åldersrelaterade tillbakagångar i hörförmåga och, vissa, kognitiva förmågor, bidrar till skillnaderna i prestation mellan yngre och äldre normalhörande personer när det gäller förmågan att uppfatta tal - i - brus. Studie fyra undersökte samma relationer som i studie tre, ehuru hos äldre personer med mild – måttlig sensorineural hörselnedsättning. Resultaten visade att förmågan att uppfatta tal - i - brus varierade beroende på talmaterialets karakteristika, samt vilket bakgrundsbrus som användes. Hög arbetsminneskapacitet och god inhibitionskontroll var fördelaktiga för taluppfattningen, i synnerhet när informationsmaskering användes. Personer med högt arbetsminne upplevde mindre lyssningsansträngning, medan god inhibitionskontroll associerades med högre upplevd lyssningsansträngning. I föreliggande avhandling har det, för första gången, påvisats att verbal inhibitionskontroll relaterar till förmågan att uppfatta tal – i – brus hos yngre och äldre normalhörande, och äldre personer med hörselnedsättning. Resultaten som presenterats i avhandlingen visar att både arbetsminneskapacitet och inhibitionskontroll är associerade med en individs upplevelse av hur ansträngande en lyssningssituation är. Avhandlingen stödjer även tidigare forskning som visar på att arbetsminneskapaciteten är relaterad till förmågan att uppfatta tal – i – brus hos äldre  normalhörande, och äldre hörselskadade personer, men att denna relation inte är lika solid för yngre normalhörande personer.

The purpose of this study is to contribute experience and insights, based on an interdisciplinary collaboration that can enhance the learning environment for hard of hearing pupils and ultimately their knowledge development. Hard of hearing pupils have lower goal fulfillment than hearing pupils. With this thesis I want to highlight the insights the participants in the research circle made on the basis of written and verbal dialogue. A qualitative content analysis has been used as a method of analysis in this study where the focus has been on a search for the similarities and differences based on the participants' written reflections. The study shows that the participants in the research circle by using and internalizing various tools in the social interaction develops the ability to enter into dialogue with each other and themselves. Which leads to that meaning and understanding are created for each other's activities. By starting from everyday situations and activities the dialogue leads to insights and a deeper understanding of the other activity. The study shows how the participants in both practices, who elementary school and hearing habilitation forms, creates a collective memory that promotes collaboration. Which ultimately should benefit the pupils' knowledge development.

Understanding speech in the presence of noise can be difficult, especially when suffering from a hearing loss. This thesis examined behavioural and electrophysiological measures of speech processing with the aim of establishing how they were influenced by hearing loss (internal degradation) and listening condition (external degradation). The hypothesis that more internal and external degradation of a speech signal would result in higher working memory (WM) involvement was investigated in four studies. The behavioural measure of speech recognition consistently decreased with worse hearing, whereas lower WM capacity only resulted in poorer speech recognition when sound were spatially co-located. Electrophysiological data (EEG) recorded during speech processing, revealed that worse hearing was associated with an increase in inhibitory alpha activity (~10 Hz). This indicates that listeners with worse hearing experienced a higher degree of WM involvement during the listening task. When increasing the level of background noise, listeners with poorer hearing exhibited a breakdown in alpha activity, suggesting that these listeners reached a ceiling at which no more WM resources could be released through neural inhibition. Worse hearing was also associated with a reduced ability to selectively attend to one of two simultaneous talkers, brought on by a reduced neural inhibition of the to-be-ignored speech. Increasing the level of background noise reduced the ability to neurally track the to-be-attended speech. That internal and external degradation affected the tracking of ignored and attended speech, respectively, indicates that the two speech streams were neurally processed as independent objects. This thesis demonstrates for the first time that hearing loss causes changes in the induced neural activity during speech processing. In the last paper of the thesis, it is tentatively suggested that neural activity can be utilized from electrodes positioned in the ear canal (EarEEG) for adapting hearing-aid processing to suite the individual listeners and situation. / Att förstå tal i brus kan vara svårt, speciellt när man lider av en hörselnedsättning. Denna avhandling undersöker beteende- och elektrofysiologiska data med föremålet att bestämma hur de påverkas av hörselskada (intern försämring) och lyssningssituation (extern försämring). Hypotesen att båda intern och extern försämring av talsignalen resulterar i mer aktivering av arbetsminnet under bearbetning av talsignaler har undersökts i fyra studier. Beteendedata visade att talförståelse försämrades med större hörselnedsättning, medan lägre arbetsminneskapacitet endast resulterade i sämre talförståelse när ljudkällorna inte var rumsligt sammanfallande. Elektrofysiologiska mätningar (EEG) gjorda under bearbetning av tal, visade at sämre hörsel associerades med högre inhibitorisk alfa-aktivitet (~10 Hz). Detta indikerar att personer med sämre hörsel upplevde en högre involvering av arbetsminnet under lyssningsuppgiften. Då nivån av bakgrundsljud höjdes, visade personer med sämre hörsel ett sammanbrott av alfaaktiviteten, vilket tyder på att de nådde ett tak där ytterligare arbetsminnes-resurser inte kunde frigöras genom neural inhibition. Sämre hörsel var också förknippat med en reducerad förmåga till at fokusera uppmärksamheten på en av två samtidiga talare, förorsakat av en reducerad förmåga till neuralt att undertrycka den störande talsignalen. En ökning av nivån av bakgrundsljud minskade förmågan att inkoda den relevante talsignalen. Att intern och extern försämring påverkade respektive inkodning av störande och relevant tal, indikerar att de två tal-strömma är neuralt behandlas som oavhängiga objekt. Denna avhandling demonstrerar för första gången att hörselskada förorsakar ändringar i den inducerade neurale aktiviteten under bearbetningen av talsignaler. I avhandlingens sista artikel förslås det preliminärt att neural aktivitet kan upptas från elektroder placerade i hörselgången som kan användas till att kontrollera hörapparat signalbehandling. / <p>Funded by the Oticon Foundation. Project number: 11-2757.</p>

<p>Cochleaimplantat (CI) är ett hörselhjälpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat språk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en något nedsatt prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne även om stora individuella variationer förekommer.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.</p><p>Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lägre resultat än de normalhörande barnen på test avseende prosodisk produktion på ord-, fras- och diskursnivå samt på test som undersöker fonologiskt arbetsminne. Gällande receptiv prosodisk förmåga förekom inga signifikanta skillnader. Vid jämförelse med svenska grundskolebarn med CI framkom att både yngre och äldre barn med CI har svårigheter med prosodi på samtliga nivåer. Vidare jämförelser indikerar att en utveckling av receptiv prosodisk förmåga sker under förskole- och skolåren. Korrelationsberäkningarna tyder på att det föreligger ett samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne.</p><p>Barnen med CI i föreliggande studie är en heterogen grupp och några barn uppvisade på vissa deltest likvärdiga resultat som sina matchade kontroller, vilket visar att CI ger goda förutsättningar att utveckla prosodiska förmågor och talad kommunikation.</p> / <p>Cochlear Implant (CI) is a hearing device that can enable deaf children or children with severe hearing impairment to hear and to develop spoken language. Research has shown that Swedish school aged children with CI have poor prosodic abilities to some extent, as well as poor phonological working memory. However, there are large individual differences.</p><p>The aim of the present study was to investigate prosodic abilities and phonological working memory in Swedish preschool children with CI. Moreover, the relation between prosodic abilities and phonological working memory was examined. Six preschool children with CI participated in the study. The control group consisted of 18 children with normal hearing, out of which six children were matched for age, sex and regional dialect to the children with CI.</p><p>In the present study the children with CI as a group demonstrated significantly lower results compared to the children with normal hearing on tests concerning prosodic production abilities at word, phrase and discourse level and tests concerning phonological working memory. No significant differences emerged regarding receptive prosodic abilities. In comparison to Swedish school aged children with CI it was shown that both younger and older children with CI have difficulties at all prosodic levels. Furthermore, the comparisons indicate that receptive prosodic skills develop during preschool and school years. Results also indicate a connection between prosodic abilities and phonological working memory.</p><p>The children with CI in the present study is a heterogeneous group and a few children demonstrated equivalent results as their matched controls on some parts of the tests, which show that CI provides a good foundation for developing prosodic abilities and spoken communication.</p>

<p>The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research.</p><p>The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year. Eleven Swedish children aged 7:6-10:10 years participated in this study. To illustrate progress of the abilities mentioned the SIPS computer test battery and furthermore some manually given tests for reading and prosodic abilities were used.</p><p>The results show a developmental trend for the children with hearing impairment on tests of working memory and reading comprehension. The least degree of development was found in the area of phonological skills. The children with hearing impairment showed in general the same capacity as normal hearing children on tests for the different abilities. In the area of working memory the children with hearing impairment had significant lower results on half of the tests than age adequate normal hearing children. Several strong connections were present for children with hearing impairment this year than last year, in-between cognitive skills and reading ability. Correlation appeared between age for insertion of hearing aid and test for decoding ability. Results on tests for prosodic ability reached ceiling effect.</p> / <p>Förmåga att bearbeta och minnas information ligger till grund för språkförmåga och är en förutsättning för kommande läsutveckling. Läsförmåga är starkt sammankopplad med fonologisk medvetenhet, receptivt ordförråd och arbetsminneskapacitet. På vilket sätt hörselnedsättning hos barn påverkar utveckling av kognitiva färdigheter och sedermera läsförmåga är dock ett område som inte tilldragit sig något större forskningsintresse.</p><p>Syftet med studien var att undersöka förändring av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning under ett års tid, samt eventuella samband mellan förmågorna. Årets prestation jämfördes mot tidigare insamlat resultat från åldersmatchade normalhörande barn. Därutöver testades prosodisk förmåga på ordnivå. I studien deltog elva svenska barn i åldrarna 7:6-10:10 år. För att belysa utveckling av nämnda förmågor användes dels det datorbaserade testbatteriet SIPS samt manuella tester.</p><p>Resultaten visar en utvecklingstrend för gruppen barn med hörselnedsättning inom samtliga deltester som mätte arbetsminne och läsförståelse. Lägst grad av utveckling, där prestation låg i nivå med förra årets mätning, var inom fonologiska färdigheter. Vid jämförelse mellan grupperna presterade barnen med hörselnedsättning i allmänhet i nivå med åldersmatchade normalhörande barn inom de testade delområdena. Inom delområdet arbetsminne hade barnen med hörselnedsättning signifikant sämre resultat i hälften av deltesterna än de åldersmatchade normalhörande barnen. Barnen med hörselnedsättning hade år 2009 fler starka samband mellan deltester som mätte kognitiva färdigheter och läsförmåga, i jämförelse mot förra året. Samband fanns också mellan ålder för insättande av hörapparat och ett deltest som mätte avkodningsförmåga. Takeffekter fanns på tester av prosodisk förmåga på ordnivå för barnen med hörselnedsättning.</p>

<p>The present study deals with task-oriented conversations between a person with hearing loss and a relative or friend. The purpose was to investigate how the participants in the task-oriented context co-construct understanding, and to focus on different kind of repair strategies that the participants may use to make the hearing loss relevant in the conversation. The method used was Conversation Analysis (CA). The material consisted of eight videotaped task-oriented conversations between a person with hearing loss and their significant other. Altogether eight persons participated in the study – four of them had a hearing loss and the other four had normal hearing. The essay also presents a summary of previous research on communication involving persons with hearing loss. The occurrence and usage of repair strategies was brought to focus as this was of particular interest for this study. It was revealed that quantitative measures of these phenomena previously have been the most commonly used method. The analysis demonstrated that the participants used several different types of repair initiatives during the studied sequences. The categorization was based upon these repair initiatives. The different initiatives were primarily classified according to the manner in whish they specified the nature of the repairable. The study pointed out that the underlying phenomena that were addressed in these sequences were of a complex and various nature. It was proposed that this might demonstrate a need to complement the approaches made earlier in this area with a more qualitative one.</p> / <p>Föreliggande studie behandlar uppgiftsorienterad interaktion mellan en person med hörselnedsättning och dennes anhörig eller vän. Syftet var att undersöka hur deltagarna i den uppgiftsorienterade kontexten samkonstruerar förståelse, och att fokusera på olika reparationssekvenser som deltagarna eventuellt använder för att göra hörselnedsättningen relevant för samtalet. Arbetsmetoden omfattade samtalsanalys i bemärkelsen Conversation Analysis (CA). Materialet bestod av åtta videoinspelningar av uppgiftsorienterade samtal mellan person med hörselnedsättning och anhörig. I studien deltog sammanlagt åtta personer, varav fyra hade hörselnedsättning och fyra var normalhörande. I uppsatsen presenteras även en sammanfattning av tidigare forskning kring kommunikation hos personer med hörselnedsättning. Fokus lades på studier om förekomsten och användandet av reparationsstrategier eftersom dessa var av särskilt intresse för studien. Det visade sig att mer kvantitativa mätmetoder av dessa fenomen tidigare varit det vanligaste tillvägagångssättet. Genom analys av samtalen framkom att deltagarna under aktuella reparationssekvenser använde sig av flera olika typer av reparationsinitiativ. Kategoriseringen i analysen utgick från dessa reparationsinitiativ. Initiativen indelades främst utifrån vilket sätt de preciserade vad som behövde repareras. I studien framkom att de bakomliggande fenomenen som adresserades i dessa reparationer var av komplex och varierande natur. Det föreslogs att detta demonstrerar ett behov av att kunna komplettera de metoder som tidigare använts inom detta forskningsområde med en ett mer kvalitativt synsätt.</p>

<p>Different abilities are of importance to pragmatics, there among hearing. Hearing impairment can affect language development and also pragmatic ability. The aim of the present paper was to study the pragmatic ability in terms of request for clarification in children with Hearing Impairment (HI) in conversation with children with no known hearing impairment, henceforth normally hearing (NH). The present study also describes requests for clarification sequentially in detail, and also highlights points where there may be observable differences between children with and without hearing impairment. Eight conversational pairs consisting of one child with HI and one NH child were studied. Children’s Communication Checklist (CCC) was filled out by the parents and teachers of the children with HI in order to complement the description of the pragmatic ability in children with HI. Conversation Analysis was used in order to make the study of interaction as open-minded as possible. The conversation extracts were grouped according to task or non-task oriented interaction based on the activities that occurred.</p><p>The results of the present study showed that the children with HI and NH both used non-specific and specific requests for clarification, and that these types of requests were used in both task and non-task oriented interaction. Children with HI used the non-specific request "sorry?" to greater extent in the extracts than children with NH did. In general, no differences in occurrence of specific requests were seen between children with HI and children with NH. As regards to what happened before and after requests for clarifications, no distinct differences could be established between children with HI and children with NH. In conclusion, it is not certain if and how a hearing impairment have affected the pragmatic ability, although tendencies in the conversation extracts indicated that hearing impairment sometimes affected the interaction.</p> / <p>Pragmatik är beroende av många förmågor, däribland hörseln. En hörselnedsättning kan ha inverkan på den språkliga utvecklingen och även den pragmatiska förmågan. Syftet med föreliggande arbete var att studera den pragmatiska förmågan gällande begärande om förtydligande hos barn med hörselnedsättning (HNS) i samtal med barn utan känd hörselnedsättning, hädanefter normalhörande (NH). Studien ämnade belysa begäranden om förtydligande i sekventiell analys, samt om skillnader mellan barn med HNS och NH kunde ses. Åtta samtalspar bestående av ett barn med hörselnedsättning och ett barn med normal hörsel studerades. Children’s Communication Checklist (CCC) fylldes i av föräldrar och lärare till barnen med HNS för att utgöra ett komplement i beskrivandet av den pragmatiska förmågan hos barnen med HNS. Conversation Analysis användes för att på ett så öppet sätt som möjligt studera interaktionen och se vilka fenomen som förekom. Samtalsutdragen delades in efter uppgiftsorienterade respektive icke-uppgiftsorienterade samtal beroende på vilka aktiviteter som förekom.</p><p>Resultaten av föreliggande studie visade att barnen med HNS och NH använde sig av både icke-specificerade och specificerade begäranden om förtydligande, och att dessa användes i både uppgiftsorienterat och icke-uppgiftsorienterat samtal. Barnen med HNS använde i större utsträckning det icke-specificerade begärandet "va" i utdragen än vad barnen med NH gjorde. Generella skillnader gällande specificerade begäranden kunde inte ses mellan barn med HNS och barn med NH. Inga tydliga skillnader kunde konstateras mellan barn med HNS och barn med NH gällande vad som föregick respektive följde efter begärandena om förtydligande. Slutligen visades att det inte säkert kan sägas om och hur en hörselnedsättning påverkat den pragmatiska förmågan, även om tendenser i samtalsutdragen indikerar att hörselnedsättningen kan ha inverkat på interaktionen.</p>

Cochleaimplantat (CI) är ett hörselhjälpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat språk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en något nedsatt prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne även om stora individuella variationer förekommer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI. Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lägre resultat än de normalhörande barnen på test avseende prosodisk produktion på ord-, fras- och diskursnivå samt på test som undersöker fonologiskt arbetsminne. Gällande receptiv prosodisk förmåga förekom inga signifikanta skillnader. Vid jämförelse med svenska grundskolebarn med CI framkom att både yngre och äldre barn med CI har svårigheter med prosodi på samtliga nivåer. Vidare jämförelser indikerar att en utveckling av receptiv prosodisk förmåga sker under förskole- och skolåren. Korrelationsberäkningarna tyder på att det föreligger ett samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne. Barnen med CI i föreliggande studie är en heterogen grupp och några barn uppvisade på vissa deltest likvärdiga resultat som sina matchade kontroller, vilket visar att CI ger goda förutsättningar att utveckla prosodiska förmågor och talad kommunikation. / Cochlear Implant (CI) is a hearing device that can enable deaf children or children with severe hearing impairment to hear and to develop spoken language. Research has shown that Swedish school aged children with CI have poor prosodic abilities to some extent, as well as poor phonological working memory. However, there are large individual differences. The aim of the present study was to investigate prosodic abilities and phonological working memory in Swedish preschool children with CI. Moreover, the relation between prosodic abilities and phonological working memory was examined. Six preschool children with CI participated in the study. The control group consisted of 18 children with normal hearing, out of which six children were matched for age, sex and regional dialect to the children with CI. In the present study the children with CI as a group demonstrated significantly lower results compared to the children with normal hearing on tests concerning prosodic production abilities at word, phrase and discourse level and tests concerning phonological working memory. No significant differences emerged regarding receptive prosodic abilities. In comparison to Swedish school aged children with CI it was shown that both younger and older children with CI have difficulties at all prosodic levels. Furthermore, the comparisons indicate that receptive prosodic skills develop during preschool and school years. Results also indicate a connection between prosodic abilities and phonological working memory. The children with CI in the present study is a heterogeneous group and a few children demonstrated equivalent results as their matched controls on some parts of the tests, which show that CI provides a good foundation for developing prosodic abilities and spoken communication.

The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research. The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year. Eleven Swedish children aged 7:6-10:10 years participated in this study. To illustrate progress of the abilities mentioned the SIPS computer test battery and furthermore some manually given tests for reading and prosodic abilities were used. The results show a developmental trend for the children with hearing impairment on tests of working memory and reading comprehension. The least degree of development was found in the area of phonological skills. The children with hearing impairment showed in general the same capacity as normal hearing children on tests for the different abilities. In the area of working memory the children with hearing impairment had significant lower results on half of the tests than age adequate normal hearing children. Several strong connections were present for children with hearing impairment this year than last year, in-between cognitive skills and reading ability. Correlation appeared between age for insertion of hearing aid and test for decoding ability. Results on tests for prosodic ability reached ceiling effect. / Förmåga att bearbeta och minnas information ligger till grund för språkförmåga och är en förutsättning för kommande läsutveckling. Läsförmåga är starkt sammankopplad med fonologisk medvetenhet, receptivt ordförråd och arbetsminneskapacitet. På vilket sätt hörselnedsättning hos barn påverkar utveckling av kognitiva färdigheter och sedermera läsförmåga är dock ett område som inte tilldragit sig något större forskningsintresse. Syftet med studien var att undersöka förändring av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning under ett års tid, samt eventuella samband mellan förmågorna. Årets prestation jämfördes mot tidigare insamlat resultat från åldersmatchade normalhörande barn. Därutöver testades prosodisk förmåga på ordnivå. I studien deltog elva svenska barn i åldrarna 7:6-10:10 år. För att belysa utveckling av nämnda förmågor användes dels det datorbaserade testbatteriet SIPS samt manuella tester. Resultaten visar en utvecklingstrend för gruppen barn med hörselnedsättning inom samtliga deltester som mätte arbetsminne och läsförståelse. Lägst grad av utveckling, där prestation låg i nivå med förra årets mätning, var inom fonologiska färdigheter. Vid jämförelse mellan grupperna presterade barnen med hörselnedsättning i allmänhet i nivå med åldersmatchade normalhörande barn inom de testade delområdena. Inom delområdet arbetsminne hade barnen med hörselnedsättning signifikant sämre resultat i hälften av deltesterna än de åldersmatchade normalhörande barnen. Barnen med hörselnedsättning hade år 2009 fler starka samband mellan deltester som mätte kognitiva färdigheter och läsförmåga, i jämförelse mot förra året. Samband fanns också mellan ålder för insättande av hörapparat och ett deltest som mätte avkodningsförmåga. Takeffekter fanns på tester av prosodisk förmåga på ordnivå för barnen med hörselnedsättning.