Målet med projektet är att skapa en fungerande hörseltränings prototyp som kan vara användbar för en vidareutveckling av träningssystem för personer med nedsatt hörsel. Idén bygger på “The Music Puzzle” (Hansen et al. 2012). Prototypen benämndes SoundCubes och består av tre kuber med olika motiv (Fiducial markörer) på fyra av de sex sidorna. Ett ljudspår delades i tre delar och tilldelades till kuberna. Varje del fragmenterades i fyra nivåer där den första spelar upp ett instrument ända fram till att alla instrumenten hörs. Dessa faser tilldelades till Fiducial markörerna på kubens fyra sidor. Kuberna är slumpmässigt placerade horisontellt framför en kamera som är ansluten till en dator. Alla fyra sidor av kuberna som har motivet fastsatt kommer att spela upp reproduktionen av ett fragment från ljudspåret när de ställs inför kamerans synfält. Endast en specifik kombination av sidorna och horisontell ordning av kuberna kommer att leda till de fullständiga ljudspårskomponenterna och till ett applådljud som signalerar den framgångsrika reproduktionen av det ursprungliga ljudspåret. SoundCubes prototypen utvecklades funktionellt genom TUIO, ReacTIVision och Pure Data. För att kunna fastställa ifall prototypens interaktion fungerade så testades SoundCubes på 15 friska personer utan nedsatt hörsel. Testpersonerna introducerades individuellt till prototypen, och de fick sedan lyssna på det kompletta ljudspåret. Därefter fick de uppgiften att reproducera det kompletta ljudspåret genom att hitta kubernas rätta sidor och horisontella ordning. Av totalt 15 individer klarade 12 av testet inom tidsgränsen (tio minuter). Vi kunde därför komma fram till att prototypen och dess interaktion fungerar, vi kunde även observera att användningen av SoundCubes upplevdes som underhållande och engagerande. Detta första test kan därför lägga grund för vidareutveckling av SoundCubes konceptet för hörselträning på ett interaktivt och underhållande sätt. / The aim of the present project was to create a functional sound-training prototype which may be useful for further development of training systems for individuals with impaired hearing. The idea is based on the concept of “The Music Puzzle” (Hansen et al. 2012). The prototype proposed here was termed SoundCubes and it is composed of three cubes with different motives (Fiducial markers) on four of the six sides. A soundtrack was divided into three parts and was assigned to the cubes. Each part was fragmented into four parties where the first playing an instrument until all the instruments could be heard. These parts were assigned to Fiducial markers on the four sides of the cube. The cubes are randomly placed horizontally in front of a camera attached to a computer. All of the four sides with a motive of the cubes will induce the reproduction of fragments of a soundtrack when exposed to the field of the camera thanks to the specific motives attached on it. Only one specific combination of the sides and horizontal order of the cubes will lead to the complete soundtrack instrumental components and to a clapping sound which signals the successful reproduction of the2initial soundtrack. The SoundCubes prototype was developed functionally through Tuio, ReacTIVision and Pure Data. SoundCubes was tested on 15 healthy individuals without hearing impairments to determine if the prototype’s interaction works. The test individuals were individually introduced to SoundCubes, and they were allowed to hear the complete soundtrack. Thereafter, they were given the task of reproducing the complete track by finding the right side and horizontal order of the cubes. Out of a total of 15 individuals, 12 completed the test successfully within the maximum given time frame (ten minutes).We could therefore conclude that the system works properly, and we also observed that the test was experienced as very entertaining and engaging. this first test puts therefore the basis for further development of the SoundCubes concept to train people’s hearing in an interactive and entertaining way.Kjetil

I skollagen (2010:800) betonas vikten av att alla barn och elever har rätt till den ledning och stimulans de behöver för sin personliga utveckling och sitt lärande. Skolan är därmed skyldig att ge alla elever det stöd de behöver. I den här studien undersöks hur den visuella undervisningen inom specialskolan för döva elever och elever med hörselnedsättning anpassas och skapar förutsättningar för att öka delaktigheten och måluppfyllelsen. Med fokus på lektionsinnehåll, planering och hur undervisningen kan främjas utifrån miljö och arbetssätt, kan möjligheter skapas för en god kunskapsutveckling hos eleven. Alla människor är olika och vi lär oss på olika sätt. Den här studien ska undersöka hur undervisningsmetoder, vilka bygger på våra sinnen, kan vara ett hjälpmedel. Inom specialskolan är språket en viktig del eftersom all undervisning är tvåspråkig, svenska och teckenspråk. Studien utgår därför ifrån ett sociokulturellt perspektiv då mycket av det sociala samspelet sker via kommunikation, men även utifrån ett individuellt perspektiv där lärstilsteorin används för att förtydliga lärandets olika delar och för att tolka och förstå resultaten. Resultatet visar att utifrån den språkproblematik som ibland uppstår i ett tvåspråkigt klassrum kan undervisningsmetoder som grundar sig utifrån olika sätt att lära främja lärandet. Studien visar på att vissa anpassningar görs inom specialskolan, men arbetet skulle kunna utvecklas ytterligare. Studien lyfter vikten av att alla elever är olika och därför krävs olika anpassningar för att kunskapsinhämtningen ska bli optimal. Med stöd av metoder vilka grundar sig på elevernas inlärningsstil skulle kunskapsinhämtningen kunna förbättras. Föreliggande studie kan bidra med en insikt i arbetet med visuell språkanpassad undervisning med stöd av lärstilsteorin, vilket skulle kunna skapa bättre förutsättningar för pedagoger i deras arbete. Studien är en kvalitativ fallstudie vilket genomförts genom deltagande observation samt videodokumentation i en årskurs 4 på en av landets fem regionala specialskolor för döva och hörselskadade.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsättning som går integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har använt mig utav en kvantitativ enkätmetod samt en kvalitativ intervjumetod, där jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkäten påbörjades. Resultatet av studien grundar sig på 18 enkätsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsättning och tidigare har gått integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har ansträngande skoldagar till följd av att det krävs full koncentration för att höra vad klasskamraterna säger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krävs en bra ljudmiljö, det är fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen. Med tanke på att många av eleverna går i stora klasser, vissa klasser har fler än 30 elever, kan jag förstå att drygt hälften av respondenterna har uppgett att de har ett behov av att få studera i ett enskilt rum för att få lugn och ro. De respondenter och informanter som har svarat att de brukar lämna klassrummet för till exempel träffa en hörselpedagog, har upplevt detta som positivt. En central fråga i denna studie är om eleverna har behov av stöd och vad stödet bestod av. Det är endast fyra elever som har uppgett att de är i behov av stöd. Fem elever har svarat att de får stöd, till exempel i form av hörselpedagogiskt stöd och specialpedagogiskt stöd.

Det övergripande syftet i denna studie är att belysa hur lärare upplever den språkutvecklande undervisningen av teckenspråkiga elever i specialskolan. Studien belyser den utmaning lärare möter då de undervisar flerspråkiga elever med dövhet eller hörselnedsättning där språkutveckling och kunskapsutveckling sker parallellt. Språk är grunden för all kunskapsinhämtning och elever med dövhet eller hörselnedsättning har en språklig nivå som är lägre än jämnåriga hörande barns. Lärarna i specialskolan behöver ge eleverna rika möjligheter i undervisningen att utveckla språk. De behöver också ha en undervisning som är meningsfull för eleverna och där eleverna får tänka och reflektera över hur språk är konstruerade och hänger ihop. För att besvara syfte och frågeställningar i denna kvalitativa studie har åtta lärare intervjuats. Insamlat material har bearbetats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av Easterbrooks och Beal-Alvarez (2013) HOTS & CoVES modell. Resultaten visar att lärarna i vår studie är överens om att språkutvecklande undervisning är något som genomsyrar hela verksamheten. Dock visar deras utsagor att de arbetar på olika sätt med språkutvecklande undervisning och att de använder sig av mer eller mindre planerade metoder. Utifrån vårt analysverktyg HOTS & CoVES (Easterbrooks och Beal-Alvarez, 2013) ser vi att samtliga framgångsfaktorer (metakognitivt tänkande, tillgänglig kommunikation, visuell support, explicit instruktion och stöttning och mediering) finns representerade i lärarnas utsagor. Lärarens breda kompetens, speciellt inom lingvistik, upplevs som en central faktor för att eleven ska utvecklas optimalt utifrån sina förmågor.

Bakgrund: Kongenital cytomegalovirusinfektion, kCMV-infektion har en prevalens på 0,5–2,0 % och är den vanligaste orsaken till förvärvad, progressiv hörselnedsättning. Infektionen kan också medföra en rad andra komplikationer som exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd och språkstörning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad föräldrar till barn med kCMV-infektion har för upplevelse av svensk sjukvård gällande diagnosbesked, informationsflöde och kunskap om diagnosen. Metod: Datainsamling skedde genom en fokusgruppsintervju med tre deltagare och en individuell semistrukturerad intervju med en deltagare. Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med konventionell ansats. Resultat: Vid analysen identifierades fyra separata teman; “Information från sjukvården”, “Diagnosbesked”, “Upplevelse av sjukvården” och “Förbättringsförslag till sjukvården”. Slutsats: Resultaten tyder på att det finns en önskan från föräldrar att få information om kCMV-infektion i preventivt syfte, exempelvis vid rutinbesök hos barnmorska under graviditet. Dessutom indikerar resultaten att föräldrar till barn med kCMV-infektion önskar ökad kunskap och mer fokus på diagnosen från sjukvårdens sida, snarare än att huvudsakligen fokusera på de efterföljande funktionsnedsättningarna.

Antalet elever med hörselnedsättning som placeras i hörande skolor istället för i hörselklass eller specialskola ökar. Skillnaderna mellan skolformerna är att specialskolan och hörselklasserna erbjuder anpassade lärmiljöer och skolpersonal med särskild kompetens i frågor som rör hörselnedsättning och dess konsekvenser för individen. Denna kompetens är inte självklar i de hörande skolorna och inget nationellt övergripande ansvar finns för att se över denna elevgrupps förutsättningar till lärande och delaktighet i skolorna, vilket i praktiken innebär att skolgången för dessa elever inte alls är jämlik eller likvärdig. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur lärare i hörande skolor uppfattar arbetet med att undervisa en elev med hörselnedsättning i sin klass och vilka utvecklingsområden samt framgångsfaktorer som finns. Datainsamlingen har skett med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod av sex högstadielärare och en gymnasielärare från spridda delar av Sverige. Resultaten och analysen av intervjuerna visar att det finns ett flertal utvecklingsområden för skolorna att arbeta med för att denna elevgrupp ska få en utbildning som ger dem lika förutsättningar till kunskapsutveckling och identitetsutveckling som sina klasskamrater i enlighet med vad skollagen förskriver. Resultaten visar också på ett antal framgångsfaktorer som när de tillämpas möjliggör till delaktighet och lärande i undervisningen oavsett hörselfunktion. / The number of hard of hearing students with a school placement in mainstream schools instead of a placement in special schools or in a class adapted for hard of hearing students are increasing. The differences between the school forms depend on how the auditive environment is adapted to improve the opportunities to hear and how. The special schools and the classes adapted for hard of hearing students do also offer teachers with specialist competence regarding hearing loss and its consequences for the individual. This competence is not given in the mainstream schools and furthermore, there is no national overall responsibility with an aim to review how schools provide this group of students with opportunities for learning and participation, which indicates that the schooling of these students is not equal or equivalent at all. The purpose of this study is to contribute with knowledge in how teachers in mainstream schools perceive the work of teaching these students and make visible developmental areas but also factors that enhance the learning and participation in the classrooms. The method used for this study is qualitative through semistructured interviews with six junior high school teachers and one high school teacher from different parts of Sweden. The results and the analysis of the interviews show that there are a number of development areas for the schools to work with in order for this group of students to receive an education that gives them the same conditions for knowledge development and identity development as their classmates in accordance with the School Education Act. The results also show a number of success factors that, when applied, enable participation and learning in teaching, regardless of hearing function.

The majority of video games utilize auditory cues to convey vital information such as enemy positioning and hazardous locations to the player. However, these audio cues are inaccessible to players who are deaf or hard of hearing. When playing high intensity online games such as Overwatch, being able to respond to your surroundings and the actions of both your team and your enemy team is of high importance. This paper analyzed the discourse around accessibility in the Overwatch community and also looked into the weight placed upon certain auditory cues in Overwatch by conducting a limited close reading of the game. The analysis showed that the game is highly inaccessible to deaf players, which was further proven by the game reading, which showed the overly common number of mechanics that highly or exclusively rely on sound. Further, the analysis also showed that there is a fixation on game balance within the community, making players averse to the idea of changing the game. This paper concludes that the implementation of visual aids for accessibility will likely not interfere with the Overwatchcommunity’s hesitations, because of earlier research proving that one's auditory reaction time is faster than one's visual reaction time. / Majoriteten av alla TV-spel på marknaden idag använder någon form av auditiva signaler för att informera spelarna om olika funktioner och händelser i spelet, såsom vart en fiende befinner sig. Problemet med dessa auditiva signaler är att de inte kan användas av spelare som är döva eller lever med hörselnedsättning. I ett intensivt onlinespel som Overwatch ligger mycket vikt på att kunna reagera snabbt på både ditt eget lag samt ditt fiendes lags rörelser och beteende. Denna undersökning studerade vikten som läggs på dessa auditiva signaler i Overwatch samt analyserade forumposter för att se hur communityt kring Overwatch reagerar på dessa. Analysen visade att Overwatch är mycket otillgängligt för döva spelare, vilket också bevisades av analysen av Overwatch, vilken visade att spelet har en mycket stor mängd signaler och funktioner som till stor del eller exklusivt förlitar sig på ljud. Dessutom visade analysen även att det finns en tydlig fixering på spelets balans i Overwatchs community, vilket leder till att många spelare är fientliga till förändring. Undersökningen sammanfattas med att implementeringen av visuella signaler för att förbättra tillgängligheten inte kommer att komma emellan communityts oro om spelets balans, på grund av tidigare forskning vilken visar att ens auditiva reaktionstid är snabbare än ens visuella reaktionstid.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det sociala samspelet under raster hos grundskoleelever med hörselnedsättning där övriga skolkamrater är hörande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar använde vi oss av strukturerad icke-deltagande observation. Vi utgick från ett observationsschema där vi förde anteckningar kring vad som observerades under rasten. Som teoretisk utgångspunkt använde vi oss av det sociokulturella perspektivet samt delaktighetsmodellen. Sammanlagt åtta elever i låg- och mellanstadiet på skolor i olika kommuner observerades. Tidigare forskning inom området har pekat mot olika resultat gällande om eleverna är socialt inkluderade eller inte. Vår studies resultat visar att av de åtta observerade eleverna, har sex av eleverna gott socialt samspel med kamrater medan två elever intog en mer iakttagande roll. / The purpose of this study was to investigate the social interaction during breaks among elementary school students with hearing loss where the other schoolmates are hearing. To answer the study's purpose and questions, we used structured non-participant observation. We started from an observation schedule where we kept notes on what was observed during the breaks. As a theoretical starting point, we used the socio-cultural perspective and the participation model. A total of eight students in primary and middle school at schools in different municipalities were observed. Previous research in the area has pointed to different results regarding whether students are socially included or not. The result of our study shows that of the eight students observed, six of the students have good social interaction with peers, while two students took a more observant role.

Hörselnedsättning är ett vanligt problem. Dock, på grund av dess progressiva natur är det många som kan vara omedvetna om försämringen av deras hörsel. Forskning indikerar att skyddsbeteende relaterat till hörseln ofta är korrelerat med närvaron av symptom. Man har vidare identifierat  unga vuxna studenter som en speciellt utsatt grupp då studentliv ofta involverar högljudda miljöer som kan vara skadliga för hörseln. Dessutom att unga vuxna har höga risktendenser och tar få åtgärder för att skydda sin hörsel. Dock, här finns det viss meningsskiljaktigheter i fältet huruvida man hävdar att det är en majoritet eller minoritet av studenter som är i risk av att utveckla hörselnedsättning. Det finns därtill dessutom lite data om utbredning av hörselnedsättning bland studenter och den som finns har använt metoder som inte helt lämpar sig för att utvärdera hörselnedsättning. Denna studie ämnar att utreda utbredningen av hörselnedsättning bland studenter med ett mer lämpligt test och undersöka huruvida denna grupp riskerar att utveckla hörselnedsättning eller förvärra den samt undersöka om självskattning och symptom närvaro är förbundna med skyddsbeteende. Arbetsmiljöverket föreskrifter och rekommendationer gällande bullriga miljöer i kombination med tidigare gjorda studier användes för att identifiera skadliga ljudmiljöer i studenters vardag samt lämpliga skyddsbeteende i dessa. Detta användes som basis för en webbenkät som studenterna fyllde i efter vilket de genomgick ett webbaserat hörseltest. Endast en person av 77 kunde sägas ha hörselnedsättning. Även om majoriteten inte ofta var i skadliga ljudmiljöer, när de var det använde endast ett fåtal hörselskydd och det fanns en signifikant subgrupp vars beteende innebär hög risk för hörselnedsättning. Bristen på skyddsbeteende var korrelerat med självskattning och en negativ attityd gentemot hörselskydd. 75% upplevde övergående tinnitus och 88% hade upplevt övergående tinnitus eller temporär hörselnedsättning i skadliga ljudmiljöer. Denna studie bidrar till en ökande mängd evidens som pekar på att en majoritet av studenter är i risk av att utveckla hörselnedsättning senare i livet. För att förhindra att studenters hösel förvärras behövs det nya verktyg för att öka medvetenhet kring skadliga ljudmiljöer och hörselnedsättning, för att detektera tidiga stadier av hörselnedsättning samt nya hörselskydd som studenter kan ha en positivare attityd gentemot. / Hearing impairment is a common problem. However, due to its progressive nature many might be subjected to deteriorating hearing without knowing it. In addition, research indicates that protective behavior is often correlated with the presence of a symptom, which further stresses the importance of the individual's awareness. Studies suggest that young adult students are a particular vulnerable group, as student life involves being in loud environments, potentially harmful to hearing. Also, young adults have high risk tendencies, taking few precautions to protect their hearing. However, there is disparity within the field as to whether it is a majority or minority of students that are at risk. Furthermore, there is limited research on hearing impairment within this group, and the research that has been made used less than perfect methods. This study aims to ascertain the extent of hearing impairment within this group, by using a more appropriate test than previous studies and determine whether this group is at risk of developing hearing loss or worsening the condition and if self-estimation and presence of symptoms are significant factors of protective behavior. The Swedish work environment authorities regulations and recommendation about noisy environments in combination with previous studies were used to identify potentially damaging acoustical environments and appropriate protective action. This provided a basis for the questionnaire that the students filled in. In addition, a web-based hearing test was used to ascertain hearing loss. Only one person out of 77 was found to exhibit significant hearing loss. Although the majority were not often in loud environments, few used hearing protection and there was a significant subgroup whose behavior places them at high risk of hearing loss. The lack of protective behavior was correlated with self-estimation and a negative attitude towards ear protection devices. Furthermore, 75% experienced intermittent tinnitus and 88% had experienced temporary tinnitus or hearing loss within harmful sound-environments. This study therefore aligns itself with a growing literature that indicates that a majority of students are at risk of developing hearing impairment later in life even if it does not show at this stage. To prevent further deterioration of student’s hearing, new tools to raise awareness, detect early stages of hearing loss and hearing protections that elicit positive attitudes from students needs to be developed.

Denna intervjustudie syftar till att undersöka gymnasielärares uppfattningar av samarbeten med specialpedagogiska resurser när det kommer till individanpassad undervisning där individplacerade elever med hörselnedsättning ingår. Ramfaktorteorin används som teoretisk utgångspunkt i analys av data. I resultaten framgår att lärares uppfattning gällande samarbeten varierar kraftigt, samt att det existerar brister i stöd för lärarna från både skolledning och specialpedagogiska resurser gällande arbetet med individanpassad undervisning. Få lärare samarbetar med stödjande funktioner utanför skolan och brister gällande tillgången till teknisk utrustning framkommer beträffande arbetet med elever med hörselnedsättning. I slutsatsen framkommer behov av ökade samarbeten mellan lärare och specialpedagogiska resurser för att i ökad omfattning kunna skapa individanpassad undervisning som kan förbättra utbildningens tillgänglighet och kvalitet för elever. / This interview study aims to explore upper secondary school teachers' perceptions of collaborations with special educational resources when it comes to individualized learning, where individually placed students with hearing loss are included. The framing theory is used as a theoretical framework and to interpret analysis of data. The results show that teachers' perceptions of collaboration vary greatly, and that there are deficiencies in support for teachers from both school management and special educational resources regarding work with individualized learning and few teachers cooperate with supporting functions outside the school and deficiencies regarding access to technical equipment are apparent regarding the work with students with hearing loss. In conclusion, there is a need for increased collaboration between teachers and special educational resources in order to be able to create individualized learning to an increased extent that can improve the accessibility and quality of the education for students.