Diss. Västerås : Mälardalens högskola, 2007. / S. 173-182: Bibliografi.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2008. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2008. / Härtill 5 uppsatser.

Denna studie utgår från två utvalda läromedel för undervisning inom hållbar utveckling.En uppgift från varje läromedel genomförs i en elevgrupp i årskurs 3. Syftet är att se vad som är viktigt för elevernas lärande samt vad som tilltalar och engagerar eleverna och om eleverna uppmärksammar uppgifternas syfte. En läromedelsanalys föregår genomförandet av uppgifterna. Denna omfattar aspekter kring språk, syfte, upplägg, undervisningsform, koppling till styrdokumenten, bildernas funktion samt vad som framkommer i en ekokritisk läsning av läromedlen. Elevernas reflektioner visar att de engageras av variation. Det framkommer även att repetition är en viktig del i elevernas lärande, samt att nivån på uppgifterna i förhållande till elevernas förförståelse är en väsentlig del att ta hänsyn till. Elevernas reflektioner och resultatet av läromedelsanalysen ställs mot forskning om hållbar utveckling i undervisning, undervisning utifrån olika texttyper och forskning om inkludering i läromedel. Resultatet diskuteras även utifrån det sociokulturella perspektivet. I studien framkommer det att valet av läromedel är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper men även utveckla en kritisk analytisk förmåga. Studien visar att båda läromedlen är relevanta att använda i skolan men att de behöver kompletteras med andra typer av uppgifter för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att utveckla kunskaper inom hållbar utveckling.

Denna litteratur studie syftar till att undersöka hur hållbar utveckling implementeras i undervisning utifrån de globala målen samt milleniemålen. Hur lärare samt lärarstudenter arbetar med hållbar utveckling men även på vilka sätt tidigare forskning visar hur elever har nytta av undervisning för hållbar utveckling. Materialet utgörs av nio artiklar som är relevanta för denna konsumtionsuppsats. De frågor som ställs till materialet är; på vilka olika sätt inkluderas hållbar utveckling i undervisning, hur beskriver tidigare forskning att ansvar för undervisning för hållbar utveckling fördelas mellan lärare och elever. I tidigare forskning diskuteras bland annat hur lärare jobbar med hållbar utveckling i undervisning och vart det avviker från undervisningen med mål som fastställts i vissa länders läroplaner som nämns i denna uppsats. Unga elever hade även svårt att koppla hållbar utveckling begrepp som etik och moral, där svårigheter för att koppla kunskapen till verkliga händelser uppstod. Resultatet visar att lärarna i vissa studier har haft mer utmaningar än andra, medan andra studier visar att lärarna har haft mer möjligheter än oförutsägbara och komplexa hållbarhetsproblem. Men det lärarna hade gemensamt i de olika studierna var att de inte visste vad de skulle undervisa i inom hållbar utveckling då de vid vissa fall blir givna för mycket information om hållbar utveckling utan att veta hur de ska kunna hantera den informationen. Däremot med handlingskompetensen för hållbar utveckling ökar förståelse och fördjupning bland elever och studenter där deras kunskapsutveckling bidrar till en förmåga och vilja att påverka de sociala, ekonomiska och miljöfaktorerna. Skapa en medvetenhet om vad hållbar utveckling är och varför den behövs, är ett steg till att kunna påverka. / This qualitative literature study is aiming to analyze how sustainable development has been included in teaching from the millennium goals to the global goals for sustainable development. It focuses on previous research on how teachers and student teachers work with sustainable development in their classrooms. This study also comprehends previous research studies on the utility of sustainable development for pupils in their education. The material that has been used consists of nine articles that are relevant for this thesis. The questions we have treated are: in what ways have sustainable development been included in teaching, how does previous research describe that the responsibility should be allocated and divided between teachers and students. In previous research the discussion that has been about how teachers work with sustainable development in their teaching and where teaching diverges from established curriculums. Children also found it difficult to couple notions with sustainable development, for example ethics and morals, not seeing a pattern to relate the notions to real life. The results from our literature study show that teaching about sustainable development is different and some teachers found more challenges then others, while other studies showed that teachers have had more opportunities then unpredictable and complex sustainable problems in teaching. Something that the teachers found in common in the research articles were that they were not so sure about how they were going to implement sustainable development in their teaching, at some occasions they were given information about sustainable development but without knowing how to use the information. In the thesis we use the concept action competence. However, the action competence for sustainable development increases the understanding as well as in the education system overall, it would result in an increase of knowledge and recess among pupils and students, where their knowledge contributes to the ability and will to influence the social, economic and the environmental elements of sustainable development. Creating awareness about what sustainable development is and why it’s needed, is a step towards awareness will to influence.

Mitt examensarbete från Designprogrammet − hållbar utveckling, är en under- sökning av flera dimensioner. Det övergripande arbetet är ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos invånare, kommun och kreatör. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan nämnda parterna i skapandet av en ny mötes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsområde. Med denna vilja följer en diskussion om, hur och/eller på vilket sätt detta arbete knyter an till design och vilken roll jag iklätt den. Designlösningen är i sin tur en identitet och ett koncept till uppstarten av en existerande vision om Zero Waste Lab − ett hållbar center i Alby, norra Botkyrka. Konceptet går under namnet Pop-up park och syftar till att inbjuda medborgare och aktörer att ta del i byggandet av visionen.

Hållbar utveckling är ett begrepp som genom Brundtlandkommissionens rapport “Vår gemensamma framtid” och EU Kommissionens definition av Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en större påverkan på näringslivet. Denna studie hade som syfte att undersöka hur ledare på företag som enligt svenska konsumenter anses vara “hållbara” driver sitt interna förändringsarbete med hållbar utveckling. Hållbarhetsansvariga från sex företag har deltagit i en kvalitativ intervjustudie med målet att ge mer kunskap om hur samtliga leder förändringsarbetet i sin verksamhet, samt vilken strategi som finns i förändringsledningsarbetet i organisationen. Resultatet anger att styrgrupper, visioner samt kortsiktiga och långsiktiga mål är bra insatser och verktyg i ett framgångsrikt förändringsarbete. Internutbildning och kommunikation är viktigt för att öka kunskap och engagemang hos medarbetare i organisationen. Utmaningar med att driva förändring kan vara att få med sig medarbetare och leverantörer i arbetet. Tidsbrist, bevis på ekonomisk vinst och svårigheter att kvantifiera fördelar med hållbarhetsarbetet är aspekter som kan påverka hur väl förändringsarbetet prioriteras i verksamheten. / Sustainable Development is a concept that has developed and gained interest in business production through the report ”Our common future” written by the Brundtland Commission and the definition of Corporate Social Responsibility (CSR) by the EU Commission. The aim of this study was to investigate how companies who are considered ”sustainable” by consumers are managing there internal changes to participate in the development of a more sustainable society. Leaders from six companies have participated in a qualitative research with the goal to achieve information about how the change is managed in their businesses. The result shows that a steering committee, visions, short- and long term goals are actions stated to be useful to create a successful change management. Internal education and communication is important to improve the knowledge and engage the co-workers in the organisation. Challenges in the change management can be to increase interest for sustainable development among co-workers and suppliers. Short term pressure, difficulties to quantify intangible outcomes of action and evidence for economic benefits are aspects that can affect how well a change management is prioritized in the organisations.

ABSTRACT Söderqvist, J. 2015. Jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Serie Uppsatser: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommuner arbetar med jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen och även ta reda på vilka hinder som existerar för att implementera perspektivet i planeringen. I denna studie har fem kvalitativa intervjuer genomförts med fyra kommuner och en länsstyrelse. De kommuner som har medverkat är Nykvarns kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun och Älvkarleby kommun samt Stockholms länsstyrelse. En kvalitativ undersökning gjordes för att få en djupare bild och helhetsförståelse av hur kommunerna arbetar med den fysiska planeringen. Undersökningen baseras på planerarnas egna erfarenheter och reflektioner. De personer som har deltagit i undersökningen arbetar med fysisk planering på olika nivåer. I undersökningen kom det fram att ingen av kommunerna arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet, förutom Stockholms kommun som nu fått ett explicit uppdrag i deras nya budget för detta. Avsaknaden av jämställdhetsperspektivet i arbetet beror på olika faktorer som resurser och olika attityder i frågan. Det visade sig att det finns ett glapp mellan regeringens mål och utövande av jämställdhetsperspektivet i den fysiska planeringen. Jag vill även tacka min fantastiska handledare Cecilia Fåhraeus som har hjälpt mig med bra vägledning. / This paper seeks to investigate how municipalities work with a gender perspective in spatial planning, and how their municipal circumstances affect their work. In the course of this study, five qualitative interviews have been undertaken with four municipalities and one county. The municipalities that have participated are those of Nykvarn, Stockholm, Uppsala and Älvkarleby, and the county that has participated is that of Stockholm. A qualitative study has been carried out in order to gain a deep image and overall understanding of how the municipalities’ work with physical planning. The survey is based on the planners’ personal experiences and reflections. All individuals that have participated in the study work with spatial planning on different levels. The study’s conclusion is that non of the municipalities are working actively with the government’s gender perspective, with the exception of Stockholm which now has an explicit mandate in their new budget. The lack of genderperspective in their work is a result of various factors such as resources and different attitudes towards the issue. As it turned out, there seems to be a gap between the government’s objectives and the pursuit of gender mainstreaming in physical planning.

För att nå en hållbar utveckling måste förhållandet mellan människor och miljö beaktas genom att ta hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Proportionerna mellan dessa aspekter är inte lika då det visat sig att ekologisk hållbarhet är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet. För att begränsa klimatpåverkan måste utsläpp av växthusgaser minska, och det innebär att det måste ske en omställning inom bland annat transportsektorn. Regeringen anger att utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn måste minska kraftigt och i en snabbare takt för att i princip vara noll år 2045.  Under våren 2021 påbörjade Region Västernorrland processen med att revidera den gällande infrastrukturplanen som gäller mellan åren 2018–2029. Planen revideras vart fjärde år och den pågående revideringen kommer att omfatta åren 2022–2033. I samband med revideringen pågår också en strategisk miljöbedömning (SMB) för att integrera hållbarhetsaspekter i planprocessen på bästa sätt. SMB är ett lagstadgat verktyg för att integrera hållbarhetsaspekter i planering och beslutsfattning under framtagandet av planer och program som väntas ha en betydande miljöpåverkan. Eftersom regionala infrastrukturplaner förväntas ha betydande miljöpåverkan ska en SMB tas fram i samband med planprocessen, vilket Region Västernorrland gör. Det övergripande syftet med fallstudien i Region Västernorrland är att bidra med en djupare förståelse och kunskap om hur regioner på bästa sätt kan arbeta med SMB i samband med framtagandet av en regional infrastrukturplan.  Resultatet av studien visar att Region Västernorrland har utvecklat sitt arbete med SMB till en mer strategisk process jämfört med föregående planeringsprocess. De har tagit med sig erfarenheter gällande till exempel dokumentation och att säkerställa att deltagarna får relevant grundkunskap inför processen. Regionen är förändringsbenägna och vill utveckla sitt arbete med SMB, trots detta upplevs processen som svår eftersom det inte finns någon vedertagen vägledning för en strategisk process. Förhoppningen med en mer strategisk process, där miljöbedömningen startar tidigt i planprocessen, är att den kommer kunna påverka planen i en större utsträckning än tidigare.  Resultatet visar att det finns utvecklingspotential inom regionen men även nationellt. Inom branschen rekommenderas att ta fram en vägledning för hur en SMB kan tas fram som inte baseras på den specifika miljöbedömningens metod och att det skapas en plattform för att utbyta erfarenheter. Vidare rekommenderas regionen att besluta om ett överordnat mål för att förenkla hantering av konflikter mellan mål. För att bidra med viktig kunskap till nästa process, rekommenderas det att både små och stora beslut dokumenteras i en beslutslogg och att det sker en strukturerad erfarenhetsåterföring i slutet av processen. / The system between humankind and the environment is key in the work towards sustainable development, and the aspects of ecological, social, and economic sustainability. The proportions of these aspects are not equal, as it has been shown that ecological sustainability is the foundation for social and economic sustainability. A decrease in greenhouse gas emissions is a necessity to limit the impacts on the climate, a change in approach will be essential in e.g., the transport sector. The emissions from the transport sector must start decreasing by a log and at a faster pace to reach the goal of essentially zero emissions by 2045.  The region of Västernorrland in Sweden started the process of revising the current transport plan during the spring of 2021. The transport plan contains national investments in regional transportation infrastructure e.g., investments in roads and railways. The plan is revised every fourth year and the revised plan will cover the years 2022-2033. In connection to the revision a strategic environmental assessment (SEA) was conducted to integrate sustainability aspects to the process. SEA is in Sweden compulsory by law as a tool to integrate sustainability aspects into the planning process and the decision making for plans and programs that are expected to have a significant environmental impact. As the regional transportation plan is expected to have significant environmental impact, an SEA needs to be conducted along with the revision process of the transportational plan, as the region of Västernorrland does. The aim of this case study is to contribute with a deeper understanding and knowledge of how regions can work with SEA in relation to the revision of regional transportation plans.  The results of the study show that Region Västernorrland have developed their work with SEA towards a more strategic process, compared to the previous revision process. They have developed their work with documentation of the process and ensured they provide relative knowledge to the participants of the process in advance. The region is inclined to change and develop their work with SEA, however, do the process come across as difficult due to that there are no established guidance for the strategic process. The expectation with a more strategic process is that the assessment will start earlier in the planning process and result in a greater influence on the plan than previously. The results also show that there is an opportunity for development within the region but also nationally. A recommendation is to develop a guide that describes and exemplifies how the process for SEA can be performed in a strategic way and create a platform that enables experience exchange. Further it is recommended to decide on a superior goal to simplify when goals are conflicting, this would help in the process of handling these conflicts. Also, to document all decisions in a structured decision log and ensure that there is a structured process to incorporate experience from previous processes.