Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen.

I det här projektet har jag utvecklat och sedan testat en mind mapping metod för att kunna kartlägga och överblicka olika visioner och tankar i ett designprojekt. Projektet jag har applicerat metoden på är ett förslag på ett nytt kallbadhusområde i Visby. Projektet innefattar en utveckling av strandpromenaden, ett nytt kallbadhus och en utveckling av den existerande byggnaden som innehåller en after beach-klubb. En av utmaningarna i projektet har varit att balansera de historiska omgivningarna och det nya förslaget. Projektet ingår i ett större samhällsplaneringsprojekt över inre hamnen i Visby. Den första delen av projektet är en kort kartläggning om hindren mellan konstnärliga arbetssätt och byråkratiska arbetssätt inom kommuner. Mind mapping metoden är ett försök att skapa ett verktyg för reflektion för att skapa  bättre medvetenhet mellan relationer mellan mina och andras idéer. Målet är att skapa ett förslag på ett verktyg som skulle kunna underlätta kommunikation mellan två kunskapsteoretiskt olika världar. / In this project I developed and then used a mind mapping method for keeping track of different visions and thoughts of design. The design project is a suggestion of a new cold bath area in Visby. The project includes a transformation of the sea front promenade, a new cold bath building and a development of an existing building that is used as an after beach club. One key challenge in the design is to find balance between the historical surroundings and the new additions. The cold bath area is part of a bigger urban planning project developed by the municipality of Gotland. The first part of the project is a short overview of the obstacle in translation between a practical design process and bureaucratic processes in working procedures in municipality. The mind mapping method is supposed to work as a reflection tool to improve the consciousness of my own design and give a better understanding of how to balance my own and other visions. The goal is to create a tool that potentially could ease communication between two epistemologically different worlds.

Norrköping är en stad vars historia har haft en stor inverkan på stadens utveckling. Mest framträdande är dess storhetstid som en industristad. När en av stadens mest attraktiva områden blir tillgängliga genom omlokalisering av den inre hamnens aktiviteter, ser jag en möjlighet att fördjupa stadens karaktär som en industristad, genom att förankra ett nytt lager av stadens historia. Den norra delen av Inre hamnen kommer att vara en delvis nybyggd stadsdel i anknytning till innerstaden, men med en genomträngande karaktär av den tidigare hamnen. Spår av den tidigare industriverksamheten kommer att synas i både byggnader och gaturum. Utvalda byggnader kommer att bevaras och ett noggrant arbete med byggprocessen, kommer att bli en två av de viktigaste verktygen i processen för att fördjupa stadens karaktär. Detta historiska lager är det andra planerade bevarandet av ett arkitektoniskt lager i stadens historia, och det är en inbjudan till att ytterligare lager läggs till i framtiden. Allt i syfte att bibehålla stadens karaktär och ta med den med stolthet in i framtiden. / Norrköping is a city with a history which has had a strong impact on the city’s development. Most prominent is its heydays as an industrial city. When one of the city's most attractive areas becomes available through the relocation of the inner harbour activities, I see the opportunity to deepen the city’s character as an industrial city, by adding a new layer of historical impact. The North part of the Inner harbour will be a partly newly built neighbourhood related to the inner city but with a penetrating character of the former harbour. Traces of the past industrial activity will be visible in both the buildings and the street rooms. Specific buildings will be kept and a careful work with the building process, will be a two of the important tools in the process to deepen the city’s character. This historical layer is the second architectural layer planned in the city’s history, and it’s an invitation for further layers to be added in the future. All with the intention to maintain the city’s character and bring it with pride into the future.

I många svenska städer sker omvandling från gamla outnyttjade hamnområden till nya stadsdelar och populära bostadsområden. Dessa nya områden och miljöer har delvis blivit kritiserade för att komma att tillhöra en ekonomiskt stark grupp i samhället som en bidragande orsak av de höga bostadspriserna. Gamla hamnområden är ofta placerade i en central del i staden med direkt närhet till vattnet vilket gör dess läge unikt. Samtidigt diskuteras att staden behöver bli tillgänglig för alla människor och ingen ska glömmas bort i planeringen. Denna diskussion belyser problematiken och principerna för utformningen av det offentliga rummet för att alla ska känna sig välkomna. Detta är ingenting som planeringen kan säkerställa, utan det kan endast försöka planeras för enligt vad forskning och värden inom fysisk planering beskriver för att tillgängliggöra det offentliga rummet. Det offentliga rummet är uppsatsens tema och dessa rum betraktas utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv – offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv i gamla hamnområden. Det finns mycket komplexitet kring såväl begreppet social hållbarhet som utformningen av det offentliga rummet. I detta arbete kommer begreppen social hållbarhet och offentligt rum förtydligas genom valt forskningsmaterial. Betydelsen av vad social hållbarhet faktiskt innebär är mångtydig och har därför ingen entydig definition. Detta trots att fertal försök har gjorts att skapa en entydig definition av begreppet. Begreppet kan definieras utifrån det specifika syftet som passar situationen. I en undersökande och jämförande fallstudie av hur utformningen har sett ut av det offentliga rummet beskriver denna uppsats vilka möjligheter gamla hamnområden har att bli attraktiva bostadsområden ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Med fallstudie som metod har tre fall i Sverige undersökts – Frihamnen i Göteborg, Västra Hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. En platsanalys har genomförts på Handelshamnen i Karlskrona vilket tillsammans med fallstudien ligger till grund för två gestaltningsförslag som presenteras i slutet av uppsatsen. Förslagen visar möjlig utformning av bebyggelse samt offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv för Handelshamnen i Karlskrona. Förslagen visar hur dessa outnyttjade områden kan gestaltas för att bli en integrerad del av staden samt med offentliga platser som tillgängliggörs för alla människor i staden.

Planeringsprocessen av två svenska stadsbyggnadsprojekt, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö, med mål att nå hållbar energianvändning (förnybar energi och energisnåla hus), analyseras från vision till uppföljning. En ambition i bägge stadsdelarna var att bli internationella exempel på miljöanpassat byggande och boende, med ny teknik och förändring av de boendes beteende som strategier för att nå målen. Besluten om miljösatsningar togs av kommunpolitikerna. I Stockholm skedde styrningen genom att den kommunala förvaltningen tog fram mål och planer och i Malmö skulle en utomstående organisation styra planeringsprocessen i samverkan med kommunen. Såväl elmarknaden som bostadsmarknaden avreglerades under 1990-talet och merparten av de byggföretag och energibolag som engagerades i genomförandefasen var privata, eller privatiserades. Dessa hade delvis andra intressen än politikerna och ville främst använda beprövad teknik och ny teknik främst för ”showcase”. Styrningen från de formella styrorganisationerna hanterades olika. Projektet i Stockholm präglades av målstyrning och projektet i Malmö av samråd med målet att nå konsensus i frågor om mål och detaljutformning av områdets energilösning. Detta ledde exempelvis till att i Hammarby Sjöstad fick byggherrar och energibolag själva hitta partners för att testa nya energilösningar för exempelvis energiförsörjning. I Västra Hamnen bildade staden, energibolag och den utomstående styrorganisationen en koalition för val av lösning för energiförsörjning. I båda projekten bygger energiförsörjningen på storskaliga lösningar. Avhandlingen visar att planerings- och byggprocessens organisering, liksom byggherrarnas agerande, hade betydelse för resultatet. En slutsats är att när byggherrarna inte inbjudits att delta i framtagande av mål och planer och var missnöjda, exempelvis med förslagna mål för energiförbrukningen i Hammarby Sjöstad, bildade de hindrande koalitioner och tog makt i processerna. Oavsett om mål om begränsad energianvändning sätts i konsensus eller inte nedprioriterades livscykelperspektivet av byggherrarna av marknadsskäl, exempelvis valdes stora fönster medan installation av individuell elmätning i allmänhet valdes bort och lägenheterna utrustades för resursstarka kunder. Gestaltningsmässiga frågor prioriterades samt att bygga för resursstarka hushåll vilket innebar att byggherrarnas och kommunernas intressen delvis sammanföll. Resursstarka hushåll ger exempelvis ökade skatteintäkter för kommunerna. En slutsats är att kriteriedriven styrning, t ex tävlingar och ekonomiska bidrag, kan stimulera byggherrar att satsa extra, exempelvis på ny teknik, för att nå energimålen, men främst då i enstaka hus. De boende deltog inte i planeringsprocesserna och blev beroende av de lösningar som valts. I bägge stadsdelarna har en del hushåll haft problem med bristande värmekomfort vilket de kopplar ihop med slarv, korta byggtider och bristande kompetens i bygg- och bostadsbolagen. Uppföljning och utvärdering av projekten är framförallt kopplade till de bidrag som erhållits från svenska staten respektive från EU. / In this thesis I examine how issues regarding sustainable energy use are handled in the development of two city districts in two of Sweden’s largest cities: Hammarby Sjöstad in Stockholm and Västra Hamnen in Malmö. The political goal was to build apartments with renewable energy supply and restricted energy use. The planning processes are analyzed from plans and visions to the evaluation phase. Both areas were meant to be outstanding examples of ecological housing development. The documentation pertaining to the objectives in both projects states that, firstly, new technology will contribute to the realisation of the goals, and, secondly, that the residents’ way of living will be decisive for whether the energy objectives are reached or not. The planning of Hammarby Sjöstad village was executed by the public administration of Stockholm City, and the planning of Västra Hamnen was carried out in cooperation with the Bo01-organisation. Deregulations took place in many areas in Sweden in the 1990s, for example subsidies for housing development decreased and the market for electricity was deregulated. This led to the involvement of privately owned buildingproprietors and energy companies in the projects. These actors partly had other interests than the politicians in that the private companies wanted to use time tested technology with new technology mainly as a “showcase”. The planning in Stockholm was characterized by objective oriented steering while the project in Malmö was characterized by consultations with the goal of reaching consensus in questions concerning the goals and design of the project’s energy solutions. In both these areas the solutions for energy supply became large-scale. This thesis shows that the organization of the planning- and building processes and the extra subsidies from the government to environmentally friendly solutions affected the results. One conclusion is that when the building proprietors were not invited to partake in the planning process and was dissatisfied, for example with the goal for reduced energy use (Hammarby Sjöstad), they formed a hindering coalition and took over power in the process. Irrespective of if the energy goals were decided in consensus or not, the lifecycle perspective was not given priority from the building proprietors’ side, for example, large windows were chosen while installations for individual metering were, in general, not chosen and the apartments were well equipped with prosperous consumers in focus. Here the interests of the building proprietors and the interests of the municipalities partly coincided, as the buildings proprietors wanted to build for prosperous groups and the municipalities, in one way, saw that these households could increase the taxes for the municipality. One conclusion is that criteria-driven governing, for example trough competition, can stimulate building proprietors to contribute with an extra effort and test new technology in separate houses. No residents took part in the planning of either district. In both city districts some residents have problems with deficient warmth and comfort which they attribute to an excessively short time for construction, negligence and sometimes lack of competence. Follow-up of the projects is connected to the subsidies given to the projects from the government and the EU-level.

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men när städerna började exploatera på 1900-talet, ökade hårda ytor som är en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tänka på framtiden och man försökte hitta de bästa lösningarna för att kunna göra städerna hållbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar utveckling och av den anledningen, började man tänka på möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började använda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att använda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvämningsrisken, och förbättra stadens bild genom att öka det estetiska värdet. Dålig skötsel av ett vattendrag kan leda till olika problem såsom syrefattigt vatten, övergödning, igensatta bottnar vilkettillåter alger växa i vattendraget. Tyngdpunkten i vårt arbete ligger på algtillväxt/algblomning i öppna dagvattenanläggningar, vilka är de vanligaste orsakerna till förekomst av alger i öppna dagvattenanläggningar, samt vilka åtgärder och lösningar man kan använda sig av för att förebygga eller lösa detta problem.Tanken med detta arbete är att analysera algtillväxtproblem i två olika ekologiska dagvattensystem i två olika områden i Malmö kommun. Det första är ett konstgjort vattendrag och det andra är naturligt vattendrag för att påvisa om det förekommer alger i de två systemen. Samt att analysera behovet av en skötselplan för dagvattenhantering och vilka åtgärder man ska vidta för att reducera algtillväxten i dessa två olika vattendrag. Det första är Västra hamnens öppna dagvattensystem som är ett helt konstgjort dagvattensystem. Det andra är Toftanäs öppna dagvattensystem, som är ett av de mest kända dagvattensystemen i Sverige som efterliknar naturliga ekosystem. Arbetet visar historiken kring hur de både systemen uppkom fram till hur de ser ut och fungerar idag. Med hjälp av litteraturstudier kunde det beskrivas olika viktiga begrepp som brukar samlas under huvudbegrppet öppna dagvattensystem. Vidare har det analyserats vattenkretslopp i naturen, och hur det samspelar med vegetationen för att utjämna nederbörden eller dagvatten i tätorter.Djupintervjuer med olika experter vad gäller de ritningar och handlingar som beskriver de båda systemen, i kombination med litteraturstudier, hjälpte oss att komma fram till följande resultatDe vanligaste orsakerna till algtillväxt i öppna dagvattenanläggningar är värme och solljus, lugnt vatten, näringsrikt vatten och olämpligt vattendjup i dammarna. För att få en optimal rensningseffekt i öppna dagvattenanläggningar, samt att öka det estetiska värdet i dammarna, bör det finnas en färdig skötselplan redan innan byggnationen påbörjas. Det är viktigt att anlita entreprenörer eller personer med goda kunskaper och med erfarenhet som vet exakt hur en skötselplan ska hanteras och justeras, efter områdets och dammarnas behov. Skötselplanen förklarar hur och när man ska utföra skötselåtgärder. Algtillväxt eller algblomning i öppna dagvattenanläggningar kan både förebyggas och reduceras, genom att utföra olika åtgärder liksom bland annat:5Dammarnas vattendjup ska vara tillräckligt stort, dammarnas längd ska vara dubbelt så lång som bredden (längd-bredd förhållanden 2:1), dammarna ska ansluta till en våtmark för att minska närsalter i vattnet innan det når dammarna, förstärkning av närvaron av naturligt vatten i dammarna, öka uppehållstiden i dammarna (hög vattenbelastning), dammarnas botten ska vara riklig med varierade växter, samt öka det biologiska ekosystemet i dammarna. / When the cities began to develop in the 1900s increased storm water flow. Sweden began to think about the future and they were trying to find the best solutions to make cities sustainable. Storm water management was one of the key elements of sustainable development and for that reason; people started thinking about the ability to manage storm water locally. Using open storm water system was one of the first elections in Malmö municipality to reduce flood risk and improve the city's image by increasing the aesthetic value. Poor maintenance of a water body can lead to various difficulties such as oxygen-poor water, eutrophication, clogged bottoms that allow algae to grow in the watercourse.The significance of this work is on algal growth / blooms in open storm water facilities, which are the most common causes of algae in open storm water facilities and the steps and solutions you can use to prevent or solve this problem. Based on interviews with various experts regarding the plans and documents that describe the two systems, in combination with literature studies, it helped us to reach the following result:Algae growth or algal blooms in the open storm water facilities can both be prevented and reduced by performing various actions such as including;Dam water should be sufficiently large, dust the length should be twice as long as the width (length-to-width ratios of 2:1), the dams will connect to a wetland to reduce nutrients in the water before it reaches the dams, reinforcing the presence of natural water in the ponds, increasing the residence time in the ponds (high water stress), dust the bottoms should be abundant with diverse flora, and increase the biological ecosystem. It is also important to hire contractor/ people with good knowledge and experience to know exactly how a management plan should be handled.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. Dessa två projekt har genererat nya innovationer för ett mer miljövänligt boende. Deras arbetsmetoder och resultat har vi jämfört med ett nytt, pågående utvecklingsprojekt i Helsingborg, H+. Vi har analyserat hur de i H+-projektet arbetar för att bli en förebild för den hållbara staden, vilket är dess mål (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008a:5). I vår studie har vi kommit fram till att vi i Sverige fortfarande har en bit kvar till att skapa en norm för ekologiska boendemiljöer och att det krävs hårdare krav från högre instanser för att nå detta mål. / Sustainable development is one of the most relevant topics to deal with today. Especially in the area of urban planning it has become one of the most important questions to discuss. In Sweden we have for the last two decades seen several development projects that have set examples for sustainable and ecological living environments. In this essay we want to clarify whether sustainable and ecological living environments are going to be a norm in the future of urban planning. We have compared two development projects which have had great impact on sustainable urban planning, Bo01 in Malmö and Hammarby Sjöstad in Stockholm. These two projects have generated new innovations for a more environmental-friendly housing. We have compared their methods of working and results to a new, ongoing development project in the city of Helsingborg called H+. We have analyzed how they, compared to Bo01 and Hammarby Sjöstad, are working towards being a role model for sustainable urban development which is their goal (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2008a:5). In our study we have reached the conclusion that in Sweden we are far from setting a norm for ecological living environments and that we need to elaborate better tools for planning and stricter demands from higher instances to reach this norm.

Syftet med examensarbetet är att få ökad förståelse och kunskap om hur samhällsplanering kan påverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Malmö är en stad som har haft många sociala och ekonomiska svårigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet. I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i området Västra hamnen, har påverkat ungdomar i Malmö. Bo01 är ett område som ligger i Västra Hamnen. Området försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmärksammades och blev ett internationellt exempel på hållbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsområdet i stadsdelen Västra Hamnen. Har ungdomarna i Malmö kunskap om detta? Målet med området är att skapa ”den blandade staden”, ”mötesplatserna” och ”kunskapsstaden”. Har dessa mål nått fram till ungdomar? Med hjälp av en enkätundersökning gjordes en studie kring detta. Enkäten delades ut till elever som läste sista året på gymnasiet, men även till högskolestudenter som befann sig på Malmö Högskolas bibliotek. Studien följdes även upp med en rad intervjuer, både på gymnasieskolor i Malmö och på Malmö högskola.  Majoriteten av gymnasieeleverna visste inte att Bo01 endast försörjs med förnyelsebara energikällor, till skillnad från högskolestudenterna som var mer medvetna om detta. Resultatet visar även att majoriteten av gymnasieeleverna har fått ett ökat intresse för miljö och hållbarhet i samband med projekten i Västra Hamnen. Malmö Stad behöver allmänbilda ungdomar om den hållbara utvecklingen som sker inom allt bygge i Malmö Stad. Detta för att uppnå ”kunskapsstaden”. Undersökningen visar även att de flesta tycker att det är positivt att Malmö Stad har placerat Malmö Högskola i området Västra Hamnen. Malmö stad har lyckats bra med att skapa mötesplatser för ungdomar, som bidragit till bland annat integration men även till nya kontaktnät. Området är populärt för ungdomar, speciellt under vår och sommar. Enkätundersökningen visar att 53 % av gymnasieeleverna befinner sig i Västra Hamnen mer än en gång i veckan, medans majoriteten av högskolestudenterna åker till området 1-3 gånger per sommar. / The background of this project is to understand how community affects young people in cities. The study focuses on a district in Western Harbor in Malmo. Malmo city has been exposed to social and economic problems due to the high unemployment and the crimes the city witnesses. It is interesting to study how city´s sustainability initiative affected the teenagers. Bo01 is an international example of sustainable urban development located in the Western Harbor and it is supplied with only locally produced renewable energy.  Do teenagers in Malmo have knowledge about that?   The main goals behind the construction of this district were to create the “mixed city”, “Meeting places” and “the knowledge city”. This study was based on questionnaire distributed to students in the final year of high school and to university students. Afterward, I made interviews to get more approach to how the main questions were responded. The majority of the high school students know nothing about the renewable energy sources of Bo01 but after starting the project of the Western Harbor the majority of high school students have become more interested in the environment and sustainability. The city needs to establish general youth knowledge of the sustainable development in the city, in order to achieve a sustainable society. The investigation also revealed that most of the teenagers have a positive adaptation to the location of the University of Malmo. Malmo city has been successfully creating meeting places for the youths who contributed to increase integration and profound new contacts. For the high school students the Western Harbor has been very popular during the warm seasons, 53% go there more than once a week. University student did visit the district 1-3 times in summer.

Urbana områden har formats efter den bilnorm som råder i modern tid. Detta har belastat miljön och medfört att städer idag står inför det stora arbetet att ställa om till hållbara samhällen. Hållbara mobilitetslösningar har blivit ett aktuellt ämne som följd av denna problematik. Viktiga aktörer i arbetet med åtgärder för hållbar urban mobilitet är fastighetsutvecklare. Syftet med studien är att undersöka fastighetsutvecklares roll i arbetet med hållbart resande vid uppbyggnaden av en ny stadsdel. Tre områden i Västra Hamnen i Malmö har bedömts relevanta och fungerar som fallstudier. Med hjälp av teorier kring ämnet hållbar urban mobilitet samt semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys har frågeställningarna undersökts och diskuterats. Studiens slutsatser visar att fastighetsutvecklare har en betydande roll i implementeringen av hållbar mobilitet vid nybyggnation. Vidare identifieras parkeringsnormen som ett viktigt verktyg. Studien belyser vidare vikten av åtgärder för beteendeförändring, samt planering anpassad för målgrupp. / Urban areas are shaped after the existing automobile dependency in modern time. This has burdened the environment and resulted in a need for cities to evolve into sustainable places. Sustainable mobility measures have become an urgent matter as a result of this problem. An important actor in the work with mobility measures for a sustainable urban mobility are developers. The purpose of this study is to examine developers’ role in the work with sustainable travel when a new city area is under development. Three areas in the Western Harbour in Malmö have been deemed relevant as case studies. Theories about sustainable urban mobility together with semi-structured interviews and document analyses served to examine and discuss the formulated questions. The conclusions of the study show that developers have a prominent role in the implementation of sustainable mobility in new city areas. Furthermore, the parking standards are identified as an important tool. The study illuminates the importance of measures for behavioral changes as well as planning for a targeted group

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö.Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt.För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt.I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande.Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad.Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet. / The Creative Dialogue is a project in which thirteen property developers and Malmö Stad have agreed on what sustainability demands that should apply during the forthcoming exploitation of a housing area called Flagghusen, a part of Västra Hamnen in Malmö. The objective of this essay has been to investigate whether The Creative Dialogue has been successful regarding the ecological sustainability aspects so far and also to compare it with other housing projects.In order to receive the required information we carried out interviews with not only the property developers involved but also six reference objects.We have chosen to put focus on the following four sustainability aspects: energy streamlining, material choices, biological quality and how to construct a damp safe building.How successful each aspect has been so far varies. The most successful aspects are energy streamlining and biological quality that both show much better results then the reference objects.Regarding damp safe constructions there weren’t any big differences between property developers and reference objects. The sustainability aspect that we consider being the least successful is material choices.The implication shows that The Creative Dialogue hasn’t become quite what the participants expected. Despite this it must be seen as a very good initiative by the municipality, to implement The Creative Dialogue, since the participating parties state that they are positive to the project.