Den viktigaste delen i en handlednings situation är det pedagogiska samtalet och att kontrollera kunskaperna kring en omvårdnadshandling. Frågan är hur handledarna upplever sin situation och vilka möjligheter som finns för att kunna uppfylla kraven på optimalt handledarskap. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan som handledare. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med analys av 10 speciellt utvalda artiklar. I resultatet framkom tre olika problemkategorier. Kategori 1 är hinder på vårdenheten som kan innebära brist på tid till handledning. Kategori 2 är bristande stöd från vårdenheten, från högskolan, från kollegor eller lärare. Kategori 3 innefattar otillräckliga kunskaper och erfarenheter vilket kan resultera i brist på bekräftelse. Ytterligare forskning kring handledning och faktorer som påverkar sjuksköterskan som handleder behövs. Många av handledarna på vårdenheterna upplever stor osäkerhet kring handledningsprocessen och att stödet till handledare är bristfälligt. Trots att kraven på handledarna under verksamhetsförlagd utbildning ökar finns idag inga nationella krav eller riktlinjer kring vilken utbildning som är lämplig. Tydliga krav och regler som är väl förankrade i verksamheten skulle vara ett bra verktyg till att stödja handledaren i deras roll. / The most important factors in a tutorial session are the pedagogic discussions and making sure that the students have adequate knowledge for the nurse case under study. However, the question is how the tutors experience their situation and what resources and support they consider to be of importance in order to meet the demands for an optimum tutorial service. The aim of this study was to study factors affecting the nurse in the role as a tutor. The method was a systematic literature review and final detailed analysis of 10 specially selected articles. The results showed that there are three different categories of problems. Category 1 includes obstacles within the nurse ward resulting in lack of time for nurses to perform tutorial activity. Category 2 problems are insufficient support from the health care unit, from the Nurse School, from colleagues or teachers. Category 3, finally, includes inadequate knowledge and experience from the tutor which may result in lack of acknowledgment. More studies on the nurse as a tutor and factors affecting the nurse in the tutorial role are needed. Many of the nurses on the health care units and wards are not feeling comfortable with the tutorial process, the support for the supervision being inadequate. Despite the increasing demands on the tutors during clinical education increases there are currently no national standards or guidelines that show what training is appropriate. Distinct demands and roles, deeply rooted in practical work, would be a god tool supporting the tutors in their teaching supervision. .

Syftet med denna studie är att granska arméofficerares ledarskap i rollen som handledare i den svenska Försvarsmakten. Studien beskriver och karaktäriserar handledarbeteenden i handledarrollen samt vilka ledarstilar som kan observeras i dessa handledarbeteenden. Utifrån dessa beskrivningar, samt intervjupersonernas självbilder av sitt eget ledarskap, är även ett mål med studien att problematisera Försvarsmaktens föreskrivna ledarskapsmodell med stöd av ett nyinstitutionellt och kritiskt perspektiv. Empirin samlades in via observationer tillsammans med kvalitativa intervjuer vilka gjordes i direkt anslutning till observationerna.   Resultatet visar att handledarbeteenden kan karaktäriseras på tre huvudsakliga sätt: coachande handledarbeteenden, kontrollerande handledarbeteenden samt handledarbeteenden genom att vara modell. Ledarstilarna i handledarbeteendena bildar en komplex mosaik av både utvecklande och transformativa samt konventionella och transaktionella ledarstilar vilka även visar att de avsedda ledar-stilarna till stor del divergerar från de observerade ledarstilarna. Denna diskrepans mellan ledarstilsavsikter och ledarstilshandlingar diskuteras utifrån ett mikro-perspektiv och ett makroperspektiv och två förklaringsmodeller presenteras: problemet med situationens imperativ samt problemet med ledarskapsideologins glapp. En alternativ ledarstil presenteras även i form av den styrande ledarstilen.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning samt att granska de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Resultatet är baserat på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet i föreliggande studie beskriver att sjuksköterskorna upplever ett stort ansvar för sina studenter och att handledningen är utvecklande, både i sjuksköterskerollen och i handledarrollen. Sjuksköterskorna i föreliggande studie har delade upplevelser angående samarbetet med studenternas skolor. Slutsats: För att handledningen av studenter ska vara så bra som möjligt krävs det ett gott samarbete och goda relationer, inte bara sjuksköterska och student emellan utan även med skolan. / Aim: The aim of this literary study was to describe nurse’s experiences of precepting nurse students during clinical practice and to examine the participants of the chosen articles. Method: This literary study has a descriptive design. The result is based on twelve scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. Result: The result of this study describes that the nurses experience a great deal of responsibility for their students and that the supervising of students is stimulating, as much as in the role of a nurse as in the role of a supervisor. The nurses of this study have differing experiences with regards to the cooperation with the schools of the nurse students. Conclusion: In order to secure that the supervising of nurse students runs as smoothly as possible it is of absolute necessity that both the schools and the supervising nurses work to establish a functioning cooperation. The same goes for the supervising nurse-nurse student relation as well.Keywords: Precept,

Bakgrund: Behovet av kompetenta handledare som ser handledning som en attraktiv arbetsuppgift ökar stadigt allteftersom fler sjuksköterskestudenter går ut för att göra sin VFU. För att få svar på frågan hur stöd och kompetensutveckling för dessa handledare skulle kunna bli bättre behöver kunskap inhämtas om handledares syn på den egna handledarrollen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka variationer i sjuksköterskans uppfattning av sin handledande roll. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter på en sjukhusavdelning har genomförts och analyserats med en fenomenografisk ansats. Resultat: Fem olika beskrivningskategorier kunde urskiljas; ”Handledarens vad och hur?” ”Motstånd mot att handleda”, ”Osäkerhet vid handledning”, ”Vad studenten har med sig” och ”Vad handledaren får tillbaka”. Slutsats: Handledares olika uppfattningar om sin roll i handledningsprocessen kan beskrivas på olika sätt och med hjälp av den kunskapen som framkommit kan stödet utvecklas vidare. Nyckelord: Handledare, handledarskap, rollmodell, sjuksköterskestudent, verksamhetsförlagd utbildning, / Background:The needs of competent preceptors who find precepting an attractive work task is steadily increasing as more nursing students make their clinical placement. In order to get an answer to the question how support and competence development for these preceptors’could be better, knowledge needs to be obtained about preceptors’ view on their own precepting role. Aim: The aim of the study was to investigate variations in the nurse's perception of his / her supervisory role. Method: Semi-structured interviews with nurses who precept nursing students at a hospital department have been carried out and analyzed with a phenomenographic approach. Result: Five different description cathegories could be distinguished; ”The preceptors’ what? and how?” ”Uncertainty in preceptoring”, ”Resistance to preceptoring”, ”What the student brings” and ”What the preceptor gets back.” Conclusion: The preceptors different views on their role in the precepting process can be described in different ways and with help of the knowledge that emerged, the support can be further developed.Keywords: Clinical practice, nursing student, preceptor, preceptorship, role model

Under totalt 15 veckor på gymnasieskolans byggprogramutbildning ingår en arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för eleverna. APU: n är förlagd på ett företag inom vald inriktning inom den kommande yrkesverksamheten och är handledd av yrkesföreträdare. Det är en viktig del i utbildningen att eleverna får praktisera vald yrkesutgång, fördjupa sina kunskaper inom det kommande yrket samt att skapa erfarenheter till det kommande yrkeslivet.Syftet med detta arbete är att undersöka hur eleverna på gymnasieskolans byggprogram upplever och ser på den sista APU-perioden i årskurs 3 gällande kunskap/lärande, handledning och utveckling. Hur fungerar vår APU i jämförelse med Skolinspektionens granskningsrapport Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken – en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningar (2011) Vad behöver vår gymnasieskola förbättra för att skapa en APU som gynnar elevernas kunskap/lärande och utveckling? Resultatet av undersökningen kommer att användas till att utveckla en handledarutbildning som utgår från elevernas erfarenheter och upplevelser. Det material som undersökningens resultat baseras på är dels en enkätundersökning med frågor om handledarskapets olika roller och elevens lärande samt en semistrukturerad gruppintervju med tre elever som hade samma fokus som enkäten.Resultatet visade att elevernas upplevelser av APU: n var överlag goda i relation till kunskap, lärande och handledarskap. Eleverna tyckte däremot att samspelet mellan handledaren och gymnasieläraren inte fungerade tillfredställande när det gällde bedömning, uppföljning och utvärdering av APU: n.Som slutsats anser jag att nyckeln till en fungerande APU är gymnasielärarens engagemang och uppföljning av eleven på arbetsplatsen i nära samarbete med handledaren via ett tydligt bedömningsmaterial. Detta krävs både för att skapa förståelse hos handledarna kring syftet med APU: n och den skolförlagda utbildningen samt vad som egentligen skall bedömas (elevens kunskap/lärande baserat på APU: n och den skolförlagda utbildningens innehåll). En tydligare struktur för hur denna kommunikation ska underlättas anser jag bör ske via en handledarutbildning där man gemensamt hittar verktyg som är anpassade till båda verksamheterna.Nyckelord: Arbetsplatsförlagd utbildning, handledarskap, lärande, bedömning

Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjänst som infördes somenskild påföljd vid brott den 1 januari 2007. Vårt syfte med uppsatsen har varit attstudera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjänst, alltså vilka tankarkring behandling och straff som har påverkat påföljden samt hur dessa tankar harhaft verkan på den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i när degenomför sin ungdomstjänst. På ungdomstjänstplatserna finns det handledare tillungdomarna. Vår huvudfrågeställning har varit om handledarnas handledning ochsyn på sitt uppdrag överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Vi harundersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt när det gäller attvara handledare till ungdomar på ungdomstjänst, samt vad de hoppas attungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjänst. Lagstiftarens intentionernär det gäller ungdomskriminalitet är att proportionalitet, förutsägbarhet ochkonsekvens i större utsträckning än tidigare ska vara en del i påföljderna. Förutomdessa principer har ungdomstjänst som funktion att vara gränssättande ochfostrande samtidigt som påföljden ska vara vägledande och reflekterande. Dehandledare vi har intervjuat har pekat på att deras roll har varit att visaungdomarna ett alternativ till kriminalitet vilket vi anser uppfyller lagstiftarensintentioner om att vara vägledande. Vi har sett ungdomstjänst som en straffrättsligpåföljd med behandlande inslag framförallt i den särskilt anordnade verksamhetenmen även i handlarnas bemötande och handlande kring ungdomen.

<p>The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed?</p><p>By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not.</p><p>Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate. Since the mentorship relation is a reflection of the hierarchal university, this is problematic for the female student who is negative affected by this.</p><p>To enable a more equal mentorship relation the mentor have to start reflect upon his own experiences and expectations of students, based on sex. A clear gendered perspective in the education is also important, from the basic level to the doctoral program. There is also a need for a equal quantity of female and male mentors.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka bilder av den akademiska världen som presentera, införlivas och reproduceras inom ramen för handledarskapet på grundnivån. Kan denna bild härledas till synen på vetenskap som ett traditionellt manligt område? Är handledningen könad? Kan handledningen på grundkursnivån betraktas som en milstolpe för början av en akademisk karriär där kvinnor och män har olika möjligheter att lyckas?</p><p>Genom att intervjua 7 handledare på en samhällsvetenskaplig institution på ett större svenskt universitet har jag kunnat dra slutsatsen att kunskapen är manligt kodad och att detta påverkar handledarnas föreställningar om vad kvinnliga och manliga studenter kan göra. Den manliga studenten representerar forskaren, medan kvinnan betraktas som forskarens motsats.</p><p>Genom att använda mig av bland annat Kerstin Norlanders, Dorothy Smiths och Eva Ersons teorier har jag kommit att betrakta universitet som en patriarkal organisation som producerar kunskap baserad på manliga värden, erfarenheter och förställningar. Detta gör att den kvinnliga studenten och forskaren inte kan relatera till den kunskap hon förväntas tillgodogöra sig. Då handledarrelation är en spegling av det hierarkiska universitet återfinns dessa drag även i denna. Detta påverkar den kvinnliga studenten negativt.</p><p>Att som handledare börja reflektera kring sina egna erfarenheter och förväntningar på studenter utifrån kön är att ta ett steg emot ett mer jämlikt handledarskap. Förutom detta behövs ett tydligt genusperspektiv i undervisningen från grundnivå till forskarutbildningen. Ett jämt antal kvinnliga och manliga handledare är också av stor vikt.</p>

<p>Background: The education for becoming a registered nurse in Sweden includes compulsory time for clinical practice. The clinical education means an essential part in the students’ personal development. According to regulation for nurses, a registered nurse has the responsibility to supervise nurse students during their clinical placement.</p><p>Aim:. The aim of the examination was to describe nurse students´ experiences of supervision during clinical education.</p><p>Method: The study was an empirical examination based on interviews with seven nurse students.</p><p>Results: The result showed that nurse students wanted to be seen and treated as colleagues, but not used as labour. Students believed that a supervisor was required to have knowledge how the students learn and how to teach the students about the coming role as a nurse, major themes that appeared were: to have time for the student, to promote a good interaction and to respect the students´ situation.</p>

Background: The education for becoming a registered nurse in Sweden includes compulsory time for clinical practice. The clinical education means an essential part in the students’ personal development. According to regulation for nurses, a registered nurse has the responsibility to supervise nurse students during their clinical placement. Aim:. The aim of the examination was to describe nurse students´ experiences of supervision during clinical education. Method: The study was an empirical examination based on interviews with seven nurse students. Results: The result showed that nurse students wanted to be seen and treated as colleagues, but not used as labour. Students believed that a supervisor was required to have knowledge how the students learn and how to teach the students about the coming role as a nurse, major themes that appeared were: to have time for the student, to promote a good interaction and to respect the students´ situation.

I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter. Resultatet bygger på intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer 3 kategorier: utvecklande, behov av samarbete och behov av kompetens. Handledarna tycker att det är roligt, stimulerande och lärorikt med studenter. Handledarna har bra stöd från högskolan och huvudhandledarna gällande utbildningens uppgifter och mål för studenterna. Trots att de flesta inte har handledarutbildning känner de sig trygga i rollen som handledare. Tiden som finns för handledning och reflektion för studenterna är fortfarande otillräcklig och önskemål finns om mer avsatt tid vilket skulle gynna studenternas utveckling i deras yrkesroll. Ytterligare forskning kring handledning och anestesisjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter behövs då många studier påtalar brister i och kring handledningsprocessen. / The competence description says that nurses will be involved in tutoring, teaching, and assessment of new nurses or colleagues. As a nurse/ supervisor, you are responsible for patient safety and determine if the mentee has sufficient knowledge to perform nursing actions. Previous studies show that lack of time, lack of support and lack of experience and knowledge is of great importance to be able to give a good supervision. The question is how we can influence the supervisors to be able to provide better supervision. The purpose of this study is to describe the nurse anesthetist experience of tutoring students. The results are based on interviews which were analyzed using qualitative content analysis. The result shows three categories: development, the need for cooperation and the need for expertise. The supervisors think it is fun, stimulating and instructive with students. The supervisors have good support from the university and main facilitators regarding the training tasks and goals for the students. Although most do not have supervisors they feel safe in the role of supervisor. The time available for instruction and reflection for students is still too small and desires are about dedicating more time to the benefit of the students' development in their professional role. Further research into the guidance and anesthesia nurses' experiences of tutoring students needed because many studies complain of short comings in and around the tutoring process.