The aim of this study is to, by individual interviews focusing on specific dimensions of supervision, examine how integratively educated PTP-psychologists experience the interaction in the supervision they receive as a part of their PTP-work and to describe if and how they experience that these components of the supervision promote, does not exert a direct influence on or restrain the preservation and development of an integrative psychotherapeutic approach and -attitude. The eleven people who are interviewed for this study all belong to the group of psychologists who graduated from the first group of psychologists with an integrative psychotherapeutic approach at Örebro university in the year of 2007 and who are now completing their PTP-work. The interviews were analysed according to a qualitative content analysis. The results show that ten out of eleven PTP-psychologists experience that the interaction in the supervision is either good or excellent and that this promotes or does not exert a direct influence on the integrative approach. Keywords: Supervision, PTP-psychologist, integrative approach.

Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter reflekterar över samt vilka kommentarer de fick under den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna besvara frågeställningarna valde jag en kvalitativ innehållsanalys. Min metod för datainsamling var att jag analyserade sjuksköterskestudenternas loggböcker, som använts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I resultatet framkom det att studenterna reflekterade mycket kring planering. Studenterna ville också vara självständiga men de kände sig ibland osäkra. Vad gäller dokumentationen framkom det att de tyckte att det var svårt att dokumentera. Det fanns en del reflektioner om medicinsk teknik och det var ett stort moment för studenterna. På det flesta områdena tyckte studenterna att de behövde mera träning men ofta kommenterade handledaren att det ändå fungerat bra. Det var viktigt att studenterna fick feedback och då både beröm samt konstruktiv kritik Handledarna tyckte att studenten kontrollerade situationen och att de fick ihop dagarna trots att det ibland varit lite rörigt. The purpose of this study was to examine what nurse students reflected about and what notes they got during their practice. A qualitative content analysis was used in this paper in order to answer the questions. The method used for collecting data was to analyse nurse students’ books, which were used during their practice. The results show that the students reflected quite a lot about planning and that they also wanted to be independent but that they sometimes felt unsafe. Concerning the documentation they found it to be difficult. There were some reflections about medical techniques and it appeared to be a vast task for the students. The students felt that they needed more training in several areas but the tutors often pointed out that this was not quite the case. It was important that the students got feedback, approval as well as constructive criticism. The tutors considered the students to be in control over the situation and that they managed the workdays despite the fact that they sometimes were quite confused.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län. I resultatet har vi i en kvalitativ analys tittat efter dominerande mönster i specialpedagogernas uppfattningar och upplevelser. Dessa mönster har vi delat in i teman. Resultatet visar att specialpedagogerna har ett otydligt handledaruppdrag av skolledningen som bygger på att pedagoger frivilligt efterfrågar handledning. Specialpedagogerna upplever sig ha dubbla roller i organisationen på grund av ansvarsuppgifter. Specialpedagogerna har mandat av sina kollegor att tillhandahålla och leda handledning. De flesta specialpedagoger upplever att de har erfarenheter av etiska dilemman i rollen som intern handledare när det gäller information, när de handleder kollegor som de har nära vänskapsrelationer med och att skolorganisationen inte tillhandahåller regelbunden handledning på handledning. Specialpedagogernas handledning sker ofta i form av individuell rådgivning där de oftast förekommande gemensamma överenskommelserna gäller tid och sekretess. Specialpedagogerna hävdar att de har en teoretisk grund i sin handledning men brister i att precisera vilken. Specialpedagogerna menar att andra arbetsuppgifter i organisationen ofta har en positiv inverkan på rollen som intern handledare.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram elever som av lärare uppges ha koncentrationssvårigheter, att ta reda på hur lärarna hjälper dessa elever samt att se i vilken utsträckning denna hjälp anses vara tillräcklig. Vår undersökning byggde på kvalitativa intervjuer med två lärare och åtta gymnasieelever. Vår studie visade att lärarna och eleverna i vår undersökning har skilda åsikter om huruvida den hjälp eleverna får är tillräcklig. Lärarna kände sig otillräckliga medan eleverna ansåg att lärarna erbjuder bra hjälp, de ansåg dock att undervisningen inte är tillräckligt motiverande. Inställningen till begreppet ”koncentrationssvårigheter” skiljde sig mellan lärare och elever. Eleverna talade mer om skoltrötthet än koncentrationssvårigheter.

Sammanfattning Föreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning. Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen. Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Då vi relaterar intervjumaterialet i sin helhet gentemot ovanstående sex begrepp kan vi se betydelsen av dessa här löpa som en röd tråd. Resultatet av studien visar att det är svårt att finna något enhälligt svar på den faktiska innebörden av uppdraget, för det för specialpedagogen, kvalificerade samtalspartnerskapet. Vi kan ändå utifrån vår tolkning av intervjudeltagarnas uttalanden se betydelsen av den kvalificerade samtalspartnern som stöd för utveckling liksom vikten av ett medvetet förhållningssätt hos denna. Då uppdraget saknar definition blir det ofta upp till varje enskild specialpedagog själv att tolka och utforma innebörden av hur examensordningen för specialpedagogen uttrycker uppdraget som kvalificerad samtalspartner. Nyckelord: Specialpedagog, kvalificerad samtalspartner, handledning

The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health. It would also lead to patients feeling greater security knowing that the nurses treating them possess adequate knowledge in caring for the mentally ill.

No description available.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation. Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering? Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress. De upplever att de får stöd från kollegor. Resultatet visar att deras chefer inte i tillräcklig omfattning har möjlighet att kunna bekräfta, stödja, vägleda dem. Pedagogerna anser att om de erbjöds specialpedagogisk handledning skulle detta underlätta deras arbetssituation. Kunskapsbidraget som denna studie kan bidra med är att belysa vikten av en hållbar utveckling och ett hållbart ledarskap inom pedagogisk verksamhet. Resultatet kan tillämpas genom att specialpedagogisk handledning kan bidra till att reducera pedagogers stress och kommer tredje part tillgodo, därmed barnen.

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet. Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet. Dessa teorier är relevanta då de hjälper oss att tolka och förstå verkligheten. Med hjälp av åtta intervjuer med pedagoger från olika stadier har vi undersökt deras syn på elevhälsan. Resultaten pekar på att pedagogerna har en samlad bild av elevhälsans uppdrag men att det finns osäkerhet kring vilka professioner som ingår i elevhälsan. Pedagogerna har relativt god kunskap om vilka arbetsuppgifter de olika professionerna har och deras förväntningar på dem motsvarar de olika arbetsbeskrivningarna. Elevhälsans tillgänglighet är mindre bra vilket påverkar samarbetet mellan elevhälsa och pedagoger där bland annat återkopplingen sköts dåligt. Inte alla nämner rektor som delaktig i elevhälsan och flera av pedagogerna visar missnöje med rektors frånvaro samt de effekter det får på det elevhälsovårdande arbetet.   Nyckelord: Elevhälsa, förväntningar, handledning, kommunikation, professioner, uppdrag

Med utgångspunkt från hur pedagoger upplever sin yrkesvardag, är syftet med denna studie att belysa pedagogers behov av handledning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gällande handledningen som begrepp och dess syfte. Likaså presenteras lärarrollens komplexa uppdrag. De teoretiska perspektiven för studien står främst att finna i teorin om KASAM, vilken innebär att känslan av sammanhang är avgörande för att människor ska utvecklas positivt, samt i systemteorin vilken talar om att vi ingår i ett ständigt samskapande, i ett cirkulerande växelspel där en del i systemet ger effekt i andra delar av systemet. Därtill presenteras det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket utgår ifrån att vi skapar och konstruerar vår verklighet utifrån sociala konstruktioner i mötet med andra. Pedagogers behov av handledning belystes med hjälp av data från tio pedagogers utsagor, utifrån semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den handledning pedagogerna efterfrågar, ska innehålla konkret rådgivning av någon som kan tillföra merkunskap, i syfte att hjälpa eleverna att nå målen. Pedagogerna uttrycker också en önskan om att samtala med andra om situationer som uppstår kring det pedagogiska och relationella arbetet med eleverna. Vi menar att dessa samtal kan finna sin plats i det vi kallar den reflekterande handledningen. Respondenterna tror att handledning kan ge ny kunskap och fler verktyg till pedagogerna. De menar också att handledning ger möjlighet att prata sig samman med andra, att få hjälp och samtidigt hjälpa andra. De uttrycker att en av effekterna kan vara att skapa samsyn på skolan och menar vidare att handledning kan skapa trygghet och minska känslan av stress. Vår tolkning är att pedagoger ser vad som skulle hjälpa dem att hantera vardagen på ett bättre sätt, men har inte tid att ta emot det. Resultatet av studien kan bidra till att rektorer och annan ledningspersonal får en större kunskap kring hur den specialpedagogiska kompetensen kan användas och då i synnerhet kompetensen som kvalificerad samtalsparter och rådgivare i pedagogiska frågor.