Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka hur handledare upplever att de påverkas av att vara handledare. Detta görs genom att besvara tre frågeställningar; Vilka förutsättningar och hinder upplever handledarna när de skapar en läromiljö för praktikanterna? Hur ser handledaren på formandet av sitt eget lärande under praktiken? Hur ser medarbetaren att erfarenheter av att vara handledare påverkar och utvecklar yrkesrollen? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sju intervjuer med personer som är handledare inom vården. Den kvalitativa undersökningen har gjort att vi kunnat få en djupare förståelse av handledarnas tankar, reflektioner och erfarenheter kring själva handledningsprocessen. Analysen bygger på en fenomenologisk metodansats där teorin det sociokulturella perspektivet används med Roger Säljö som förespråkare. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning om handledning såsom handledarens effekter av att var handledare och de möjligheter och hinder som tas upp gällande handledningsprocessen.   Den empiri vi fick ur intervjuerna kategoriserades utefter två teman; handledningsprocessen och det egna lärandet. Under handledningsprocessen framtogs fysiska aspekter, stress och tidspress, problem med ledning och svårigheter med studenten som underkategorier. Dessa visar alla ha en stor inverkan på handledningsprocessen när handledaren och studenten möts. Temat det egna lärandet identifierades med följande kategorier; förkunskaper och utbildning, pedagogiska utvecklingen och yrkesroll. Empirin belyser problematiken kring resursfrågan i handledningsprocessen men samtidigt visar den på hur handledarens personliga utveckling och professionella utveckling också påverkas av att vara handledare. De framträdande dragen vi har hittat i våra intervjuer är att handledarna känner en pedagogisk utveckling av att bedriva handledningen men även lätt kan känna stress pga. snäva tidsutrymmen med att ha en praktikant.

Spel i utbildande syfte blir allt vanligare för att lära barn nya koncept och aktivera deras hjärnor.För att lyckas fånga barnens uppmärksamhet och få dem att leva sig in i spelet krävs att man introducerar spelet på ett bra sätt.Så hur skapar man en intressant och lärande handledning för barn till ett relativt komplext pussel brädspel?Det är vad jag har undersökt i den här uppsatsen genom att göra en litteratur studie och sedan använda kunskapen för att skapa en handledning till spelet Entangled.Entangled är ett pussel brädspel som strävar mot att lära ut grunderna till kvantmekansik sammanflätning. För att ett spel ska bli bra krävs det att alla delar av spelet jobbar tillsammans på samma nivå. Vad jag menar är t.ex. spelets regler, spelmekanik och grafik. Alla delar måste fungera tillsammans för att det slutliga spelet ska bli en bra helhetsupplevelse. Utöver det så krävs det att man förklarar spelets regler och spelmekanik och det görs vanligast av en handledning i spelet, som introducerar hur spelet fungerar. Entangled är skapat i javascript med hjälp av ramverket Phaser.io för att lättare hantera grafik, animationer och andra objekt. Entangled utvecklades från början av andra studenter, på Linköpings Universitet, med ett annat namn.Under mitt examensarbete har Entangled ändrats för att öka spelupplevelsen och inlevelse genom att byta grafik och införa en handledning.För att utvärdera om ändringarna i spelet fungerar bra utfördes en undersökning i form av bevakade sessioner.I undersökningen deltog 10 personer i åldrarna 8-25år, där testpersonerna fick spela Entangled och sedan svara på två enkäter, IEQ och PANAS. Försöker man skapa handledning, där målet är att få den nya spelaren att investera tid och skapa en koppling till spelet, är det viktigt att handledningen inte ger för mycket hjälp.Detta gör att den nya spelaren får tänka mer och blir mer involverad i spelet.Däremot om man ger den nya spelaren för lite information ger det motsatt effekt, balansen mellan vad som är för mycket och för lite kan minst sagt vara svår att fastställa.I Entangled tyckte testpersonerna att handledningen inte var tillräckligt förklarande, men de gav inte upp och fortsatte försöka tills de lyckades.Detta kan vara en anledning till varför resultatet ifrån undersökningen var förhållandevis positivt, testpersonerna blev mer involverade.

Viktiga faktorer att ta hänsyn till för att utbilda kompetenta terapeuter är handledningsalliansen och att främja studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan. Forskning visar att handledningsallians och studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan delvis kan förklaras av handledares multikulturella kompetens och av upplevda mikroaggressioner, en subtil form av diskriminering. Syftet med denna studie var att undersöka detta på svenska psykologprogram och att bredda diskrimineringsgrunderna. Detta då inga likvärdiga studier har gjorts i svensk kontext och då tidigare studier framförallt tittat på diskriminering utifrån hudfärg. En webbenkät skickades ut och fullständiga svar inkom från 105 studentterapeuter, vars medelålder var 27 år och 75 uppgav att de var kvinnor. Enkäten omarbetades särskilt för denna studie och innehöll fyra skalor, Handledares multikulturella kompetens, Mikroaggressioner, Tilltro till den egna terapeutförmågan och Working Alliance Inventory - Short. Resultaten visade att studentterapeuterna upplevde mikroaggressioner i handledningen. Den kategori som nämndes mest var kön, därefter kom ålder, etnicitet och sexualitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade att handledarens multikulturella kompetens kunde predicera handledningsallians såväl som studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan, samt att mikroaggressioner kunde predicera handledningsallians. En begränsning med studien var att det saknades validitetsstudier på flera skalor, vilket också belyser behovet av framtida forskning. Sammantaget utgjorde dessa resultat ytterligare stöd för att kulturella frågor i handledning är av betydelse för att säkerställa utbildningen av kompetenta terapeuter. / Important factors to consider when educating competent therapists are the supervisory working alliance and to support supervisees development of therapeutic self-efficacy. Research shows that the supervisory working alliance and supervisees self-efficacy can partly be explained by the supervisors multicultural competence and perceived microaggressions, which is a subtle form of discrimination. The aim of this paper was to study this at Swedish psychology programs and to make a wider definition regarding on which grounds supervisees could perceive discrimination. There’s a lack of previous Swedish studies on this subject and earlier studies have been done mainly on racial discrimination. A web survey was used and complete answers from 105 students were submitted, where the average age was 27, and 75 reported that they were women. The instrument was developed especially for this study, and consisted of four scales: Supervisory Multicultural Competence, Microaggressions, Therapeutic Self-efficacy and Working Alliance Inventory - Short. The results showed that supervisees had experienced microaggressions in supervision. The categories that were mentioned most often were gender, and after that came age, ethnicity and sexuality. Hierarchical regression analyses showed that the supervisors multicultural competence could predict supervisory working alliance and supervisees therapeutic self-efficacy, and that microaggressions could predict supervisory working alliance. One limitation regarding this study was that some of the scales had not been tested for validity, which also highlights the need for future research. In conclusion, these results showed that cultural issues in supervision are of importance when aspiring to educate competent therapists.

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk miljö där studenter till specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård ska utveckla de kliniska färdigheter som krävs för att hantera komplexa situationer. På avancerad nivå ska studenter utveckla det kritiska tänkandet något som ställer högre krav på handledarens akademiska kompetens. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handledning, under den verksamhetsförlagda utbildningen till specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård, utifrån studenternas perspektiv. Metod: Semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskestudenter (n=11) analyserade med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studenterna uppfattade handledning som en pågående process där målet var att hitta sin nya roll som specialistsjuksköterska i anestesisjukvård. Denna process omfattade: Operationssalen som lärmiljö, kommunicera för att planera och utvärdera, utveckla praktiska färdigheter samt antal handledare och deras egenskaper. Slutsats: Hela teamet på operationssalen hade betydelse för studentens socialisering in i den nya rollen. Kontinuitet bland handledare var betydelsefullt för att studenterna skulle kunna bli självständiga. Tillgång till två handledare ansågs optimalt utifrån studenternas perspektiv. Handledning inom anestesisjukvård gav goda förutsättningar att hitta lärtillfällen anpassade utifrån studentens behov och nivå. Reflektion var en vanligt förekommande handledningsstrategi som utvecklade studenternas kritiska tänkande. / Background: The operating room is a high-tech environment where nurse anesthetist students should develop the clinical skills required to handle complex situations. At the advanced level, the student ought to develop critical thinking, something that places higher demands on the preceptor's competence. Aim: The aim of the study was to investigate preceptorship, during the clinical placement for a nurse anesthetist student, from the students' perspective.   Method: Semi-structured interviews with nurse anesthetist students (n = 11) analyzed with manifest qualitative content analysis.  Results: The results showed that the students perceived supervision as an ongoing process where the goal was to find their new role as a nurse anesthetist. This process includes: The operating room as a learning environment, communicate to plan and evaluate, develop practical skills and number of supervisors and their characteristics. Conclusion: The entire team in the operating room is important for the student's socialization into the new role. Continuity among supervisors is important for the students to become independent, two supervisors are considered optimal from the students' perspective. In anesthesia care, there are good conditions for finding learning opportunities adapted to the student's needs and level. Reflection is a common supervision strategy that develops students' critical thinking.

Sammanfattning/Abstract Lindqvist,Simon, Weeks,Lisa (2022). Ordination: 150milligram bildstöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vi hoppas att vår studie kan bidra till en ömsesidig förståelse för den andra parten mellan handledare och handledd. Genom denna förståelse hoppas vi kunna bidra till att öka inblicken, tydliggöra möjligheter och att belysa fallgropar för specialpedagogen utifrån det handledande uppdraget.   Syfte och frågeställningar Vi vill utifrån lärares perspektiv ta reda på hur och bidra med kunskap om hur specialpedagogens handledning kan utvecklas och förbättras. Hur önskar lärare att handledning ska gå till av specialpedagog? Vad vill lärare få ut av handledning av specialpedagog?  Hur kan man utifrån systemteori och maktbegreppet förstå intervjupersonernas erfarenheter av handledning av specialpedagog?   Teori De teoretiska utgångspunkterna är det systemteoretiska perspektivet samt maktbegreppet.    Metod Vi har använt oss av mixade metoder, enkätundersökning av kvantitativ ansats, intervjuer av kvalitativ ansats. Studien har gjorts utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt med tyngdpunkt på intervjuns förberedelser och genomförande.  Vi valde denna metod för att få en bred och djup bild över lärares erfarenheter och önskemål om handledning.    Resultat Resultatet av studien visar att erfarenheterna för handledning skiljer sig markant. Även kunskapen kring begreppet handledning skiljer sig åt. Genomgående önskar lärare att handledning ska vara rådgivande och agera stödjande för pedagoger. Detta främst utifrån ett individuellt elevperspektiv. Resultatet pekar på att pedagoger önskar ett systematiskt strukturerat arbetsverktyg som grundar sig på ett verklighetsnära förhållningssätt. Det som utmärker sig mest till skillnad från tidigare forskning är att studien utgår från lärarnas perspektiv, vilket är sällsynt i tidigare forskning. Vår undersöknings enkät kompletterar Sundqvists (2012) forskning där hon intervjuat fåtalet lärare. Genom enkäten får vi en bredare bild över lärares erfarenheter och önskemål. Resultaten har även, utifrån våra teoretiska utgångspunkter bidragit till att synliggöra komplexiteten utifrån yrkesrollen specialpedagog och det handledande uppdraget.    Specialpedagogiska implikationer Grundförutsättningar för det handledande uppdraget är att en fruktbar relation till specialpedagog upplevs av pedagogerna. Arbetar specialpedagogen för långt ifrån lärarna upplevs avsaknad av verklighetsförankring, vilket leder till att handledningen blir lidande.   Om pedagoger känner att specialpedagog visar ödmjukhet, kunskap och intresse för pedagogernas arbetssituation och utmaningar ökar möjligheterna för att handledningen upplevs positiv. Ett långsiktigt tänkande är av vikt för att kunna implementera handledningens samtliga delar, att visa trygghet och stabilitet som handledare. Att tydliggöra handledningens funktion, ramar och konfidentialitet så lärarna kan lita på att det som sägs under handledningen stannar där.   Nyckelord   Handledning, handleda, rådgivning, specialpedagog

Då vi påbörjade utbildningen till specialpedagoger förväntade vi oss att få kunskap om och redskap för att bedriva specialpedagogiskt arbete i olika verksamheter. I vår tredje kurs introducerades samtal och handledningens roll som verktyg för professionsutveckling, vilket vi såg som en viktig och intressant del för oss att fördjupa oss mer i. Vår bild av handledning utifrån våra egna erfarenheter skiljer sig en del från den som vi har studerat under vår utbildning. Genom vårt arbete hoppades vi kunna bidra till att synliggöra specialpedagogens roll i genomförandet av pedagogisk handledning i förskolan och skolan, samt vilken syn ledning och specialpedagoger har på pedagogisk handledning. Syftet med denna studie har varit att bidra med ökad kunskap om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning ur ett skolledar- och specialpedagogperspektiv. Ambitionen var att genom enkäter undersöka hur professionerna förstår användandet av pedagogisk handledning i deras verksamhet samt vilken sorts handledning som ges.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogens uppdrag ur förskollärares perspektiv, samt ta reda på vilket samarbete förskollärare önskar med specialpedagogen. För att besvara syftet kom vi fram till följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärarna handledningen de får av specialpedagogen? Vilka framgångsfaktorer framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Vilka utmaningar framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Frågeställningarna synliggör och visar på perspektiv som ger nya sätt att förstå och förklara specialpedagogens arbete i förskolan. En kvalitativ design har varit grunden för studien där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I studien har åtta förskollärare intervjuats. Vår analys utgår från två specialpedagogiska perspektiv, relationella och det kategoriska. Resultatet visar att specialpedagogen vid handledning bekräftar förskollärarnas förhållningssätt. Det skiljer sig åt hur specialpedagogen arbetar med att ge stöd, råd och verktyg samt hur arbetsmetoder och verktyg utvärderas. Förskollärarna önskar att specialpedagogen skulle ha mer tid i förskolan för att kunna implementera nya arbetssätt och verktyg. Resultatet tyder på att en specialpedagog i varje förskola skulle kunna skapa en närmare relation till barnet och till arbetslaget.

Bilén, Jenny och Friman, Petra (2015). Handledning, rådgivning eller konsultation? - En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag (Tutoring, counseling or consultation? - A study of four special educators assignment). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaBakgrundVårt intresse för handledning väcktes under kursen: Att leda professionella samtal. Då fick vi en förståelse för hur viktig handledning är för pedagoger i förskola och skola. Dels som ett redskap för kompetensutveckling men även i förebyggande syfte för att motverka bland annat utbrändhet. Syftet med vår studie är att synliggöra fyra specialpedagogers upplevelser av handledning, vilka arbetar i ett förskoleteam. Vi upplever genom möten med specialpedagoger samt läst litteratur att begreppet handledning kan tolkas på olika sätt så som rådgivning och konsultation. Vi vill med denna studie bidra till en större förståelse för dessa olika begrepp ur ett specialpedagogiskt perspektiv. FrågeställningarFöljande frågeställningar ligger till grund för vår studie:•Hur beskrivs begreppen handledning, rådgivning och konsultation av specialpedagogerna?•Vilken roll har specialpedagogen i ett handledande samtal?•Vilken form av handledning utgår specialpedagogerna från? •Hur bedriver specialpedagogerna ett handledande samtal?Tidigare forskningVi utgick från ett systemteoretiskt perspektiv då vi avsåg att belysa handledningens funktion på individ-, grupp- och organisationsnivå. Det systemteoretiska perspektivet syftar enligt Gjems (1997) på relationen mellan människor, samt hur de olika delarna i systemet påverkar varandra. Bladini (2004) och Svedberg (2012) menar att människan endast är en del av ett större socialt system och delen kan aldrig kontrollera helheten. MetodVi har gjort en kvalitativ studie då vi har intervjuat fyra specialpedagoger i ett förskoleteam. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebar att vi trots vår intervjuguide kunde ställa följdfrågor till våra informanter. Intervjuerna transkriberades ordagrant och vi har genom meningskoncentrering återgett informanternas svar i vår analys. Som tolkningsverktyg i vår analys har vi använt oss av fenomenologisk forskningsansats då vi redogör för våra informanters upplevelser av handledning.Resultat - implikationerStudiens resultat visar att informanterna är överens om att handledning är en process som sker över tid samt ett viktigt redskap för kompetensutveckling. Vidare menar informanterna att handledning bygger på pedagogernas frågeställningar samt deras upplevelser och känslor. De är också överens om att det är pedagogerna själva som ska komma fram till en lösning. Resultatet visar även att rådgivning och konsultation enligt informanterna är kortvarig och berör specifika problem. Vidare talar våra informanter om begreppen på olika sätt. När det gäller specialpedagogens roll i ett handledande samtal är våra informanter överens om att deras roll som handledare är att leda samtalet framåt. Det framkommer också att alla informanter i början av handledningen klargör vilka förväntningar och ramar som gäller för både handledare och de handledda. Informanterna utgår från pedagogernas observationer i handledningen. En av informanterna uttrycker däremot att det är roligt med observationer och vill gärna göra det för att kunna hjälpa pedagogerna att se de positiva situationerna. Alla våra informanter föredrar handledning med flera pedagoger närvarande då de säger sig få en större bild eftersom pedagoger ser och upplever sin verksamhet på olika sätt. Den vanligaste handledningen som informanterna bedriver är individuell handledning eftersom det är svårt att få alla pedagoger att närvara samtidigt. När det gäller ett handledande samtal visar studiens resultat att samtliga informanter förbereder sig på olika sätt inför ett handledningssamtal. Våra informanter talar om lyssnandet och frågandet som viktiga faktorer för ett lyckat handledningssamtal. Avslutningsvis säger informanterna att de är olika som individer och handledare men att de utgår från gällande läroplan och styrdokument. I vår blivande roll som specialpedagoger tar vi med oss betydelsen av handledning för pedagoger i syfte att höja kvaliteten i förskola och skola, samt att förebygga att problem uppstår.

Denna studie belyser några grundlärarstudenters och deras handledares matematikundervisning, studenternas upplevda begränsningar i valet av undervisning och handledningens kvalitet. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om studenternas upplevelser kring dessa aspekter under sin VFU. Totalt användes 40 utav 43 inkomna enkätsvar från grundlärarstudenter registrerade på kursen Självständigt arbete 2 för grundlärare vid Uppsala universitet. Enkäterna som användes för datainsamlingen bestod både av slutna frågor i form av påståenden och öppna frågor. Data kodades och analyserades samt kopplades till forskningsöversikten, de teoretiska utgångspunkterna och forskningsfrågorna. Resultaten tyder på att majoriteten av grundlärarstudenterna bedrev en undervisning lik sin handledares och att den till mestadels utgjordes av traditionell matematikundervisning. Studenternas upplevda begränsningar i val av undervisning bestod i eleverna, klassrumsklimatet och handledarnas tillvägagångssätt för matematiklektioner. Kvaliteten på handledningen visade sig variera i både mindre och större utsträckning.

Syftet med studien var att ta reda på hur skolledare i en kommun beskriver och använderhandledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas.Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; handledning, hur handledning användsi verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen.Studien är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare,vars svar blivit kategoriserade med hänsyn till likheter och olikheter som presenteras iresultatet.Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning somhjälp, stöd, råd och konsultation. Utifrån deras sätt att beskriva begreppet, menar skolledarnaatt handledning används. Likaså att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas.Det har även framkommit i studien att en del av skolledarna gärna skulle vilja använda sig avhandledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menaratt handledningen tyvärr inte används i någon större utsträckning som en reflekterandemöjlighet på grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de attresurserna inte riktigt räcker till.