Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen:  Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn?  Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag?  Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor?  Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor?  För analysen valdes Bourdieus begrepp ”Habitus” som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ”fält” i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan. Sex småbarnsföräldrar intervjuades från två förskolor med avseende på frågeställningarna.   Tankarna bakom maten var att det skulle vara så nyttigt och varierande som möjligt. Föräldrarna gav barnen det de själva ansåg nyttigast och bäst för barnen. De var vidare väldigt måna om att inte visa ett oönskat beteende för sina barn då samtliga var av uppfattningen att beteendet påverkar barnen, och att man därav måste föregå med gott exempel. Svårigheter som kom fram var att introducera nya smaker, att planera måltider för någon annan än sig själv samt att få till en trivsam och lustfylld matupplevelse. Alla föräldrar ville vidare ha stöd och handledning i frågor kring barns matvanor om det blev problem, dock inte annars.  Det visade sig att föräldrarna många gånger går tillbaka till det de lärde sig i unga dagar när det kom till tankar och handling kring barnens mat. Tidigare erfarenheter och föreställningar spelade en övervägande roll, och i de fall där föräldrarna samlat på sig ny information via exempelvis media, fanns stundtals en osäkerhet gentemot hur man ska agera. En osäkerhet som beror på att tidigare erfarenheter inte sammanfaller med den nya informationen. Vidare kände föräldrarna att deras beteende och föreställningar hade en avgörande roll i inflytandet på barnen, med motivering att föräldrarna själva påverkats av deras egen uppfostran.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebär att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper på förskolan. Samt att ta reda på vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas där. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet på förskolan ska fungera undersöks i studien. För att få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger på individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie. Mitt resultat visar på de olika behov som förskollärarna ansåg att det fanns på förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa. De behov som förskollärarna tyckte att de behövde arbeta med mest, var att stödja barnen i det sociala samspelet och i deras språkutveckling. Det ökade antalet barn i förskolegrupperna gör att förskollärarna känner ett större behov av handledning av specialpedagogen. Specialpedagogen ses som en tillgång för dem i deras arbete med barnen. Förskollärare och rektorer är överens om att specialpedagogens viktigaste uppdrag på förskolan är att bidra med handledning och kompetens och att ett nära samarbete dem emellan därför är betydelsefullt. Resultatet visar också på att duktiga på att se barnens olika förutsättningar, men att de känner att de behöver mer kunskap idag för att kunna möta dem på rätt sätt. Vilket gör att de önskar att det fanns ökade möjligheter till kompetensutveckling och ett ännu tätare samarbete med specialpedagogen.

Denna studie inriktar sig på specialpedagogens handledningsuppdrag och hur detta kan an-vändas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte är att med fokus på förskolan belysa handledningens användningsområden samt att identifiera förskolechefers syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom området specialpedagogen som handledare samt handledning som kompetensutveckling. Likaså presenteras forskning inom kunskapsområdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven på studien går att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt språket som ett centralt medel för kunskapande. Därtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förändring av individen i ett system står i relation till och påverkar andra individer och andra system. Förskolechefers syn på handledning och dess användningsområden samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer från olika geografiska områden. Resultatet presenteras i tre huvudområden som framträdde under intervjuerna: handledning i förskolan idag, handledningens roll i förskolutvecklingen samt visioner om handledningens användande. Sammanfattningsvis visar undersökningen att – även om det förekommer olika tolkningar av begreppet och handledningens innehåll – handledning förekommer i förskolan. Att handleda pedagogerna är ett prioriterat uppdrag för specialpedagogen och dess främsta syfte är att ge tid för reflektion samt generera arbetslagsutveckling. Förskolecheferna kan se förändringar på flera olika plan som en följd av den pedagogiska handledningen och några vittnar om att dessa förändringar påverkar förskolans utveckling i sin helhet. Detta var dock inte självklart för alla. Många var nöjda med den specialpedagogiska verksamhet som fanns på förskolan men för att få mer tid till handledning önskades fler specialpedagogtimmar i verksamheten. Studiens resultat kan användas av specialpedagoger som underlag vid planering av handledningsverk-samhet i förskolan.

Bakgrund: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en central del av sjuksköterskeutbildningen i Sverige. Den genomförs i huvudsak under handledning av en yrkeshandledare som är utbildad sjuksköterska utan några formella krav på pedagogisk kompetens. Syfte: Studiens syfte var att beskriva handledares kännedom om styrdokument samt beskriva deras strategier för handledning utifrån dessa. Metod: Studien genomfördes som en enkätstudie vid tre vårdavdelningar och utgick från frågeställningar om yrkeshandledarnas kännedom om kursmål, ansvar för måluppfyllelse, och tillvägagångssätt för att uppnå detta. Resultat: Resultatet visade att handledarnas kännedom om kursmål hade brister, både utifrån deras egen beskrivning såväl som deras förståelse för kursmålens formuleringar, trots en god informationsspridning. Tidsbrist avseende handledning var tydlig. Studentens egna mål med VFU visade sig dominera över kursplanens mål vid planering av handledning. Ansvarsfördelningen gällande måluppfyllnad uppskattades av handledare lika mellan alla inblandade funktionärer. Trots svårigheter fanns en dominerande strävan att försöka ge studenten en så god VFU som möjligt. Konklusion: Sammantaget visade studien på ett behov av att säkerställa och förbättra handledarnas förståelse av kursmål för att öka möjligheten till god måluppfyllnad samt avsätta tid för handledning.

No description available.

Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar. Resultatet redovisas i fem olika teman. De teman som framträdde ur intervjuerna var feedback, specialpedagogens roll, hur specialpedagogisk handledning gynnar eleven, skillnaden mellan psykologisk handledning och specialpedagogisk handledning och hinder. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att specialpedagogisk handledning är värdefullt och utvecklande. Specialpedagogen kommer med tänkvärda funderingar, råd, tips så de får andra aspekter på sin undervisning och sitt bemötande av eleven. Specialpedagogen använder båda begreppen handledning och kvalificerade samtal. Lärarna beskriver att det är av stor betydelse att de får reflektera och tänka tillsammans med andra i arbetslaget under organiserade former. De beskriver att det är viktigt att ta del av andras erfarenheter och allt resulterar i att de påverkas och utvecklas till skickligare lärare. Lärarna menar att det gör skillnad i deras sätt att bemöta eleven och tillgodose dess behov. De anser att specialpedagogens kompetens har betydelse för dem och allt sammantaget påverkar det lärarens uppfattning om eleven. Det som främst upplevs som ett hinder är att få tiden att räcka till handledning och till allt som ingår i verksamheten.

No description available.

Studiens syfte är att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fått av specialpedagog, med målet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill också undersöka om det finns skillnader i förskollärarnas och grundskollärarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrågan på handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att använda systemteorin som redskap försöker vi förstå hur en växelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn däremellan. Fyra förskollärare och fem grundskollärare från sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut. Resultat visar att den handledning som pedagogerna får sker på individnivå, den är oftast initierad av pedagogerna själva och gäller barn i behov av särskilt stöd. Oftast är det frågan om så kallade brandkårsutryckningar, där specialpedagogen kallas in för att snabbt ge råd och lösningar på ett akut problem. Flera pedagoger i studien ger dock uttryck för att vilja ha handledning som ett mer reflekterande verktyg för att kunna förändra och utveckla den pedagogiska verksamheten. Den specialpedagogiska handledningen finns inbyggd i organisationen, men initieras sällan av förskolechef/rektor. Forskning inom området pekar på att när förskolechef/rektor initierar handledning med visioner och tydliga mål får det betydelse för utvecklingen av förskolans/skolans verksamhet. Respondenterna i såväl förskola som skola ser positivt på den handledning som de får, men menar också att specialpedagogen bör vara mer tillgänglig och nära den pedagogiska verksamheten. Det råder en otydlighet i hur den specialpedagogiska yrkesrollen ser ut. Pedagogerna är sällan medvetna om att specialpedagogisk handledning även kan riktas mot grupp- och organisationsnivå.Vår studie visar att det inte finns några större skillnader i den specialpedagogiska handledningen mellan förskola och skola. Pedagogerna i de båda verksamheterna efterfrågar främst specialpedagogisk handledning på individnivå och signalerar därmed en delvis kategorisk syn på barnet då det är utifrån barnets problem som handledningen efterfrågas/ ges.

I denna rapport undersöks på vilka sätt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfällena har givit dem. Vi har även undersökt vad det är i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vår undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen är fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagoger känner en stark må bra-känsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfällen. Flera effekter som framkommer är att kommunikationen förbättras och att pedagogerna ser grupphandledning som en mycket god kompetensutveckling. Vi kom även fram till att det är flera olika faktorer som påverkar så att det blir en god grupphandledning.