I detta arbete har jag tittat på handledning på arbetsplatser. Handledning är idag ett svårdefinierbart begrepp som används allt mer på arbetsplatser. Syftet med detta arbete är att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna använda sig av dem på arbetsplatser och i medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgränsa mig genom att titta på momentet som rör medarbetarens utveckling i medarbetarsamtalet. I min teoretiska utgångspunkt har jag utgått ifrån att det kan förekomma handledning i medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning. För att undersöka detta har jag intervjuat 8 personer, fördelat på 2 arbetsplatser, om medarbetarsamtalet. Hälften har varit chefer och hälften medarbetare. I intervjuerna har det framkommit att man definitivt kan se handledande förhållningssätt i medarbetarsamtalet på båda företagen och att man också kan använda sig av de metoder och tankesätt som finns inom handledning för att utveckla medarbetarsamtalet ytterligare. Om man säger att själva medarbetarsamtalet i sig inte är handledning fullt ut, men att man kan se handledning förekomma på arbetsplatser, så skulle man kunna säga att medarbetarsamtalet är själva startskottet för den handledning som sedan sker under det dagliga arbetet. En utgångspunkt för medarbetare och chefer där man på medarbetarsamtalet har stämt av varandras förväntningar och samtyckt om var det behövs utveckling samt hur arbetet fungerar i stort på arbetsplatsen. Utefter detta kan man sedan arbeta med dessa saker i det dagliga arbetet under tiden till nästa medarbetarsamtal.

Sjösten, Karin (2016). Ökad närvaro genom distansering. En intervjuundersökning av några förskollärares och grundskollärares erfarenhet kring nyttan av specialpedagogisk handledning( Increased engagement through a sense of perspective. A study based on interviews of certain number of pre-school and primary school teachers´ experience of the value of supervision.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares och grundskollärares erfarenheter och uppfattningar om specialpedagogisk handledning och dess konsekvenser för det pedagogiska arbetet. Studien fokuserar på erfarenheter av specialpedagogisk handledning inom förskola och skola.Preciserade frågeställningar. Inom vilka problemområde och i vilka situationer söker förskollärare och grundskollärare stöd i form av specialpedagogisk handledning?På vilket sätt fyller handledningen en funktion i utvecklingen av det pedagogiska arbetet?Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie med 6 pedagoger inom förskola och skola.Resultatet visar att behovet av handledning framför allt väcks inför arbetet med olika barns avvikande beteende där pedagogen känner sig rådvill och i behov av specialpedagogisk handledning. Pedagoger söker specialpedagogisk handledning för att bättre kunna bemöta barnen och för att de behöver hjälp med att utveckla det pedagogiska arbetet.Vidare kan behovet uppstå då det gäller svårigheter med föräldrakontakter. Den specialpedagogiska handledningen upplevs också som en möjlighet till att spegla den egna arbetsmetoden och till att få råd för att kunna gå vidare och bättre hantera olika situationer. Pedagoger säger sig haft stor nytta av, att genom den pedagogiska handledningen få distansera sig och reflektera över till sin arbetssituation, det har hjälpt dem att se klarare och att därigenom kunna utveckla det pedagogiska arbetet. Den specialpedagogiska handledningen har bidragit till en professionell utveckling och även till trygghet och ökad tillit till den egna kapaciteten.

Larsson, Jessica (2017). Specialpedagogisk handledning – En intervjustudie om specialpeda-gogers handledande uppdrag. Special educational tutoring – An interview study of special education teachers’ tutorial assignment. Specialpedagogsprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie har ambitionen att genom att undersöka hur specialpedagoger upplever sitt handledande uppdrag bidra med kunskap om vilken sorts handledning de ger, i vilken omfattning de handleder i sitt arbete samt hur detta står i relation till deras utbildning i handledning. SyfteSyftet med denna studie är att genom att undersöka hur fem specialpedagoger använder sin kompetens i handledning samt i vilken omfattning detta görs, bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelser av sitt handledande uppdrag och hur denna står i relation till deras utbildning i handledning.Frågeställningar•Vilka handledningsformer använder sig specialpedagoger mest av i sitt arbete?•I vilken omfattning i tid arbetar specialpedagoger med handledning i sitt arbete?•I hur stor utsträckning upplever specialpedagoger att deras utbildning i handledning står i relation till det handledande uppdraget i sitt arbete?TeoriStudiens teoretiska ram utgörs av ett systemteoretiskt perspektiv vilket utgår från en helhet där man genom att studera samspelet mellan de olika delarna och relationen mellan dessa kan förstå hur ett system fungerar. Genom att belysa studien utifrån samspelet och relationen mellan olika delar ges möjlighet att förstå hur specialpedagogers handledande uppdrag kan se ut.MetodStudien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har strukturerats utifrån en intervjuguide men intervjupersonerna har även uppmuntrats att berätta fritt om sina upplevelser vilket har skett genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Analysen är gjord med en hermeneutisk ansats då denna syftar till att tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen.ResultatResultatet visar att specialpedagogerna i studien upplever tidsutrymmet som en avgörande faktor i deras förutsättning för att ge handledning. De upplever även ett motstånd till handledning och avser då den mer tidskrävande reflekterande handledningsprocessen de tränat på i sin specialpedagogutbildning, samt att pedagogerna istället efterfrågar rådgivande och vägledande handledning vilket specialpedagogerna i stor mån anpassar sig till.ImplikationerStudiens resultat synliggör specialpedagogers behov av att skapa utrymme i tid för att handledning ska kunna ske, att tydliggöra syfte och innehåll i den handledning som ges samt att sträva mot den reflekterade handledningsprocessen för att vila sitt handledande uppdrag i aktuell forskning och möjliggöra de bästa förutsättningarna för de handledda att utveckla sin yrkeskompetens. NyckelordHandledning, hermeneutik, specialpedagogik, systemteori

Handledning av sjuksköterskestudenter är en viktig uppgift för leg. sjuksköterskordå studenterna är de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta självständigtoch känna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorersom kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter underverksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematiskansats där Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar liggertill grund för denna studies resultat. Resultatet visade att betydelsefulla faktorerför handledning av sjuksköterskestudenter var handledarens förberedelse och roll,tid för handledning, studentens självförtroende och självständighet, attityder hoshandledaren samt möjlighet till reflektion och återkoppling. / Preceptoring student nurses is an important task for registered nurses because thestudents are their future colleagues, and has to be able to work independently andfeel secure in their future professional role. The aim of this study was to shed lighton the factors that are important in preceptoring student nurses in clinical education.The method is a study of literature based on the model of Goodman. Theresult of this study is based on a sample that consists of 10 scientific articles. Theresult consists of opinions from both registered nurses an student nurses. Fivethemes that are important in preceptoring student nurses in clinical education havebeen identified. These themes were: the role and preparation of the preceptor,time, self-confidence and independence, attitudes, and reflection and feedback.

Sammanfattning/Abstract Larsson Holmqvist, Pernilla (2023). Specialpedagogisk handledning - Pedagogersförhållningssätt i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Special educationalsupervision - Teachers ́approach towards children with special needs in preschool education.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förväntat forskningsresultat av denna studie har varit att genom handledning så kan specialpedagogen stödja pedagogerna i förskolan att få syn på sitt förhållningssätt i mötet med barn i behov av särskilt stöd och på så vis stödja dem att göra synvändor. I förlängningen innebär detta att barn i behov av särskilt stöd får det stöd dom behöver för att utvecklas och lära utifrån sina egna förutsättningar. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att belysa hur specialpedagogisk handledning kan bidra till förskollärares förhållningssätt och bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. ● Hur kan handledning främja pedagogers kunskap om förhållningssätt och bemötande iförskolan? ● Vilka hinder och möjligheter upplever specialpedagoger att handledningen kan påverkaoch utveckla pedagogernas förhållningssätt och bemötande? Teori Den fördjupade analysen av empirin gjordes med inspiration av den kommunikationsteoretiska ansatsen (Von Ahlefeld Nisser, 2021). Metod Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ forskningsansats. I studien ingick det fem specialpedagoger. Alla de fem informanterna svarade på frågor i semistrukturerad intervju. Resultat Resultatet i denna studie presenteras utifrån tre olika teman Specialpedagogens roll, Handledning i praktiken och Handledningens för- och nackdelar. Den efterföljande analysen är inspirerad av hermeneutisk tolkningsansats som grundas i kommunikationsteorin, tidigare forskning och litteraturgenomgång. Specialpedagogiska implikationer Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är studien viktig då den belyser olika områden och upplevelser kring det handledande uppdraget. Denna studie skulle kunna bidra med att förstå hur man som specialpedagog kan handleda förskollärare i förhållningssätt och bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien visar på hur viktigt det är att ha ett bra förhållningssätt och bemötande när man arbetar med människor. Nyckelord Bemötande, förhållningssätt, förskola, handledning,

Handledning syftar till att hjälpa den handledda att utvecklas i sin yrkesskicklighet genom att teori ges möjlighet att möta praktik under överinseende av en stödjande handledare. Att chefen får korrekt och kontinuerlig handledning tros vara ett kostnadseffektivt sätt att förbättra arbetsmiljön och måendet för hela organisationen och de anställda. Syftet med denna studie är att undersöka om KBT-interventioner vid chefshandledning inom vården är hjälpsamma för välmåendet hos de anställda. En systematisk litteraturstudie genomfördes för att undersöka syftet. Resultatet visar att handledning och jämförbara åtgärder och interventioner ledde till förbättringar på arbetsplatsen och hos de anställda. Dock förekom motstridigheter i resultatet.

Moralisk stress påverkar sjuksköterskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett ökat krav på att sjuksköterskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksköterskan få hjälp att verbalisera sina upplevelser. Syftet  är att belysa på vilket sätt omvårdnadshandledning kan bidra till att sjuksköterskan kan hantera den moraliska stressen med fokus på omvårdnadshandledningens struktur och innehåll. En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar granskats och analyserats. För att få en förståelse för omvårdnadshandledning har en teoretisk referensram om omvårdnadshandledningens uppbyggnad, struktur och innehåll används. Resultatet visar att handledning kan påverka sjuksköterskans och övrig vårdpersonals moraliska stress i både positiv och negativ riktning då den etiska kompetensen hos deltagarna ökar. Vidare framkommer det att personalen ibland väljer kamratstöd istället för organiserad handledning. Etisk kompetens kan stärkas genom handledning och öka deltagarens förmåga till eftertanke och reflektion. Detta kan dock leda till att sjuksköterskan hämmas att hantera situationer som innefattar etiska problem, då hon eller han blir allt för kritisk i sitt förhållningssätt. Det finns dock anledning att anta att handledning stärker sjuksköterskans beslutskapacitet och självförtoende att handla i etiskt svåra situationer. / Moral stress affects the nurse and can be seen as a result of external factors. There is a growing demand that the nurse should be able to handle moral stressful situations. Through clinical supervision the nurse may be helped to verbalize her experiences. The aim of this study is to illustrate the way in which clinical supervision can help the nurse to deal with moral stress, focusing on the structure and content of clinical supervision. A literature study has been conducted. Ten articles have been reviewed and analyzed. To create an understanding for clinical supervision a theoretical framework has been used focusing on the structure and content of clinical supervision. The results show that the clinical supervision may affect the nursing staff’s moral stress, in both a positive and negative way, when the ethical competence of participants increases. Furthermore, it appears that staff sometimes chooses to turn to colleagues for support instead of organized clinical supervision. Ethical competence may increase through clinical supervision when increasing the participant's ability to reflect upon an ethical situation. However, this can harm the nurses’ ability to deal with future situations involving ethical issues when seeing a situation from a critical approach. Supervision, however, strengthens the nurses’ decision-making capacity and strengthens her confidence to act in ethically difficult situations.

I denna studie kan läsas om två arbetslag som deltagit i verksamhetsinriktad handledning. Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver sina erfarenheter av att delta i verksamhetsinriktad handledning. Denna studie vill synliggöra om verksamhetsinriktad handledning är gynnsamt för ett ökat yrkeskunnande. Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien rör sig inom flera områden men främst handledning. Litteraturgenomgången innehåller en presentation av begreppen yrkeskunnande, pedagogisk handledning och reflektion. Denna studie är av kvalitativ art då metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. För att förstå respondenternas berättelser analyserades delar av dessa med hjälp av reflektionsnivåer. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats, vilket innebär att samband och mönster tolkas. Resultatet visar att lärarna som deltagit i handledningen befunnit sig på de olika reflektionsnivåerna samt att de har utvecklat sitt yrkeskunnande och sitt sätt att reflektera. De har också berättat att handledningen betytt mycket för verksamheten och för dem själva. Studiens slutsats är att verksamhetsinriktad handledning bidrar till ett ökat yrkeskunnande där respondenterna berättar att de känner sig säkrare och tryggare. De har utökat sitt yrkesspråk och talar med varandra på ett nytt sätt, förstå vad andra lärare och forskare menar. Respondenter berättar att de har förändrat sitt sätt att tänka nu och att de har fått till sig vad forskare säger om projektets innehåll. De kan översätta sina nya kunskaper till andra arbetsområden och de når fler elever idag. Handledningsprojektet har lett till en utveckling hos dem själva, deras sätt att reflektera och i verksamheten. / This study is examining the experiences from two teams of teachers that have participated in operation-oriented coaching, in order to determine if this approach is beneficial for enhancing professional competence. While previous research and literature presented in this study are drawn from multiple different areas, the topic of coaching is predominant. The literature list includes a presentation of the terms of professional skills, pedagogic coaching, and reflection. As semi-structured interviews have been used as a method, this is a qualitative study. To understand the participants’ stories, parts have been analyzed with the support of reflection levels. The result of the qualitative study were analyzed and interpreted by a hermeneutic approach, which means that correlations and pattern were interpreted. The result shows that the teachers who participated in the coaching progressed through several stages of reflection levels, as well as developed their professional competence and reflecting approach. They also stated that the coaching had a positive impact, both on aspects concerning the operation and for the teachers personally. The conclusion of the study is that operation-oriented coaching is contributing to an enhanced professional competence, in addition to giving participants increased confidence. By expanding their professional language, new ways of communicating have emerged and improved their ability to comprehend what is being addressed by other teachers and researchers. They describe a change of thinking and a new ability to take in the content of the project. They are able to translate their new skills to other work areas and today reach a greater number of students. The coaching project has resulted in a personal development, a new way of reflecting and positive effects on the operation.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att med en kvalitativ ansats belysa kollegial handledning med de hinder och möjligheter som finns med denna handledning, men även undersöka hur man inom skolan använder sig av kollegial handledning. För att få en förförståelse för bakgrunden och den historia som kan finnas till kollegial handledning, så ges en förklaring som kan visa på hur denna handledning uppkommit och utvecklats över tid. Efter sökning från år 2000 och fram i olika databaser, så påträffades och valdes fyra avhandlingar vilka alla behandlar kollegial handledning inom skolan. Dessa vilka utgör empirin för studien, tar upp olika aktörer inom skolan (skolledare, handledare, lärare samt förskollärare), och deras syn på kollegial handledning. Efter bearbetning och analys framträdde en bild av hur skolor kan använda sig av kollegial handledning, men även tre gemensamma hinder och lika många möjligheter. Kollegial handledning visar sig vara en relativt ny företeelse, och har mer och mer blivit ett reflekterande och kompetenshöjande arbetssätt för pedagoger, handledare samt skolledare inom skola och förskola att använda sig av i arbetet med skolutveckling. Resultatet visar att man kan använda sig av kollegial handledning på olika sätt. Men att det även finns olika hinder och möjligheter. Avhandlingarnas gemensamma hinder och som sedan tas upp i underrubriker är Tid och rum, Skolledning och även Handledaren. De möjligheter som hittades i avhandlingarna, och som även de presenteras i underrubriker är Reflektion, Kompetensutveckling samt Skolutveckling.  Dessa olika hinder och möjligheter kan användas i och med skolutveckling, samt för att höja lärarnas kompetens. Handledaren och även skolledaren är viktiga för att både införa och genomföra kollegial handledning, men även för att på olika vis ge utrymme för dessa reflekterande samtal.

Detta examensarbete förväntas bidra med en systematisk kunskapsöversikt över vad tidigare forskning skriver fram kring föreställningar, förekomst och förutsättningar kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. Valet av metod motiveras genom en mindre systematisk forskningsöversikt inom ramen av kursen ”Vetenskapsteori och forskningsmetod”  i specialpedagogprogrammet, vilken synliggör ett kunskapsglapp inom forskningsfältet. Det övergripande syftet är att genom en systematisk kunskapsöversikt bidra med kunskap om den specialpedagogiska handledningsfunktionen och specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner som kompetensutvecklande verktyg. Vidare syftar studien till att bidra med systematisk kunskap kring hur professioner inom förskola och skola förstår användandet av och förhåller sig till specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal. Genom granskning av tidigare forskning synliggör studien utmaningar, hinder och möjligheter.