A sequence of actions in the world have influenced the information science, one of these actions is the lateral movement in how companies use their IT-systems. IT-systems today, in comparison to before, are used by companies to improve their relationship with their customers. Every year a big amount of money is spent on developing and improving IT-systems. That is why it is important to develop and create IT-systems that are clear, and which encourage, enable and simplify a user’s action. There are criteria to use in actability and “eTjänstetydlighet”. I have in this thesis used acknowledged criteria for actability and “eTjänstetydlighet” to analyze two IT-systems that are equal to each other. This is to show how companies can develop and adjust their IT-system so that they will match today’s point of view. I have also in this thesis chosen to evaluate the usage of criteria for “eTjänstetydlighet” and that is because no one has done that before. The result of this thesis gave Monster and Proffice measures for how to develop their IT-systems. The result of this thesis also gave indications of fuzziness when using criteria for “eTjänstetydlighet”, however, I was able to use the criteria the way they were supposed to be used to fulfill their purpose.

Majoriteten av medelstora till stora verksamheter använder sig i dag av IT-system vars syfte är att stödja verksamheten vid t.ex. lagerhantering, fakturering och informationshantering. Ett sådant IT-system som används inom en affärskontext benämns ofta som ett affärssystem. För att kunna säkerställa att affärssystemet stödjer verksamhetsmålen bör det stödja de handlingar som existerar inom verksamheten. Ett affärssystem med dålig handlingsbarhet kommer få det svårt att stödja de processer som existerar inom verksamheten då dess användare kommer få det svårt att uppnå de mål som har satts av verksamheten. Metodmässig handlingsbarhet är därför ett väldigt viktigt perspektiv vid utvärdering och utveckling av affärssystem då det är helt avgörande gällande hur handlingsbart affärssystemet kommer bli för dem som arbetar samt den nytta det kommer bidra med till verksamheten. Syftet med uppsatsen har därför varit att fördjupa mig inom ämnet handlingsbarhet. Jag har gjort detta genom att utföra en utvärdering på ett större affärssystem för att sedan reflektera över vad det var som fungerande bra och vad som skulle kunna förbättras gällande den teori som existerar inom metodmässig handlingsbarhet. I studien har jag kommit fram till att utvärderingar med hjälp av metodmässig handingsbarhet är ett krävande arbete då handlingsbarhet som metodverktyg inte är helt färdigutvecklad och kräver ytterligare forskning innan det kan ses som en komplett utvärderingsmetod.

I dagens samhälle är systembyte inte någonting nytt och begreppet inte speciellt främmande. Detta är en daglig händelse ute hos organisationerna. Anledningarna till att ett systembyte sker hos en organisation är oändliga, men några tydligt framträdande aspekter finns. Idag så är effektivitet mycket viktigt och det är ofta en kategori som man vill höja i och med att man byter eller förnyar systemet. Det ska gå fortare och ge mer. Ett systembyte betyder förändring, för vissa inget märkbart men för andra ruckas stabiliteten och tryggheten som tidigare funnits.Huvudproblemet för undersökningen är att visa vilka eventuella problem som kan uppkomma vid en implementering av ett nytt informationssystem. För att i huvudtaget förstå dessa problem så har vi i studien undersökt vad organisationen själv anser vara ”problem”, vilka konsekvenser sådana problem kan ge, samt vilka aspekter som faktiskt påverkar vid en implementering.För att få svar på detta så har vi genomfört en kvalitativ studie. Vi har utgått från existerande teorier och därefter relaterat till vår observation av verkligheten. De data vi har samlat in har gjorts genom tre olika intervjuer. Urvalet till dessa har skett genom att vi sökt ett företag som genomför implementeringar åt andra organisationer, samt en kund som har genomgått ett systembyte. Den tredje intervjupersonen är från ett företag som inte har någon relation med företaget som genomför implementeringar.När denna undersökning startades så lades stor vikt vid att finna relevant och nödvändig information inom de olika områden som rör implementering och som kan påverka vid en förändring. Vi ansåg då aspekter som till exempel förändringsanalys, psykologi, användbarhet och handlingsbarhet vara viktiga.

På IDG:s hemsida (2007) kan man läsa om att användargurun Jakob Nielsen genomfört en omfattande undersökning med fokusgrupper som visar på att B2B-sajter är mycket svårare att använda än konsumentsajter.Detta ledde oss till vårt forskningsområde där vi har valt att studera en e-handelssajt för ett B2B-företag utifrån begreppen handlingsbarhet, användbarhet samt upplevelser. Detta då vi tror att det är viktigt att ta hänsyn till vissa faktorer för att uppnå en bra e-handelssajt. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka faktorer som är viktiga för att på så sätt underlätta och ge stöd för de företag som vill skapa en bra e-handelssajt.Genom att vi gjort en litteraturstudie och en empirisk undersökning har vi strävat efter att undersöka vilka faktorer som bör beaktas för att uppnå en bra e-handelssajt för B2B-företag. Den empiriska undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer och observationer.Vi utförde först en telefonintervju med 30 respondenter för att se ifall de ansåg att fallstudieföretagets e-handelssajt var handlingsbar. Därefter valde vi ut två av de 30 respondenterna till en mer ingående intervju där vi även ställde frågor kring e-handelssajtens användbarhet och om den gav någon positiv upplevelse. Vi valde även att ta med en tredje respondent för en mer ingående intervju samt observation. Den sista och tredje respondenten hade inte använt sig av e-handelssajten tidigare.De slutsatser vi kommit fram till, baserat på analysen av vår teori och den empiriska undersökningen, är att handlingsbarhet är viktigt och kanske en förutsättning för att en e-handelssajt för B2B-företag ska fungera. Det är även viktigt att ta hänsyn till användbarhet samt att skapa positiva upplevelser. / Uppsatsnivå: C

<p>Fler och fler företag använder sig idag av så kallade affärssystem. Affärssystem är ofta standardiserade IT-system som tillhandahåller funktioner i form av moduler, för alla eller de flesta av verksamhetens olika delar. För företagen innebär affärssystem att verksamheten ofta måste anpassa sig till systemet istället för tvärtom som med skräddarsydda system.</p><p>Användbarhet handlar om hur användbart användare upplever att ett system är. Det finns flera olika definitioner på användbarhet, som fokuserar på olika saker. Det gemensamma för de olika användbarhetsperspektiven är att de fokuserar på den enskilde användarens interaktion med systemet. Handlingsbarhet är däremot ett nytt perspektiv på IT-system, framtaget av Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet. Handlingsbarhet lägger tyngdpunkten på den kommunikativa avsikten hos handlingar såväl inom som utanför systemet.</p><p>Vi har utfört intervjuer och observationer av MBS Navision i drift på HTC Sweden AB, ett medelstort tillverkande företag. Vår empiri har vi sedan analyserat för att komma fram till hur MBS Navision är handlingsbart och användbart i HTC:s verksamhetskontext. Vi vill därmed beskriva hur handlingsbarhet och användbarhet kompletterar varandra i samma verksamhetskontext.</p><p>Vår slutsats är att både handlingsbarhet och användbarhet är fruktbara för att utvärdera system. Handlingsbarhet bidrar till att utvärderingen fokuserar mer på processer och kommunikations-handlingar, medan användbarhetsperspektivet ger en bild av hur de enskilda användarna upplever IT-systemet.</p>

Fler och fler företag använder sig idag av så kallade affärssystem. Affärssystem är ofta standardiserade IT-system som tillhandahåller funktioner i form av moduler, för alla eller de flesta av verksamhetens olika delar. För företagen innebär affärssystem att verksamheten ofta måste anpassa sig till systemet istället för tvärtom som med skräddarsydda system. Användbarhet handlar om hur användbart användare upplever att ett system är. Det finns flera olika definitioner på användbarhet, som fokuserar på olika saker. Det gemensamma för de olika användbarhetsperspektiven är att de fokuserar på den enskilde användarens interaktion med systemet. Handlingsbarhet är däremot ett nytt perspektiv på IT-system, framtaget av Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet. Handlingsbarhet lägger tyngdpunkten på den kommunikativa avsikten hos handlingar såväl inom som utanför systemet. Vi har utfört intervjuer och observationer av MBS Navision i drift på HTC Sweden AB, ett medelstort tillverkande företag. Vår empiri har vi sedan analyserat för att komma fram till hur MBS Navision är handlingsbart och användbart i HTC:s verksamhetskontext. Vi vill därmed beskriva hur handlingsbarhet och användbarhet kompletterar varandra i samma verksamhetskontext. Vår slutsats är att både handlingsbarhet och användbarhet är fruktbara för att utvärdera system. Handlingsbarhet bidrar till att utvärderingen fokuserar mer på processer och kommunikations-handlingar, medan användbarhetsperspektivet ger en bild av hur de enskilda användarna upplever IT-systemet.

De elektroniska marknadsplatsernas betydelse för affärstransaktioner världen över har ökat dramatiskt de senaste åren. Allt fler företag väljer att ta med sina befintliga kundkontakter eller skapa nya via dessa marknadsplatser. Dock finns det vissa problem med dessa, ofta webbaserade system, de har inte en tillfred- ställande grad av användbarhet respektive handlingsbarhet. Syftet med vår undersökning var att beskriva vilka aspekter av de olika perspek- tiven, användbarhet samt handlingsbarhet, som kan anses vara mer betydande än andra att ta hänsyn till vid utveckling av elektroniska B2B marknadsplatser. Användbarhet är ett perspektiv som behandlar aspekter som att systemet skall vara lätt att använda, lätt att lära, subjektivt tilltalande osv. Handlingsbarhet som perspektiv tar till skillnad från användbarheten en mer kommunikativ utgångs- punkt, där systemets förmåga att fungera som en kommunikativ länk i de verk- samhetshandlingar som utförs sätts i fokus. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på marknadsplatsoperatören Visma Proceedo’s webbsystem Supplier Center. Datainsamling har främst skett genom telefonintervjuer med tre olika företag som använder sig av Supplier Center som lösning för deras kundkommunikation.  Vi har i våra slutsatser kommit fram till att vissa aspekter av de två perspektiven är viktigare att beakta vi utformning av ett system likt Supplier Center. Ett så- dant system skall tillgodose kraven på tydlig handlingsrepertoar, handlingstrans- parent, tydlig feedback, personifiering, känd och begriplig vokabulär, intentionellt tydligt, handlingsstödjande, minimera användarens minnesbelastning, enhetlighet, förse användaren med återkoppling, förse användaren med klart markerade funk- tioner för att avbryta dialogen, bra felmeddelanden och förhindra fel.

Affärssystem används idag inom de flesta verksamheter. Syftet med ettaffärssystem är att det ska stödja verksamhetens handlingar och på så sättbidra till en effektivisering. I dagsläget utnyttjas endast en bråkdel av defunktioner som finns i affärssystemet och användarantalet ligger på en lågnivå. Företag måste därför bli bättre på att använda och utnyttja sittaffärssystem. I denna studie söker vi svar på hur ett affärssystem kanunderlätta användares olika handlingar, detta genom att basera uppsatsen påteoretiska och empiriska studier. Vi redogör för teorin kring handlingsbarhetoch informationsbeteende som visats ha en betydande roll för hur effektivtett affärssystem är. Det argumenteras även för det inflytande socialarelationer har på ett företags handlingar och betydelsen avanvändarutbildning. Genom att studera tillverkningsföretaget Industri-TextilJob ABs handlingar och användning av affärssystemet Garp, bidrar dennastudie till att skapa förståelse för varför vissa funktioner inte används i ettaffärssystem samt hur systemet kan användas mer effektivt. Med stöd frånden teoretiska studien resulterade den empiriska studien i ett antal förslag tilleffektiviseringsåtgärder. Till viss del går förslagen att generalisera, vilketmöjliggör en applicering på flera olika typer av företag, en del förslag ärdock specifika för tillverkningsföretag. Vi kom fram till att ett effektivtaffärssystem kräver kunskap hos de anställda, anpassningsbara funktionersom tillmötesgår användarens behov samt att informationen finns tillgängligför berörda parter. Samtidigt är det viktigt med en fullständig kartläggningav verksamheten för att se hur handlingar kan påverka varandra. / Uppsatsnivå: D

Handlingsbarhet är ett perspektiv på IT-system vilket fokusera på vad somgörs vid interaktionen mellan användaren och IT-systemet iverksamhetskontext. Handlingar vilka utförs av människor och IT-systemkommer i fokus. Detta perspektiv är utvecklat av forskare i VITS-gruppenvid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen att kritiskt granskahandlingsbarhetskonceptet i litteratur utifrån kriterierna för godhandlingsbarhet. Litteraturgranskningen ledde till en modell över hurkriterierna för god handlingsbarhet är relaterade till varandra, utan attrelationer kunnat härledas mellan samtliga kriterier vilket tyder på att de ärinhomogena och lösryckta. Även en modell över hur rapporterna sombehandlar handlingsbarhet hänger ihop genererades och samtliga artiklar ärskrivna av ett fåtal forskare från VITS-gruppen, med många korsreferensersamt utan kritiskt förhållningssätt och eftersom inga rapporter om ämnet harskrivits utanför VITS-gruppen har inte heller ämnet fått utstå kritik och kandärmed inte ses som ett stabilt teoretiskt fundament. Handlingsbarhet, varssyfte är att ge stöd för användarna i IT-systemet, och vid undersökningen avaffärssystem var det klart att nybörjaranvändarna inte ansåg sig få stödeftersom det saknade kunskap i systemet. Forskningen borde lyfta fokus fråndesign och funktionalitet till att ta in användaren och deras kunskap iutvecklingen och vid behov använda utbildning och förbättring/anpassningsom kontinuerlig process. / Uppsatsnivå: D

<p>Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.</p>