<p>De elektroniska marknadsplatsernas betydelse för affärstransaktioner världen över har ökat dramatiskt de senaste åren. Allt fler företag väljer att ta med sina befintliga kundkontakter eller skapa nya via dessa marknadsplatser. Dock finns det vissa problem med dessa, ofta webbaserade system, de har inte en tillfred- ställande grad av användbarhet respektive handlingsbarhet. Syftet med vår undersökning var att beskriva vilka aspekter av de olika perspek- tiven, användbarhet samt handlingsbarhet, som kan anses vara mer betydande än andra att ta hänsyn till vid utveckling av elektroniska B2B marknadsplatser. Användbarhet är ett perspektiv som behandlar aspekter som att systemet skall vara lätt att använda, lätt att lära, subjektivt tilltalande osv. Handlingsbarhet som perspektiv tar till skillnad från användbarheten en mer kommunikativ utgångs- punkt, där systemets förmåga att fungera som en kommunikativ länk i de verk- samhetshandlingar som utförs sätts i fokus. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på marknadsplatsoperatören Visma Proceedo’s webbsystem Supplier Center. Datainsamling har främst skett genom telefonintervjuer med tre olika företag som använder sig av Supplier Center som lösning för deras kundkommunikation.  Vi har i våra slutsatser kommit fram till att vissa aspekter av de två perspektiven är viktigare att beakta vi utformning av ett system likt Supplier Center. Ett så- dant system skall tillgodose kraven på tydlig handlingsrepertoar, handlingstrans- parent, tydlig feedback, personifiering, känd och begriplig vokabulär, intentionellt tydligt, handlingsstödjande, minimera användarens minnesbelastning, enhetlighet, förse användaren med återkoppling, förse användaren med klart markerade funk- tioner för att avbryta dialogen, bra felmeddelanden och förhindra fel.</p>

Bland studenter på många av Sveriges Universitet är studentoverallen en vedertagen ägodel. Studenter gillar att utsmycka sina overaller med olika tygmärken och andra accessoarer, men tillgängligheten av dessa är i dagsläget begränsad.  Denna rapport presenterar utvecklingsprocessen samt resultatet av webbapplikationen ”PimpaOvven” – en e-shop med syfte att öka tillgängligheten av tygmärken och overallstillbehör. Utvecklingen har skett iterativt och fokuserats till att bygga en säker webbapplikation som genererar en användbar miljö i avseende till handlingsbarhet, navigerbarhet, säkerhet och inger ett säkert intryck. De metoder som använts och genererat den resulterande webbapplikationen utgör tillsammans med den teoretiska referensramen grunden för rapportens diskussion. Under projektets gång genomfördes även användbarhets- samt säkerhetstester, och utifrån dessa tillsammans med diskussionen drogs slutsatsen att en säker och användbar webbapplikation utvecklats. / Among students in many of Sweden’s Universities the student overall is an established possession. Many students like to decorate their overalls with embroidered patches and other types of accessories, the supply of these is however limited. This report presents the development process and result of the web application “PimpaOvven” – an e-shop with the purpose of increasing the accessibility of patches and overall accessories. The development has been iterative and focused on building a secure web application that generates a useable environment regarding actability and navigability that also provides an impression of security to the user. The methods used which generated the resulting web application together with the reference framework form the basis of the report’s discussion. During the project plenty of usability tests and security tests were conducted, from these tests together with the report’s discussion the conclusion was drawn that the produced web application was secure and useable.

Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.

Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.

<p>Vi anser att eftersom affärssystem är generellt standardiserade, för att kunna användas hos ett flertal verksamheter, uppstår det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktär där syftet har varit att förtydliga och öka förståelsen för handlingsbarhet i affärssystem. Syftet har också varit att utvärdera ett affärssystem i en verksamhetskontext där vi har kunnat påvisa styrkor och svagheter i utvärderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har också utifrån det lämnat förslag på förbättringar som kan genomföras med de utvärderingsmetoder som ligger till grund för att utvärdera handlingsbarhet i ett affärssystem. Fokus i vårt uppsatsarbete har varit att kunna redovisa hur man kan gå tillväga för att åstadkomma handlingsbarhet i affärssystem. </p><p>Resultatet visar att det som kännetecknar handlingsbarhet i affärssystem inte enbart är de handlingsbara kvalitetsidealen i affärssystemet. Det är även av stor vikt att ta hänsyn till flera viktiga faktorer som återspeglar sig inom användbarhetsområdet, som anpassning, användarvänlighet, kompetensutveckling med flera för att förstå orsakerna till att kriterierna inte uppfylls. Därmed blir graden av uppfyllelse för de faktorer som ligger till grund för att kvalitetsidealen infrias också ett tecken på handlingsbarhet. </p><p>Resultatet visar också att det är flera viktiga steg som berör det mänskliga perspektivet och det systematiska för att få handlingsbarhet i ett affärssystem. Vi anser att det krävs att användarna blir väl förankrade med systemet och att kompetensutveckling sker för system och verksamhetens processer. Det är viktigt att det tillsätts en projektgrupp av användare som lär av varandra och överför kunskap till varandras verksamhetsområden. </p><p>Vi har kommit fram till att det måste finnas ett tydligt processtänkande hos kund och användare samt konsult för att åstadkomma handlingsbarhet i ett affärssystem så att en god kvalitet i lösningen uppstår. Vi anser också att handlingsbarhetsbegreppet måste förtydligas och lämnar därför förslag på en ny definition av handlingsbarhet.</p> / <p>Since enterprise systems generally are standardized in order to suit many companies and companies perform their business actions in different ways, our opinion is that this may lead to problems. We have performed a qualitative case study with a purpose to clarify and increase the understanding of actability in enterprise systems. </p><p>The purpose has also been to evaluate an enterprise system in a specific business context. Therefore we have been able to point out strengths and weaknesses in the analytic framework of actability evaluation. </p><p>The result of the study shows that several factors in the theory of usability also are important in order to achieve actability; the factors are among other things adaptation, usefulness, and competence development. Our proposal to improve the analytic framework of actability evaluation is that it has to be more exact in the use of techniques to collect the necessary basis to perform the evaluation. We also believe that the actabilityconcept has to be clarified; therefore we launch a new definition of the actability concept.</p>

Vi anser att eftersom affärssystem är generellt standardiserade, för att kunna användas hos ett flertal verksamheter, uppstår det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktär där syftet har varit att förtydliga och öka förståelsen för handlingsbarhet i affärssystem. Syftet har också varit att utvärdera ett affärssystem i en verksamhetskontext där vi har kunnat påvisa styrkor och svagheter i utvärderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har också utifrån det lämnat förslag på förbättringar som kan genomföras med de utvärderingsmetoder som ligger till grund för att utvärdera handlingsbarhet i ett affärssystem. Fokus i vårt uppsatsarbete har varit att kunna redovisa hur man kan gå tillväga för att åstadkomma handlingsbarhet i affärssystem. Resultatet visar att det som kännetecknar handlingsbarhet i affärssystem inte enbart är de handlingsbara kvalitetsidealen i affärssystemet. Det är även av stor vikt att ta hänsyn till flera viktiga faktorer som återspeglar sig inom användbarhetsområdet, som anpassning, användarvänlighet, kompetensutveckling med flera för att förstå orsakerna till att kriterierna inte uppfylls. Därmed blir graden av uppfyllelse för de faktorer som ligger till grund för att kvalitetsidealen infrias också ett tecken på handlingsbarhet. Resultatet visar också att det är flera viktiga steg som berör det mänskliga perspektivet och det systematiska för att få handlingsbarhet i ett affärssystem. Vi anser att det krävs att användarna blir väl förankrade med systemet och att kompetensutveckling sker för system och verksamhetens processer. Det är viktigt att det tillsätts en projektgrupp av användare som lär av varandra och överför kunskap till varandras verksamhetsområden. Vi har kommit fram till att det måste finnas ett tydligt processtänkande hos kund och användare samt konsult för att åstadkomma handlingsbarhet i ett affärssystem så att en god kvalitet i lösningen uppstår. Vi anser också att handlingsbarhetsbegreppet måste förtydligas och lämnar därför förslag på en ny definition av handlingsbarhet. / Since enterprise systems generally are standardized in order to suit many companies and companies perform their business actions in different ways, our opinion is that this may lead to problems. We have performed a qualitative case study with a purpose to clarify and increase the understanding of actability in enterprise systems. The purpose has also been to evaluate an enterprise system in a specific business context. Therefore we have been able to point out strengths and weaknesses in the analytic framework of actability evaluation. The result of the study shows that several factors in the theory of usability also are important in order to achieve actability; the factors are among other things adaptation, usefulness, and competence development. Our proposal to improve the analytic framework of actability evaluation is that it has to be more exact in the use of techniques to collect the necessary basis to perform the evaluation. We also believe that the actabilityconcept has to be clarified; therefore we launch a new definition of the actability concept.

Mellan september 2010 till augusti 2011 påbörjade Polisen ett införande av ett nytt utredningsstöd, PUST (Polisens UtredningsStöd). Syftet med detta var att det skulle effektivisera avrapporteringen och att fler poliser skulle bli mer synliga ute i samhället. Systemet PUST med plattformen Java ansågs vara framgångsrikt men efter endast ett par månaders användning togs ett beslut av polisledningen att plattformen skulle bytas ut och ersättas med ett standardsystem, PUST Siebel. Till skillnad från Java fick Siebel en enorm kritik då det upplevdes svårhanterligt och komplicerat att arbeta i. I februari 2014 togs beslutet att PUST Siebel skulle avvecklas.Detta ledde till att vi formulerade frågeställningen; Vilka faktorer bidrog till att PUST Siebel lades ned?För att kunna besvara vår forskningsfråga genomförde vi en kvalitativ studie där utgångspunkten var att undersöka den problematik som kan uppstå vid implementeringen av ett större IT-system i offentlig sektor. Vi har genomfört intervjuer med sex representanter från Polismyndigheten i Göteborg, Borås och Jönköping. Samtliga respondenter har arbetat i PUST Siebel, vilka var relevanta för vår undersökning. Huvudinriktningen i vår studie är hur användbarhet och handlingsbarhet påverkar införandet av ett större IT-system.Tidigare forskning som har gjorts om införande av IT-system har visat att användbarhet och handlingsbarhet ofta prioriteras bort. En orsak till det är att det saknas kunskap om dessa begrepp, vilket medför att det inte går att förstå användarnas behov. Enligt författarna Lind m.fl. (2011) kan konsekvensen bli att det skapas ett ologiskt system som inte blir hållbart i längden.Resultatet i vår studie visar att användbarhet och handlingsbarhet är viktiga komponenter att ta hänsyn till vid införandet av ett IT-system. När ett IT-system skall införas skall det utvecklas på ett sådant sätt att det främst gynnar användarna. De bidragande faktorerna till att PUST Siebel avvecklades var bland annat att systemet inte var komplett när det infördes i verksamheten, vilket bidrog till att användarna uppfattade systemet som ologiskt och komplicerat att arbeta i. En annan bidragande orsak till nedläggningen var att det fattades ett felaktigt beslut om att byta till ett standardsystem då det senare skulle visa sig att det saknades teknisk kompetens om hur ett sådant system fungerar och är uppbyggt. / Between September 2010 and August 2011, the Swedish Police force began to implement a new investigation support system, PUST (Polisens UtredningsStöd). The purpose of this was to make debriefing more efficient and thereby enable more police officers to be visible out on the streets. The system was considered successful when using the platform Java, however, after only a few months the decision was taken by the Police management to replace the platform by a standard system, PUST Siebel. Unlike Java, Siebel was harshly criticised as it was perceived to be cumbersome and complicated to use. Then, in February 2014, the decision was taken to shut down PUST Siebel.This led to us formulating the question; Which factors led to PUST Siebel being discontinued?To be able to answer our research question we carried out a qualitative study where the starting point was to look into the problems that can arise when implementing a larger IT- system in the public sector. We interviewed six representatives from the Police Department in Gothenburg, Borås and Jönköping. All of the respondents had direct experience of working with PUST Siebel. The main focus of our study is how usability and actability affect the implementation of a larger IT- system.Previous research has shown that usability and actability are often deprioritised when an IT- system is developed. One reason is that there is a lack of knowledge regarding these aspects, which means that the needs of the users are not fully understood. The authors Lind et (2011) says that one consequence of this could be that the system created is illogical and not sustainable long term. The result of our study shows that usability and actability are important aspects to consider when implementing an IT- system. When an IT-system is due to be implemented it should be developed in such a way so that it benefits the users.One contributing factor that led to PUST Siebel being discontinued was that the system not was complete when it was introduced into the business, which led to the users perceived the system as illogical and difficult to work in. Another contributing factor to the demise was that it was made a wrong decision about switching to a standard system where it subsequently turns out that there was no technical skills on how such a system works and is structured. This study is written in swedish.

<p>Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.</p>

Denna studie och uppsats har behandlat och fokuserats på att synliggöra interaktionseffekten som uppstår när ett informationssystems gränssnitt är avskalat. Fallstudien i denna uppsats utgår ifrån ett webbaserat skrivverktyg vid namn Writer. Syftet med studien har varit att tydliggöra interaktionseffekten vid personligt handlande i en interaktiv användningssituation och hur det i sin tur påverkar användarupplevelsen. Studiens teoretiska område och ramverk är Handlingsbarhet där fokus har varit på den interaktiva handlingsnivån i koppling till den grundläggande interaktionsloopen. Den grundläggande interaktionsloopen består av fyra steg där en användare frågar, gör får ett svar och sedan utvärderar. I koppling till teorin har fem interkationskriterier för teorin inkorporerats som dessa är; Tydlig handlingsrepertoar, Känd &amp; begriplig vokabulär, Handlingstransparens, Tydlig feedback och Ändringsbarhet . Dessa fem kriterier har varit tematiseringen för det empiriska arbetet. Genom både det målinriktade urvalet och snöbollsurvalet har sex journalister/skribenter involverats för att samla in data. I metodarbetet genomfördes användartest på skrivverktyget med uppgifter som utformats i enlighet med de fem interaktionskriterierna. Efter detta användartest fick samtliga informanter utvärdera upplevelsen och göra tretton ställningstaganden utifrån ett användarupplevelse-frågeformulär där begrepp såsom lätt att lära sig/inte lätt att lära sig och effektiv/ineffektiv efterfrågades. Efter dessa två moment utfördes semistrukturerade intervjuer med femton framtagna frågor som också dem baserats på de fem interaktionskriterierna. För att analysera den insamlade datan tillämpades metoden innehållsanalys som resulterade i 25 kategorier med tillhörande beskrivningar och citat. Utifrån innehållsanalysen och dess resultat analyserades kategorierna i jämförelse med modellen D.EU.PS och dess 18 klasser baserat på deras definition. Detta mynnade i sin tur ut i tio stycken interaktionseffekter baserat på sju klasser. Resultatet och de tio effekterna är: Säkerhet, Tidigare referenser, Terminologi, Igenkännelse, Förståelse för sekvens/handling, Uppfattning, Enkelhet, Effektivitet Tillgänglighet och Gruppering (närhet). Utifrån det personliga handlandet som perspektiv är dessa effekter ett resultat av ett avskalat skrivverktyg som bidrar till en god användarupplevelse. / This thesis and report has addressed and focused on identifying the interaction effect that occurs when an information system's interface is scaled off and is minimalistic. This case study is based on a web-based writing tool called Writer. The purpose of the research has been to clarify the personal interaction effect in an interactive usage situation and how it in turn affects the user experience. The theoretical field and framework of the study is Actability , focusing on the interactive action level in connection with The Elementary InterAction Loop . The Elementary InterAction Loop consists of four steps where the user asks, does, gets an answer and then evaluates. In conjunction with the theory, five interaction criteria have been incorporated, which are; Clear Action Repertoire , Intelligible Vocabulary , Action Transparency , Clear Feedback , and Amendability . These five criteria have been the thematization of the empirical work. Through both targeted selection and snowball sampling, six journalists/writers have been involved in collecting data. In the method work, user test was performed on the writing tool with tasks formulated in accordance to the five interaction criteria. In the method work, user tests was performed on the writing tool. Thereafter the tasks was formed according to the five interaction criteria from the theoretical framework. All informants evaluated their experience and made thirteen statements based on a user experience questionnaire where concepts such as easy to learn/not easy to learn and effective/ineffective were asked for. Following these two steps in the empirical study, semi-structured interviews were conducted with fifteen questions based on the five interaction qualities. In order to analyze the collected data, the content analysis method was applied which resulted in 25 categories with descriptions and quotes. Based on a content analysis and its results, the categories were then analyzed using the D.EU.PS model and its 18 classes. The analysis resulted in ten interaction effects placed in seven different classes. The result and the ten interaction effects are: Security, Previous references, Terminology, Recognition, Understanding of sequence/action, Perception, Simplicity, Efficiency Availability and Grouping (proximity). Based on personal behavior as a perspective, these effects are the result of a minimalistic writing tool that contributes to a good user experience.

Många företag vill marknadsföra sina produkter och tjänster via Internet. För en nätbutik räcker det inte med att finnas på webben, utan det krävs också att nätbutiken är användarvänlig och attraktiv. För att underlätta produktionen av en sådan har över tid vedertagna metoder och principer utvecklats. Våra egna erfarenheter tyder dock på att många nätbutiker inte alls är uppbyggda efter dessa. Därför valde vi att undersöka om de teoretiska designprinciper som finns idag verkligen används av webbyråer och varför. Syftet är att skapa förståelse för några designprinciper och besöksfrämjande aktiviteter som är viktiga att använda för att bygga attraktiva nätbutiker.Vår undersökning utgår från teoretiska och empiriska studier, där ett beskrivningssätt presenteras för designprinciper och besöksfrämjande aktiviteter som syftar till att få besökaren att stanna kvar, handla och återkomma till nätbutiken. Den teoretiska och empiriska delen ligger som utgångspunkt för uppsatsens slutsatser.Vi har funnit att fokus läggs på grafisk utformning, eftersom det är det första som en användare uppmärksammar när han/hon kommer in i nätbutiken. Men för att få en användare att stanna kvar och handla i nätbutiken krävs det också att innehåll, funktionaliteten och struktur samspelar med varandra. Här har vi funnit att vissa nätbutiker brister. / Program: Kandidatutbildning i informatik